Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH
Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH
Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 4 - 2 0 10<br />
Respondenterna hade dock uppfattningen<br />
att de inte personligen är<br />
orsaken till misstagen i rapporteringen,<br />
istället framfördes faktorer som stress<br />
och tidsbrist. En tolkning av respondenternas<br />
uttalanden kan sökas i Alvesson<br />
och Kärremans studie, i vilken det<br />
framkommer att tidsaspekten många<br />
gånger används som en trovärdig orsak<br />
för att journalister ska avsäga sig det<br />
moraliska ansvaret för felaktiga publiceringar<br />
(10). Faktorer som tidsbrist<br />
och stress kan därmed skydda Aftonbladets<br />
sportjournalister från personligt<br />
ansvar för misstag i rapporteringen.<br />
Figur 1. Faktorer som påverkar den journalistiska framställningen.<br />
34<br />
”Det är inte så att vi har ett arrangerat<br />
möte för att diskutera pressetik. Om det är<br />
något som dyker upp diskuterar vi självklart<br />
det.” (IP 1).<br />
Ingen av respondenterna upplevde<br />
att de har en moral i yrkeslivet och en<br />
i privatlivet. De ansåg sig inte heller<br />
nonchalera de pressetiska reglerna för<br />
möjligheten till publicitet och säljande<br />
rubriker. Vidare menade respondenterna<br />
att pressetiska frågor konstant<br />
diskuteras på redaktionen. De förklarade<br />
att redaktionen inte har arrangerade<br />
möten för att diskutera pressetik<br />
utan att den mer är situationsanpassad,<br />
när något inträffar diskuteras det<br />
specifika fallet.<br />
Respondenternas resonemang kan<br />
betraktas utifrån Alvesson och Kärremans<br />
studie där det framkommer att<br />
tidningsredaktio<strong>ner</strong>nas diskussio<strong>ner</strong><br />
kring pressetik ofta är begränsade<br />
eller för smala eftersom journalistens<br />
arbetsmetoder (till exempel hur intervjun<br />
sker, hur bilderna tas, hur storyn<br />
berättas) sällan diskuteras (10). Likt<br />
Alvesson och Kärremans studie har inte<br />
Aftonbladets sportredaktion arrangerade<br />
möten för att diskutera pressetiska<br />
frågor. Möjligheten för Aftonbladets<br />
sportjournalister att diskutera <strong>tidningen</strong>s<br />
pressetik kan därmed uppfattas<br />
som något begränsad eftersom den i<br />
första hand är situationsanpassad.<br />
”Det är inte fel att rapportera om Zlatans<br />
privatliv, folk är intresserade av att veta<br />
vad han gör utanför fotbollsplanen. Han<br />
är allmän-intresse.” (IP 2).<br />
Att Aftonbladets rapportering om<br />
Zlatan Ibrahimovic inkluderar en<br />
intensiv bevakning av hans privatliv<br />
förklarar respondenterna med att han<br />
är av ”allmänintresse”. Förklaringen<br />
kan betraktas som mycket vanlig bland<br />
journalister där publikens åsikter ofta<br />
ses som representativa för att medieföretagen<br />
ska sälja en viss typ av journalistik<br />
(10). ”Allmänintresset” kan<br />
därmed framstå som en trovärdig orsak<br />
till att Aftonbladet publicerar nyheter<br />
om Zlatan Ibrahimovics privatliv.<br />
Sportjournalisterna och medieföretaget<br />
”frias” därmed från ansvaret eftersom<br />
de enbart producerar nyheter utifrån<br />
läsarnas behov.<br />
Journalistens arbetsvillkor<br />
Studien har visat att det finns ett<br />
samband mellan sportjournalistens<br />
arbetsvillkor och den slutgiltiga journalistiska<br />
framställningen. Sportjournalistens<br />
arbetsvillkor är kopplade till olika<br />
faktorer som styr journalistens slutprodukt,<br />
till exempel arbetsfördelning,<br />
konkurrens och tidsbrist. Arbetsfördelningen<br />
innebär att artiklar hanteras<br />
av olika perso<strong>ner</strong> – från journalistens<br />
utformning av artikeln till chefredaktörens<br />
omarbetning av artikeln, utformning<br />
av löpsedel och rubriksättning.<br />
Respondenterna menade att en<br />
svårighet med arbetsfördelningen är<br />
att journalisten har liten kontroll över<br />
artikeln när den lämnas vidare till<br />
redaktörerna. Även tidsbristen framfördes<br />
som en faktor som medför ytterligare<br />
en minskad kontroll eftersom det<br />
sällan finns tid att diskutera artiklars<br />
utformning med redaktörerna. Vidare<br />
menade respondenterna att tidsbristen<br />
också kan inverka på kraven om källkritik<br />
eftersom tiden är helt avgörande<br />
för att hinna få uppgifter bekräftade<br />
eller dementerade av berörda parter.<br />
Respondenterna var dock eniga om att<br />
uppgifter som betraktas som tillräckligt<br />
intressanta publiceras även om de inte<br />
är styrkta före pressläggning. Respondenternas<br />
resonemang kan betraktas<br />
utifrån sportredaktionens konkurrenssituation.<br />
Utifrån kraven att nå framgång<br />
och att vara först med en säljande<br />
nyhet publiceras uppgifter i Aftonbladet,<br />
oavsett om de är bekräftade eller<br />
dementerade av berörda parter.<br />
”Det är inte så att jag tänker på en implicit<br />
läsare när jag skriver artiklar. Det är mer<br />
att jag vet hur jag ska skriva eftersom jag<br />
jobbar på en kvällstidning.” (IP 2).<br />
”Eftersom Sportbladet är en kvällstidning<br />
som kommer ut senare än andra medier<br />
innebär det att vi ska ta händelser vidare,<br />
vilket leder till att vinklingen kan bli<br />
hårdare. Nyheterna måste bli bättre, mer<br />
spännande. Vi måste vara nyhetsledande,<br />
först med en aktuell händelse och komma<br />
med något spetsigt. Det kan man säga är en<br />
oskriven regel.” (IP 1).<br />
Respondenterna menade att de inte<br />
upplever någon press att skriva på ett<br />
visst sätt för att göra chefer eller läsare<br />
till lags. Två respondenter uttryckte snarare<br />
att de besitter en viss maktposition<br />
eftersom de har möjlighet att framställa<br />
händelser och perso<strong>ner</strong> som de vill.<br />
Respondenterna förklarade att det mer<br />
handlar om genrespecifika skrivregler<br />
som journalisten lär sig under tiden som<br />
han/hon arbetar på redaktionen. Enligt<br />
respondenterna innebär det att nyheter<br />
ska vara intressanta, spännande och<br />
nyhetsledande, vilket kan leda till att<br />
artiklar vinklas hårdare.<br />
Överlåter <strong>tidningen</strong> till journalisten<br />
att ha tolkningsrätten till hur artiklar<br />
ska utformas? Eller kan respondenternas<br />
uppfattning tolkas som att de – även<br />
fast de inte uttrycker det – ändå tar<br />
hänsyn till redaktionens krav på hur<br />
sportnyheter ska vara utformade? Sitter<br />
den ”oskrivna regeln” i journalistens<br />
ryggmärg och styr den journalistiska<br />
framställningen i en specifik form?<br />
Resonemanget kan betraktas<br />
ur aspekten att sportjournalisterna<br />
”tränas” i vilka nyheter som är tillräckligt<br />
intressanta för att publiceras<br />
i <strong>tidningen</strong>, de lär sig Aftonbladets<br />
nyhetsvärdering. Sportjournalisten bör