Rapport - Teknisk Design

More documents

Recommendations

Info

vattenkraftverkanläggningar orsakar stora skador i naturen. Det är just dessa bestående miljöeffekter som gjort att Sveriges riksdag bestämt att vattenkraften inte får byggas ut mer än i mycket liten omfattning. I dag kommer ungefär hälften av vår el från vattenkraft. Ett normalår ger vattenkraften 64 TWh el (Telia 2004). • Vindkraft De senaste fem åren har vindkraften ökat med 25 % per år och är därmed den energiform som växer snabbast i världen. Sveriges riksdag har satt upp ett mål att det år 2015 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en produktion på 10 TWh. • Naturgas Av den totala energianvändningen i Sverige utgör naturgasen bara cirka 2 % och används mest av industrin och för att värma upp bostäder och producera el. Naturgasen svarar för ungefär en femtedel av Europas energiförsörjning och nästan en tredjedel av USA:s. • Solenergi Solen är vår renaste energikälla och används både för att producera värme och elektricitet. Men användningen är liten och troligtvis dröjer det länge innan solproducerad el får en betydande plats i Sveriges energiförsörjning. • Kol Kol är liksom olja ett fossilt bränsle och var tidigare det mest använda bränslet i västvärlden och står fortfarande för 25 % av världens energianvändning (Svenska Kolinstitutet 2009). I Sverige minskar förbrukningen av kol hela tiden, främst för miljöns skull, och svarar i dag för 5 % av vår energitillförsel. Det mesta används för att producera värme i stora fjärrvärmeanläggningar. • Olja Olja är liksom kol ett fossilt bränsle och har under högt tryck och miljoner år bildats av växter och andra organismer i marken. Oljetillgångarna i världen räcker troligtvis inte i mer än cirka 50 år till med den takt som den förbrukas idag. Sedan 50 år tillbaka är oljan den mest använda energiråvaran i världen. Uppvärmning av bostäder genom oljeeldning är relativt dyrt. En gammal oljepanna kan ha en så låg verkningsgrad som under 50 %, medan en modern kan nå upp till 80-85 % (Statens energimyndighet, Hushåll). Även om verkningsgraden hos moderna oljepannor kan tyckas hög så bör vi av miljöskäl minska vår oljeanvändning eftersom förbränning av olja leder till utsläpp av en rad skadlig ämnen så som koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Den globala ökade efterfrågan på energi toppas av utvecklingsländer som Kina och Indien. Efterfrågeökningar av energi med cirka 1,8 % per år mellan 2005 och 2030 har visats genom undersökningar gjorda av International Energy Agency (IEA) (Karringer 2008, s. 8). Nuvarande svensk energipolitik riktar in sig på att trygga landets energitillförsel, miljösäkra transporter och att öka andelen förnyelsebar energi. Bostäder och service står tillsammans för cirka 35 % av Sveriges totala energianvändning och låg 2007 på cirka 143 TWh. Trots att antalet bostäder har ökat med cirka 40 % sedan 1970-talet är energianvändningen inom detta område ganska jämn. 10
Den så kallade hushållselen som innefattar belysning, vitvaror, apparater och annan elektrisk utrustning i hemmet, har däremot ökat från 9,2 TWh år 1970 till 19,5 TWh 2006. Av hushållselen går mest åt till belysningen, följt av kyl, frys och underhållningselektronik. Om man ser till den totala energianvändningen i Sverige på senare år så beräknas den ligga konstant mellan åren 2007 och 2010. Detta beror till stor del på lågkonjunkturen och att framförallt industrin minskar sin energiförbrukning. Sverige beräknas fram till år 2030 att öka sin elproduktion mer än elförbrukningen och då exportera 25 TWh el. 11
Page 1: Kompletterande uppvärmning av pass
Page 4: Kompletterande uppvärmning av pass
Page 8 and 9: Abstract The aim of the project, co
Page 11 and 12: Innehållsförteckning 1 Bakgrund .
Page 13 and 14: 10 Diskussion .....................
Page 15 and 16: 1.1 Syfte Syftet med projektet var
Page 17 and 18: 2 Teknisk teori Här beskrivs kortf
Page 19: kylanvändning samt effektiv elanv
Page 23 and 24: 2.7 Elradiatorer Oljefyllda elradia
Page 25 and 26: 2.9 Vad är ett passivhus Passivhus
Page 27 and 28: Kartläggning av befintliga passivh
Page 29 and 30: Gruppens övergripande arbete har f
Page 31 and 32: Litteraturstudier Relevant informat
Page 33 and 34: För- och nackdelsmatris I för- oc
Page 35 and 36: 5.2 Faktainsamling För att få fra
Page 37 and 38: 5.4 Behovsidentifiering Rettig Swed
Page 39 and 40: utvärderingen redovisades för Ret
Page 41 and 42: 5.7 Slutliga lösningar Eftersom Re
Page 43 and 44: portabel radiator samtidigt som de
Page 45 and 46: 6.3 Beskrivning av målgrupper Vid
Page 47 and 48: 6.3.2 Målgruppen Medvetna De boend
Page 49 and 50: 6.4 Tidigare studier om klimatkomfo
Page 51 and 52: 7 Övergripande lösningar Innan de
Page 53 and 54: Den mest fördelaktiga värmestrål
Page 55 and 56: De kan med fördel användas i pass
Page 57 and 58: timmar vilket motsvarar användning
Page 59 and 60: Analys Både koncept 1 och 2 har f
Page 61 and 62: Analys av styrenhetens temperaturm
Page 63 and 64: Tabell 4 Behov och önskemål versi
Page 65 and 66: Koncept 3 - Bucklig i tak Det tredj
Page 67 and 68: Tabell 5 För- och nackdelsmatris,
Page 69 and 70: En svagt lysande diod indikerar att
Page 71 and 72:
Konceptutvärdering Tabell 7 För-
Page 73 and 74:
Tabell 9 Slutlig kravspecifikation
Page 75 and 76:
8.4 Motivering av behov och önskem
Page 77 and 78:
25. Lösningens synliga delar bör
Page 79 and 80:
21. Lösningen bör medföra en öv
Page 81 and 82:
måla och att tyg kan påverka str
Page 83 and 84:
Konceptgenerering Ett koncept för
Page 85 and 86:
Konstruktion och tillverkning av v
Page 87 and 88:
Figur 30 Total vy av värmeenhet, b
Page 89 and 90:
Helheten Den slutliga helheten ger
Page 91 and 92:
10 Diskussion Nedan följer gruppen
Page 93 and 94:
uppvärmning, som är några av må
Page 95 and 96:
upptagna med annat än att svara p
Page 97 and 98:
11 Slutsats Enligt de behov som fra
Page 99 and 100:
Uppvärmning i Sverige 2007. (2007)
Page 101 and 102:
Jordvärme, Bergvärme (elektronisk
Page 103 and 104:
Metodappendix. Hämtat från www.ch
Page 105 and 106:
Bilaga 1 - Ganttschema Vid projekte
Page 107 and 108:
En del morgnar kan man ha 18,5 när
Page 109 and 110:
Vi har en jättelåg värmekostnad
Page 111 and 112:
Hamnhuset-Annica Tisell Intervju de
Page 113 and 114:
Är det något som stör utseendem
Page 115 and 116:
Vilket värmesystem använder ni id
Page 117 and 118:
Lindås - Paret Amgarth, nr 37 Inte
Page 119 and 120:
Känner du att det behövs extra v
Page 121 and 122:
också kallare om man inte använde
Page 123 and 124:
Vad saknar ni och hur skulle huset
Page 125 and 126:
Hamnhuset-Annica Tisell Intervju de
Page 127 and 128:
Hur gör ni i badrummet (Fukt/uppv
Page 129 and 130:
Bilaga 4 - Elimineringsmatris av te
Page 131 and 132:
Bilaga 6 - Elimineringsmatris av te
Page 133 and 134:
Elimineringsmatris av värmeenheten
Page 135:
Bilaga 9 - Ritning IR-taklist
show all

Rapport - Teknisk Design

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?