Rapport - Teknisk Design

inte påverkas av de boende, luftflödet ligger konstant på en temperatur på 22 ˚C. Man skulle rent
tekniskt ha kunnat sätta eftervärmaren närmre lägenhetens utblås och/eller gett de boende möjlighet
att även reglera grundflödet från värmeväxlare och fjärrvärme till lägenheten, men detta har inte gjorts
då det anses för komplicerat och dyrt. Själva munstyckena för utblås är placerade under fönstren inne
i lägenheterna, dessa enheter för komplementär uppvärmning är monterade utan bakgrundsstudie.
Anledningen till installationen i Hamnhuset är att hyresvärden är väldigt mån om att undvika
klagomål från hyresgäster som fryser, därför installerades lösningar vars nödvändighet inte är kartlagd.
Fönstren i Hamnhuset har inte ett extremt lågt U-värde, utan man har enligt Jan Larsson istället valt
att sätta in ”vanliga svenska kvalitetsfönster”. Ytterväggarna är cirka 10 cm tunnare än de på husen i
Lindås, detta för att projektledningen inte anser sig kunna räkna hem dessa extra kostnader som en
tjockare vägg skulle innebära.
Vi tror att man hade resonerat annorlunda om inte huset bestod av hyresrätter, då lägenheterna ska
hyras ut blir det genast mycket viktigare att investeringar kortsiktigt ska löna sig än att de ska vara
hållbara ur ett längre perspektiv som vid ett köp till exempel.
Finns möjlighet att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet är detta det nu mest miljövänliga sättet att
tillföra komplementvärme enligt Jan Larsson. Möjligheten att kunna ansluta sig till fjärrvärmenätet är
dock reserverad för de hus som byggs där fjärrvärmenät redan finns tillgängligt, vilket ofta är i och
omkring större städer eller tätorter. De stora kostnaderna som uppkommer vid utbyggnad av
fjärrvärmenäten anser vi gör att det i framtiden inte kommer vara aktuellt att dra fram fjärrvärme till
områden som endast består av passivhus. Passivhusen förbrukar så pass lite energi att detta inte skulle
vara en lönsam investering för fjärrvärmebolagen.
Brogården
Den 19 februari 2009, anordnade Passivhuscentrum i Alingsås ett seminarium som behandlade
passivhus och passivhusteknik och som avslutades med ett studiebesök i Brogården, Alingsås.
Brogården är ett område med flerbostadshus innehållandes hyresrätter som byggdes 1970, området
ingick i det så kallade miljonprojektet (Alingsåshem bygger en hållbar framtid 2006). I nuläget har ett av
husen i området renoverats och byggts om efter Passivhusprincipen. Tanken då renoveringen
startades var inte att göra en så omfattande ombyggnation som det senare blev. Det visade sig dock
att huset på många sätt var i sämre skick än man hade trott, vilket inte sällan är fallet för
miljonprojektshusen där varje hus byggdes upp under kort tid och med så låg kostnad som möjligt.
Renoveringen blev så pass omfattande att i princip det enda som förblev orört var själva
husstommen.
Då renoveringen blev mer likt en nybyggnation än en renovering, öppnade detta upp för att
implementera passivhustekniken fullt ut, med att till exempel ändra planlösningar och dylikt. En
viktig skillnad jämfört med en fullständig nybyggnation är dock att i Brogården finns till varje hus
framdragen fjärrvärme sedan tidigare. I det renoverade huset valde man att placera ventilationsdonen
på väggarna så nära taket som möjligt, i varje lägenhet fanns en separat värmeväxlare utplacerad.
Då ett hus renoveras till passivhus finns i många fall ett gammalt värmesystem kvar. Efter
renoveringen blir detta kraftigt överdimensionerat då behovet av extra tillförd värme minskar
markant. Därför är idag inte hus renoverade till passivhus en primär marknad för en produkt som ger
komplementär uppvärmning.
34