Osteologisk analys av obrÃ¤nda och brÃ¤nda skelettfynd ... - Bild.ylm.se

More documents

Recommendations

Info

Figur 15. Frakturmönster för obrända ben i provgroparna enligt vikt. Värdena 1-6 Figur 16. Obrända rörbensfragment från provgrop B. De två större fragmenten uppvisar spår av färska frakturer som indikerar att benen kluvits för att komma åt märgen inne i benen. Småfragmenten uppvisar i högre grad spår efter torra frakturer som uppkommit efter deponeringen. På det största fragmentet syns punkten där slaget träffat benet. 24
Provgrop A I rutan tillvaratogs nästan 3 kg obrända och c.50 g brända ben. Ben tillvaratogs ner till c.70 cm:s djup, tabell 16. Förutom brända och obrända ben av älg identifierades också brända ben från skogsmård och bäver i gropen, tabell 17. De sistnämnda identifierades i de övre lagren av stratigrafin medan älg identifierats genom hela stratigrafin, förutom lager 0-10 cm, tabell 17-20. Bevaringsförhållandena för de obrända benen verkar ha varit något sämre i den övre delen av stratigrafin ner till c.40 cm. I de översta lagren dominerar små benfragment och de uppvisar nästan uteslutande torra frakturer samt vittringsgrad B, tabell 20. Man kan förmoda en hög grad av fragmentering efter att benen deponerats på platsen. Det verkar finnas ett visst brott i benmaterialets karaktär vid lager 40-50. Lager 40-50 uppvisar en något högre andel (till art obestämda) rörbensfragment än 50-60 cm, vilket dock också gäller nivåerna 20-40 och 60-70 cm även om mängden ben här är mindre vilket försvårar tolkningar, Figur 17. Lager 40-60 uppvisar en något mera komplett anatomiska representation än de övre lagren (och också än lager 60-70), tabell 18. Även om det finns en viss skillnad i anatomisk representation mellan lager 40- 50 och 50-60, främst i andelen tåben, figur 18-21 finns det ingen större skillnad i fragmenteringsgrad mellan lagren. Andelen tänder avviker enligt vikt medan det är mindre skillnad om man jämför antal fragment. Noterbart är att lager 40-50 har en högre andel torra frakturer än lager 50-60 vilket skulle kunna tyda på en högre grad av fragmentering efter deponeringen. Detta mönster förstärks av att andelen rörbensfragment tydligt ökar i de övre lagren av stratigrafin. Fragmenteringsgraden är dock högre i de övre lagren – och de mindre fragmenten uppvisar en mycket högre andel torra frakturer. Detta bör vara resultatet av en hög grad av påverkan efter att benen deponerades. Man kan förmoda att deponeringen skett snabbt och att de understa lagren i viss mån legat mera skyddade. Den högre andelen tåben i lager 40-50 är svår att förklara enbart med hänvisning till bevaringsförhållandena eller identifierbarhet p.g.a. fragmentering. Även om stratigrafin är påverkad av bevaringsförhållandena pekar flera faktorer på att det finns en skillnad i deponeringsmönstret över tid i boplatsvallens stratigrafi vid ruta A. För pälsdjuren är de perifera delarna av kropparna sällsyntare än delar av bålet, tabell 19. Man kan se en selektion av kroppsdelar som deponerats i området. Man bör notera för älg (och stort däggdjur) att ryggraden och bröstkorgen är underrepresenterade genom hela stratigrafin. Skillnaderna i benmaterialets sammansättning mellan de övre och under lagren kan inte enbart tolkas som ett resultat av bevaringsförhållandena utan snarare sker det en förändring i deponeringsmönstret av benen över tid. Hanteringen av älgkropparna förändras över tid vid Bastuloken. Mängden skärvsten i provgropen är hög och förändras inte nämnvärt mellan lager 10-50 cm, bilaga 1. Mängden skärvsten verkar inte vara kopplad till de förändringar i det obrända benmaterialets sammansättning man kan se i olika lager, bilaga 2. Däremot verkar mängden brända ben ha ett tydligare samband med mängden skärvsten. 25
Page 1 and 2: Osteologisk analys av obrända och
Page 3 and 4: Inledning År 2005 utfördes provun
Page 5 and 6: försöka dokumentera graden av mä
Page 7 and 8: Analysen bekräftar att benmaterial
Page 9 and 10: Tabell 4. Mängden brända och obr
Page 11 and 12: Tabell 8. Brända ben. Identifierad
Page 13 and 14: Identifierade arter Älg (och stort
Page 15 and 16: Figur 7. Anatomisk representation f
Page 17 and 18: Tabell 10. Kontexter för identifie
Page 19 and 20: Fågel Totalt kommer endast c.11 gr
Page 21 and 22: Benmaterialet i provgroparna Mängd
Page 23: Figur 14. Fragmenteringsgrad i olik
Page 27 and 28: Tabell 19. Identifierade element av
Page 29 and 30: Figur 19. Fragmenteringsgrad och fr
Page 31 and 32: Provgrop B Provgrop B var den i sä
Page 33 and 34: Tabell 24. Identifierade benfragmen
Page 35 and 36: Figur 22. Mängden ben och anatomis
Page 37 and 38: Figur 26. Graden av fragmentering i
Page 39 and 40: Figur 28. Benmängd och anatomisk r
Page 41 and 42: Tabell 30. Identifierade arter i ol
Page 45 and 46: Figur 33. Fragmenteringsgrad i olik
Page 49 and 50: Provgrop G I provgropen samlades 72
Page 51 and 52: Tabell 39. Anatomisk representation
Page 53 and 54: Figur 41. Frakturmönster i olika l
Page 55 and 56: Tabell 43. Anatomisk representation
Page 57 and 58: Sammanfattning och slutsatser Jakt
Page 59 and 60: Figur 49. Rörbensfragment från me
Page 61 and 62: uppnår full kroppsstorlek vid c.5
Page 63 and 64: Mängden skärvsten är inte direkt
Page 65 and 66: BILAGA 1. Mängden skärvsten (lite
Page 67: BILAGA 2, forts. Kumulativ fyndspri

Osteologisk analys av obrÃ¤nda och brÃ¤nda skelettfynd ... - Bild.ylm.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?