Rapport - Teknisk Design

portabel radiator samtidigt som de i det andra huset fått ett element fast installerat av byggföretaget
innan de boende flyttade in. Under besöken i passivhusen såg också gruppen att tilluftsdonen för
ventilationen oftast sitter i takhöjd på undervåningen och vid golvet på ovanvåningen. Frånluftsdonen
sitter i takhöjd på varierande ställen i husen.
Det var viktigt att få en bild av de boendes önskningar och idéer om hur ett eventuellt
värmekomplement skulle kunna utformas, vad det skulle kunna ha för funktioner samt var det skulle
kunna placeras. Viktigt för oss var här att ta reda på vad de boende upplever för problem med de
källor för komplementvärme, som de använder idag. Några av de kommentarer vi fick när vi
diskuterade denna fråga kan läsas nedan:
”Jag funderar på om man ska ha ett vanligt element eller kanske bara ett diskret rör.”
Angående fjärrvärme: ”Men regleringen är väldigt osmidig.”
”Nackdelarna är att det är en oregelbunden temperatur mellan rummen och att det inte finns något att styra det med.”
Angående lämplig placering: ”En naturlig placering är ju under fönstren. Jag tycker inte att det känns så aktuellt
utan snarare centralt placerad.”
Vi uppfattade ett önskemål om att den kompletterande värmekällan helst inte ska associeras med en
traditionell radiator eller associeras till att lösningen drivs av direktverkande el. Detta beror dels på att
traditionella radiatorer upplevs som besvärliga att hålla rena och dels för att de boende inte vill att det
ska synas att man har ett behov av en eldriven komplementvärmare, om man bor i ett passivhus.
Intervjuerna gav en tydlig indikation om att det finns ett behov av en kompletterande värmekälla i
passivhus. De system som finns idag fungerar inte helt tillfredsställande i praktiken, till exempel går
det inte att justera temperaturen individuellt i olika rum.
6.2 Resultat studiebesök
För att fördjupa oss ytterligare i ämnet passivhus och hur det är att bo i ett sådant har vi varit på två
studiebesök guidade av fackfolk samt ett seminarium.
Hamnhuset
Den 6 februari 2009 var projektgruppen på ett studiebesök i Hamnhuset beläget i Sannegårdshamnen
i Göteborg. Jan Larsson från White Arkitekter AB, en av de två ansvariga arkitekterna för byggnaden,
ledde studiebesöket och besvarade frågor. Hamnhuset är idag Sveriges största flerbostadshus byggt
med passivhusteknik. Huset består av två huskroppar, är byggt i 4-5 våningar och rymmer totalt 115
hyresrättslägenheter i varierande storlekar. Byggandet av Hamnhuset utfördes under projektledning av
Älvstranden Utveckling AB och på totalentreprenad av NCC Construction AB, lägenheterna stod
klara för inflyttning under 2008 (Hamnhuset – Ett effektivt flerbostadshus utan traditionellt uppvärmningssystem
2008).
Hamnhuset har solfångare på taket och återvinner värmen i ventilationsluften med hjälp av
värmeväxlare. Hamnhuset är även anslutet till fjärrvärmenätet för att behov av extra värme ska kunna
tillgodoses. Värmeväxlingen sker centralt för hela huset och från detta centrala rum går sedan
luftkanaler ut till respektive lägenhet. En eftervärmare som till sin funktion kan liknas vid en liten
brödrost, är placerad precis efter att luftkanalen lämnar värmeväxlingen i källaren och sedan går ut till
respektive lägenhet. Denna eftervärmare kan kontrolleras via ett vred i respektive lägenhet.
Grundflödet av värme, det vill säga från värmeväxlaren och fjärrvärmen, är dock konstant och kan
33