Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

More documents

Recommendations

Info

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 4 - 2 0 10 TEXT: CHRISTIAN CARLSSON, FOTO: CHRISTINE DARTSCH Fotboll Fotboll – forskningsrön och forskningsrön och tillämpningar tillämpningar Centrum för idrottsforskning 20-21 oktober 2010 Centrum för idrottsforskning 20-21 oktober 2010 Utländska forskarstjärnor på fotbollskonferens ■■■ I takt med fotbollens ökade globala popularitet har även antalet fotbollsrelaterade forskningsprojekt vuxit lavinartat på senare år. Bollen är alltjämt rund och allt kan hända – men den systematiska kunskapen om sporten ökar samtidigt då fotbollsforskare från olika discipliner bit för bit dissekerar ”Det gröna fältets schack”. Spännande resultat presenterades under CIFs konferens på Bosön. Flit och tidig specialisering En halv miljard människor världen över såg FC Barcelona pulvrisera Real Madrid i säsongens första El Clasico. Antalet tittare som tog tillfället i akt att studera mittfältarnas huvudrörelser i matchen lär ha varit betydligt mer begränsat. Kanske var rentutav professor Mark Williams från John Moore University i Liverpool den enda? Men så har han också forskat i betydelsen av kognitiv och perceptuell expertis inom fotbollen. Och till alla som undrat över hur ofta en mittfältsspelare Professor Mark Williams, Liverpool, John Moorse University. i Premier League gör snabba sidledsrörelser med huvudet för att scanna av omgivningen kan vi meddela att svaret är – varannan sekund! Toppspelarna, visar Williams forskning, har också en överlägsen förmåga att registrera olika visuella ledtrådar hos motståndarna. Den skicklige fotbollsspelaren – en Xavi eller Iniesta – kan genom att till exempel läsa av en anstormande motståndares knä- eller höftled avgöra dennes nästa drag. Förmågan att snabbt analysera fotbollens alla subtila ledtrådar blir, visar forskningen, signifikant bättre från tolv års ålder. Ett faktum som hänger samman med det kognitiva utvecklingssprång som brukar inträda i den åldern. Men redan då är skillnaden stor i denna kapacitet mellan de barn som tillhör eliten i sin åldersklass och de som håller till i skikten under. Det är nämligen genom att exponera sig så mycket som möjligt för alla upptänkliga spelsituationer som förmågan att analysera ledtrådarna utvecklas. Och då är vi inne på den andra delen av Mark Williams föredrag som behandlade träningsmängdens betydelse för att nå den yppersta fotbollseliten. Det handlar, menar han, om fotbollens svar på ”Survival of the fittest”. Antalet timmar som barn och ungdomar vid Premier Leagueklubbarnas akademier 40
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 4 - 2 0 10 tränar fotboll har ökat markant på senare år. Redan i tolvårsåldern rör det sig om 7 000-8 000 träningstimmar. Ungefär hälften av dessa utgörs av så kallad street-soccer. Utvecklingen är, konstaterar han, en konsekvens av fotbollens växande popularitet. Mark Williams slutsats utifrån sina forskningsdata är tydlig: ”Specificity is king!” och tidig specialisering är absolut nödvändigt för att nå den yppersta fotbollseliten i dag. Snabbhetsträning Under rubriken ”High speed training in football” presenterade Marcello Iaia, fystränare för Manchester Uniteds ungdomslag, sin syn på snabbhetsträning inom fotboll. Och att snabbhet blivit en allt viktigare egenskap i den moderna fotbollen kan till exempel illustreras av det faktum att antalet rusher i hög hastighet har dubblerats sedan år 2002 i engelska Premiership. Det är, menar Iaia, viktigt att individualisera snabbhetsträningen. Vilken typ av snabbhet en spelare bör ägna mest tid åt beror på faktorer som spelposition och individens rörelsemönster under match. Det sistnämnda kan numera analyseras genom GPS-mätningar. Spelarna behöver enligt Iaia en ”individuell speedcocktail” från korta sprintlöpningar till snabbhetsuthållighet. Samtidigt är det ett oomtvistligt faktum att bollen alltid rör sig snabbare än vad spelarna gör. Fotbollandslagets videoanalytiker Paul Balsom slog fast i sitt föredrag att de lag som vinner på den högsta elitnivån ofta har gjort färre högintensiva löpningar än motståndarna. Dr Geir Jordet, Norges Idrottshögskola EM-slutspelet år 2004. Att förlora en straffsparkstävling i sådana sammanhang innebär ofta veritabla nationella trauman. Det är med andra ord kanske inte så konstigt att Geir Jordets forskning visar att 90 procent av spelarna som missar sin straff på den nivån öppet visar skamkänslor. En straffläggning är utan tvivel en exceptionell händelse för alla inblandade parter. Fallskärmarna är slut och tvekampen pågår till det bittra slutet. Inbyggt i dess grymma dramaturgi ligger ju det faktum att någon till slut måste missa. I matchen Sverige-Holland fanns det tre ”syndabockar”, däribland Zlatan. Men det var som bekant en annan spelare som fick ta emot en hel nations koncentrerade ångest, Olof Mellberg, lagkaptenen. Geir Jordet, som djupanalyserat dramats psykologiska subtila detaljer, konstaterar att det fanns tydliga skillnader mellan lagens uppträdande under den extremt stressande situationen. När Ajaxstjärnan Cocu missar sin straff fångas han snabbt in av sina medspelare i mittcirkeln och tröstas. När Olof Mellberg sänker sitt huvud och börjar gå tillbaka efter sin miss står lagkompisarna visserligen och håller om varandra. Men den som bäst behöver lagkänslan just då, Olof Mellberg, får klara sig själv. Olof Mellberg får ensam företa sin Golgatavandring. Ingen i det svenska laget möter upp eller klappar om honom. Han är ensam. Dead man walking. Från elva meter utan fallskärm Men spelförståelse, snabbhet och bolltempo i all ära, fotboll är i hög grad även ett psykologiskt spel. Ett moment där spelarnas mentala styrka verkligen sätts på sin spets är straffsparksläggningen. Geir Jordet, idrottspsykologisk forskare vid Norges Idrottshögskola, har studerat samtliga straffläggningar i EM, VM och Champions League mellan 1976-2010. För oss svenskar är Ravellis enhandsräddning mot Rumänien i VM-kvartsfinalen 1994 ett stycke svensk idrottshistoria. Ett dystrare minne är strafförlusten mot Holland i ”Fotbollsfarsan” Mike Guidetti var ett annorlunda inslag på konferensen. Han berättade känslosamt om sonen John Guidettis liv och drömmar i Manchester City. Far och son gör en ovanlig resa tillsammans. Mike är Johns personlige tränare och mentor. Varje dag året runt består av träning med målet att en dag nå toppen. Mike Guidetti betonade att allt den tid och det slit som de lägger ner är på sonens villkor. Många har vittnat om det tuffa livet som ungdomsproffs. Det gäller att göra de rätta valen och vara noga med vilka man anförtror sig till. Regelbundet har John fått ställa sig inför frågan ”Är det värt det?” I takt med framgångarna har de behövt ställa den frågan allt mer sällan. 41
Page 1 and 2: SVENSK IDROTTS FORSKNING ORGAN FÖR
Page 3 and 4: Ledare nr 4-2010 Ansvarig utgivare
Page 5 and 6: S V E N S K I D R O T T S F O R S K
Page 39: S V E N S K I D R O T T S F O R S K

Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?