Tidskriften i pdf-format - Västerbottens museum

I början av 1980-talet utökades Sällskapets
organisation för att kunna hantera arrangemang
utöver de egna konserterna. Samtidigt uttryckte
styrelsen farhågan att Sällskapets primära roll
med orkestern skulle kunna komma att förtas.
Det gällde att hitta en balans mellan dessa två
funktioner. Den hittills största satsningen som
Sällskapet åtagit sig var säsongen 1983–84 då
man stod som ensam arrangör av inte mindre än
18 konserter och därtill som medarrangör för ytterligare
fem. Nu sattes verkligen behovet av
samplanering på svåra prov, men även det klarade
man av.
Året därpå genomfördes en avslutningskonsert,
där Umeå Sinfonietta och Umeå Musiksällskap
spelade tillsammans, ett exempel på den
strävan Sällskapet har att amatörer och professionella
musicerar tillsammans.
Umeå Musiksällskaps verksamhet fram till i
dag har kantats av både med- och motgångar,
där motgångarna kanske i första hand legat på
det ekonomiska planet.
Västerbottens orkester
En utveckling av Musiksällskapets arbete ute i
länet skulle kanske kunna vara – efter inspiration
från andra håll i landet – att inför särskilda
tillfällen som festivaler eller större evenemang
sätta samman en länsövergripande orkester. Den
kunde kallas ”Västerbottens Läns Symfoniorkester”
eller enklare ”Västerbottens Festivalorkester”,
och skulle kunna bestå av duktiga amatörmusiker
från Umeå, Skellefteå och Lycksele
och dessutom från några orter till som exempelvis
Robertsfors, som ju har lång erfarenhet av
bland annat operett- och musikaluppsättningar,
eller Holmsund. Under kulturhuvudstadsåret
Meny vid hundraårsfirandet.
2014 skulle man dessutom kunna ge en utomhuskonsert
med bortemot 125 amatörmusiker
från hela Västerbotten just för att understryka
att aktiva, skickliga amatörmusiker stödjer kulturlivet
i länet. Ett program med ståtlig och fyllig
orkestermusik. Det vore en kraft att räkna
med.
FOLKRÖRELSEARKIVET UMEÅ
9