Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2 <strong>Teknisk</strong> teori<br />
Här beskrivs kortfattade teorier om de i rapporten förekommande begreppen och övrig för ämnet<br />
närliggande fakta. Sammanfattningsvis handlar teorin om klimatkomfort, direktverkande el, passivhus,<br />
värme och ljud.<br />
2.1 Grundläggande värmeteori<br />
Inom värmeteorin talar man om strålningsvärme och konvektionsvärme. Konvektionsvärme är den<br />
värme som överförs från en varm yta till omgivande luft med lägre temperatur. Den varma luften<br />
stiger och lämnar plats för ny kall luft att komma i kontakt med den varma ytan. Detta kan illustreras<br />
med att en luftström cirkulerar runt i rummet och den varma ytan är dess motor. Ju varmare ytan är<br />
desto snabbare cirkulerar den kalla luften.<br />
Kallras är ett välanvänt begrepp på när kall luft strömmar nedåt i en omgivning med högre<br />
lufttemperatur. Kallras uppstår ofta i traditionellt isolerade hus där fönster är betydligt kallare än<br />
inomhusluften. Vid mycket kalla ytor är kallraset större och ger en större luftrörelse in i rummet,<br />
kalla luftrörelser bidrar till att rumsluften känns kallare än vad den verkligen är<br />
(LVI Radiatorskolan del 1, s. 1).<br />
Alla föremål med en temperatur över den absoluta nollpunkten avger strålningsvärme till en kallare<br />
yta, så även vi människor (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 2007). Strålningen sker<br />
mellan ytor med olika temperatur, där den varma ytan avger värme till den kallare. Som ett exempel<br />
kan man nämna värmen som mark och ytor avger efter en varm dag en klar sommarkväll, eller<br />
motsatt att kalla fönster ger en känsla av drag då denna kalla yta drar till sig värmestrålning från vår<br />
kropp (LVI Radiatorskolan del 1).<br />
När ett material värms upp exciteras elektronerna i materialets atomer till ett högre energitillstånd på<br />
grund av den tillförda värmeenergin. När elektronerna återfår sitt ursprungliga energitillstånd avges<br />
energiskillnaden mellan tillstånden i form av elektromagnetisk strålning. Alla ämnen i det periodiska<br />
systemet har olika elektronkonfiguration och har därmed olika förmåga att uppta och sända ut energi,<br />
det vill säga energitillstånden skiljer sig mellan ämnena. Detta gör att den strålning som sänds ut har<br />
olika våglängd. (Nationalencyklopedin, Elektromagnetisk strålning). Infravärme ligger i<br />
våglängdsområdet 10 -5 – 10 -6 m (Nationalencyklopedin, Temperaturstrålning). Denna osynliga<br />
värmestrålning har minst lika stor inverkan på den mänskliga kroppen som lufttemperaturen.<br />
Stora rörelser i luften leder till temperaturskillnader mellan olika delar av ett rum, vilket medför att<br />
energianvändningen för uppvärmning i regel ökar, eftersom man vill försöka utjämna dessa skillnader<br />
genom att vrida på mer värme. Det är oftast otätheter i byggkonstruktionen, kallras från fönster samt<br />
ventilationsanläggningar och konvektionsvärme från värmekällor som skapar dessa luftströmmar.<br />
Eftersom luftens rörelser påverkar hur vi upplever värmen omkring oss är det ofta en fördel om<br />
värmekällan i ett rum är utformad så att dessa rörelser minimeras. Vid utformning av värmekällan är<br />
det därför önskvärt att minska konvektionsvärmen som får luften att cirkulera, och istället öka<br />
strålningsvärmen.<br />
Luftfuktigheten påverkar inte direkt hur vi upplever inomhustemperaturen, alltså vår värmebalans,<br />
hur varma eller kalla vi känner oss. Däremot påverkar luftfuktigheten hur vi upplever luftens kvalitet<br />
7
Change language