Rapport - Teknisk Design

6 Behovsidentifiering
Fram tills nu har det beskrivits hur hela vårt arbete planerades och hur genomförandet för varje del av
projektet såg ut. I detta kapitel redovisas resultatet från den inledande fasen av arbetet; Behovsidentifieringen,
som innehåller resultat från intervjuer och studiebesök samt en beskrivning av de
platser vi besökte. Vidare redovisas vår målgrupp med Imageboards och även det tänkta uttrycket för
vår slutliga produkt genom Expressionboards. Här läggs även tidigare gjorda användarstudier i
passivhus fram, samt den slutliga lista på behov och önskemål som Behovsidentifieringen gav som
resultat.
6.1 Resultat intervjuer
Intervjuerna som genomfördes gav mycket och viktig information till det fortsatta arbetet.
Projektgruppen fick insikt i hur det är att bo i ett passivhus, var problemen finns och vad som önskas
av en ny produkt för komplementär uppvärmning. Då flera av intervjuerna utfördes på plats i
respektive passivhus, upplevde och iakttog även intervjuaren samma saker som den intervjuade, vilket
bidrog till ökad förståelse. För sammanställning av de transkriberade intervjuerna, se bilaga 2 och för
längre sammanfattning av dessa, se bilaga 3
Nedan redovisas en sammanställning av svar på utvalda frågor som skulle komma att påverka
projektgruppens fortsatta arbete.
När vi frågade de boende om varför de valt att bo i ett passivhus fick vi bland annat nedanstående
svar:
”Det har alltid varit bra att göra saker som är bra för miljön.”
”En slump.”
”Jag har varit lite energiintresserad jämt ”
”Energiåtgången är lägre. Driftskostnaden är en stor del.”
”Tänkte inte på det.”
Dessa svar tillsammans med svaren på resten av intervjufrågorna gav oss slutligen en bild av vilka de
passivhusboende var och hur de kunde delas in i två olika huvudgrupper utifrån livsstil och
miljöengagemang. Dessa två grupper beskrivs i kapitel 6.3, Beskrivning av målgrupper.
Vi var vid intervjuerna även intresserade av vad de boende ansåg om inomhusklimatet och vilka
eventuella problem de upplevde med sitt boende. Kommentarerna nedan handlar om den upplevda
klimatkomforten och om huruvida de boende känner något behov av att tillföra extra värme:
”Jag har tofflor på mig till exempel och det behöver man ha på det här golvet tycker jag, det är lite för kallt annars.”
”Kaminen behövs.”
”Nackdelarna är att det är en oregelbunden temperatur mellan rummen och att det inte finns något att styra det med.”
”Nej! Det behövs inget extra.”
Sammanfattningsvis verkade de boende nöjda med inomhuskomforten. De flesta använde dock vid
behov någon form av värmekomplement utöver det installerade värmeväxlarsystem som redan fanns i
huset. Vanliga sätt att höja värmen då man upplevde det som för kallt var till exempel att tända
värmeljus eller att använda en eldriven kupévärmare. I Lindås hade de intervjuade personerna
kompletterat med ett extraelement på nedervåningen, detta hade en hög effekt, var portabelt och
drevs med en vanlig elkontakt till eluttaget. I det ena huset hade den boende valt att köpa till en
32