Tidskriften i pdf-format - Västerbottens museum

inte gick ihop med den tonart som solistens
trumpet var stämd i, varför orkestern i all hast
hade ersatts med en pianist. Den sällan framförda
trumpetkonserten blev av en recension
att döma ändå en framgång, som ett uppenbarligen
fullgott alternativ till Haydns nästan sönderspelade
trumpetkonsert.
Hur har då fördelningen mellan nutida tonsättare
och låt mig säga traditionella sett ut i ett
30-årigt tidsperspektiv Generellt har spelats
väldigt få moderna tonsättare om vi med moderna
menar tonsättare från 1900-talets början
och framåt. Ett intressant namn som dyker upp
är Alexander Arutiunian och dennes trumpetkonsert,
som Sällskapet framfört vid två tillfällen
de senaste 20 åren, 2008 med Kent Jonsson
som solist. Däremot är det ytterst sparsamt med
specialskrivna verk för Sällskapet. Möjligen kan
man säga att Umeåsonen Hans Nilssons verk
Miniatyrer för orkester är exempel på ett sådant.
Ett annat är beställningsverket från 1999 med
titeln Vävnader, skrivet direkt för Umeå Musiksällskap
av tonsättaren Olof Lindgren, med de
välkända musikerna Peter Gardemar, violin, och
Torbjörn Näsbom, nyckelharpa, som solister. Till
denna konsert skrev Olof Lindgren en konsertouvertyr.
Jag har förstått att för en amatörorkester,
låt vara en väl fungerande sådan med
många skickliga musiker, är det rätt vanskligt att
ge sig på nyskriven musik. Den repertoaren
måste kanske spelas i första hand av professionella
orkestrar, som till exempel Norrlandsoperans
symfoniorkester. Ett uruppförande som gav
mersmak var emellertid Svante Henryssons
Cello Concerto nr 2, som spelades i april 2010.
Vad beträffar den svenska musiken har Sällskapet
under de senaste 30 åren utan tvekan
tagit ett fullgott ansvar. Svensk musik representeras
av inte mindre än 35 kompositörer, de
flesta mycket kända och uppskattade inom
konstmusiken. Lars-Erik Larsson är den svenske
tonsättare som spelats flest antal gånger,
bland hans verk hittar vi Pastoralsviten, violinkonserten
liksom klarinettconcertinon och körverket
Förklädd Gud.
En svensk tonsättare, som har en speciell
koppling till Umeå Musiksällskap är Wilhelm
Peterson-Berger. Flera verk av honom har spelats,
det kanske mest omtalade är den specialskrivna
kantat som framfördes vid Umeå stads
300-årsjubileum 1922.
Sammanfattningsvis kan sägas att enbart under
de senaste 25–30 åren har Umeå Musiksällskaps
programansvariga, orkestermusiker och
kontrakterade dirigenter bemödat sig väl om
att framföra musik ur den svenska konstmusikskatten,
vilket inte alltid är fallet med professionella
orkestrar som ibland anklagas för att
inte tillräckligt värna om den svenska konstmusiken.
Å andra sidan har det legat i Umeå Musiksällskaps
”historiska arv” att särskilt beakta
det svenska musikarvet.
Gäster med gester
Umeå Musiksällskap har ofta gjort goda val beträffande
repetitör och dirigent, vilket i stor utsträckning
borgar för kontinuitet och kvalité.
De senaste tio åren har Per-Erik Andersson verkat
som repetitör och ofta också som dirigent.
Varje orkester, professionell eller amatör- stimuleras
av att emellanåt engagera gästdirigenter
och Umeå Musiksällskap har tämligen regelbundet
inom ramen för sina resurser kunnat
bjuda orkestermusikerna och publiken på goda
18