2010 - Vänersborgs Söners Gille

eda i. Och med klar och bra uppfattning. Han ska inte gå knoddvägen
som jag. Folk talar så vackert om att ”det är bra att känna på hur det
känns”. Det är visst inte bra för alla. Att gå omkring med paketer och
dra lakansväv på kärra stärker inte själfförtroendet utan ökar snarare
själfföraktet och gör att det dåliga otåliga lynnet blir en förhärskande
beståndsdel i ens karaktär. Jag såg det och kände det nog fan hos Rising.
Och hvad har jag nu för nytta af att ha ”känt på hur det kändes”.
Jo att jag i hvarje liten ärkedjävul till springpojke anar martyren och att
jag känner hjärtat mjukna vid det jag ser en sådan där.
Ja jag talar om detta för dig om Erik ifall du kanske var intresserad
af att veta det.
- - - - - -
Och kan du tänka dig. Nu skall även jag gifta mig. Ser du jag är
tvungen af mina föräldrar. Flickan har fått ett barn. Du tror mig nog
inte. Hvad fan säger du om dylikt elände. Det är den där lilla svartögda
flickan som tjänade hos sadelmakarn. Jävlar anakka.
Pojken har fått min panna och sorgligt att tillägga har han fått min
näsa också.
Vill du stå fadder får du skynda dig hem till den 11te december.
Hela stan är i uppror, förbanna mig.
Adjö med dig. Hinner ej mera. Förlåt mej allt.
Päta
Päta ”skarvade” då och då i breven när fantasin skenade iväg.
*
25