Osteologisk analys av obrända och brända skelettfynd ... - Bild.ylm.se

Provgrop E
I provgropen tillvaratogs 2 344,1 g obrända ben och 100,19 g eldpåverkade och brända ben. De största
mängderna obrända ben framkom i lagren 40-70 cm medan de brända benen framkom mera ytligt. En
mindre del av de obrända benen på lager 30-60 bedömdes som välbevarade medan den största delen
uppvisade en hög grad av vittring. Älg dominerar bland både de obrända och brända benen. I övrigt
identifierades endast två ben från bäver i provgropen – ett obränt ben från bakbenet (tibia) samt en
bränd ledyta till första tåbenet (Ph1).
Av älg dominerar rörbensfragment och tänder men de flesta kroppsdelar är representerade. Andelen
tåben är lägre än i groparna belägna närmare boplatsvallen (grop A och B). Ryggrad och bröstkorg är
klart underrepresenterade också i grop E. Man kan se att de flesta tandfragmenten påträffades i lager
50-60 medan rörbensfragmenten är jämnare spridda i flera lager. Flera tandfragment i lager 50-60
kommer troligen från samma överkäke. I lager 40-50 framkom ett större fragment av älgkranium som
var fyllt med rödockra (Larsson 2010). Fragmentet kommer från frontale, d.v.s. den bakre delen av
kraniet mellan hornen, bild längre fram i rapporten. Att döma av hornbasens utseende har hornet fejats
– troligen relativt nyligen, d.v.s. älgen har jagats under senvintern eller tidig vår när hornet i regel
lossnar från kraniet – och innan ett nytt horn börjat bildas. Detta är den enda direkta indikationen på
jaktsäsong för älg som kunnat konstateras vid Bastuloken.
Den anatomiska representationen för älg är mest varierad på lager 50-70. Övriga lager uppvisar en
högre andel rörbensfragment vilket sannolikt beror på bevaringsförhållandena som påverkat
identifierbarheten. Att de övre lagren påverkats av en högre grad av påverkan efter deponeringen stöds
också av frakturmönstret och fragmenteringsgraden. Andelen torra frakturer ökar tydligt i de övre
lagren av stratigrafin och andelen småfragment ökar också högre upp i stratigrafin.
Mängden ben i olika lager av provgropen är inte uppenbart relaterad till mängden skärvsten, bilaga 1-
2. De största mängderna skärvsten framkom i lager 10-30, d.v.s. i lager som inte var särskilt rika på
benfynd. De största mängderna obrända ben framkom under de största mängderna skärvsten.
Tabell 29. Vittringsgrad samt förbränningsgrad i olika lager av provgrop E enligt vikt (g).
Vittring/förbränning 0-10 10-20 20-30 30-40 40-50 50-60 60-70 80 Totalt
Obrända fragment
Vittringsgrad A 2,3 12,5 1,8 16,6
Vittringsgrad B 3,8 29,5 204,4 913,5 489,4 510,5 176,4 2 327,5
Eldpåverkade fragment
1 1,38 1,5 1,4 4,28
2 3,18 3,18
4 1,14 3,2 0,1 4,44
5 1,8 3,08 8,8 1,8 5,5 1,72 22,7
Vitbrända fragment
6 2 15 4,2 1,7 22,9
6A 36,46 1,1 0,4 37,96
6B 4,73 4,73
Totalt 7,6 46,79 62,28 210,4 926 500,9 510,5 179,82 2 444,29
40