2010 - Vänersborgs Söners Gille

Torpa blev således ett s.k. underliggande frälsehemman till Huvudnäs
sätesgård redan 1643. Gården tillhörde kvarteret Liljan i staden. Tidigt
uppdelades Torpa i tre gårdar, Norra Torpa, Mellantorpa och Söder
Torpa. Rester av Mellantorpa finns fortfarande kvar på Mastgatan 2 i
form av en syrenhäck och ett stenfundament. På 1900-talet återfinnes
Stora Torpa (Söder Torpa) och Lilla Torpa (Norra Torpa).
Ägare och brukare
1820-tal Tolstedt (ägare). Arrendator soldaten Rahr med familj.
1830-tal
1850-tal
1850-tal
1870-tal
1880-tal
Handlaren Malm ( innehade även Nabbensberg). Arrendator
Johan Johansson. (De övriga Torpagårdarna innehades av
landträntemästaren Zackrisson och av Piscator).
Skeppsredare C. H. Lindqvist.
Bonden Anders Magnus Andersson (1811- 1883) med
hustru Anna (1799- 1877).
Han bygger nuvarande boningshuset på Stora Torpa
1860.
Sonen tar över: Anders Johan Andersson (1837- 1914) med
hustru Mina Larsdotter (f 1860) och tre barn som senare
tar namnet Rising. 1904 flyttar de till arrendegården Norra
Torpa (enligt sägen p.g.a. spöket på gården). Stora Torpa
säljs. Norra Torpa= Lilla Torpa ägdes av rådman Landström
som donerade gården till staden 1873, ett jordbruk i sambruk
med den då nya fattiggården försörjningshemmet.
En dräng tar tragiskt sitt liv genom hängning i stora huset.
Upphovet till Torpaspöket I församlingens dödsböcker
finns inget noterat om detta men 1883 har en arbetare dött
av förfrysning
1895 Älvsborgs läns folkhögskola startas i stora huset på
Torpa med läraren herr Sanfrid Welin från Molkom som
föreståndare. Kom tillsammans med hustru Ebba och en
piga. De två barnen föddes 1896 och 1898. I huset bor också
dövstumlärarinnan Mathilda S Brandt samt bagerskan
Sofia Andersson. Första kullen elever 1895, 35 elever hade
44