Tidskriften i pdf-format - Västerbottens museum

JAN NORRMAN/RAÄ
Stalotomter i Remdalen, Vilhelmina kommun.
Stalotomter är spår efter samiska byggnader i fjällmiljö. De
består av lämningarna efter runda eller ovala hyddkonstruktioner.
Golvytan är, till skillnad från kåtan, försänkt och omges
av en låg, uppbyggd jordvall, i mitten finns en stensatt
härd. Undersökningar har visat att stalotomter förekommer
från 500 e Kr och in i nyare tid. De finns i den allra översta
fjällbjörkskogen i den svensk-norska fjällkedjan från nordligaste
Jämtland upp till Stora Luleälvs källområden med en
tydlig koncentration framför allt i Västerbottensfjällen.
I samisk traditionen har stalotomterna sedan lång tid
kopplats ihop med den mytiske gestalten Stalo, en storvuxen
person med vapen av järn. Av vetenskapen har de uppmärksammats
först vid förra sekelskiftet. Tidiga etnologiska
uttolkare ansåg att de var spår av nordisk kultur. Sedan
Ernst Manker under 1960-talet på olika grunder funnit att
de måste vara rester av samiska byggnader, är numera så
gott som alla arkeologer överens om denna tolkning, även
om avvikande meningar har framförts. Manker var den för-
70