Tidskriften i pdf-format - Västerbottens museum

3 •12
INNEHÅLL
En historik 2
bengt hultman
Wilhelm Peterson-Berger 10
bengt hultman
På repertoaren 15
bengt hultman
Före föreställningen 22
bengt hultman
Övningsbilder 28
Per-Erik på pulten 42
bengt hultman
Ord från en ordförande 43
torgny domar
Länsperspektiv 46
bengt hultman
I musikaliska sällskap 50
Hemma i bygden 66
Där jag sitter och skriver har jag musik på. Och när jag äter,
läser, diskar, städar, kör bil, åker buss eller flygplan, då låter
musiken någonstans ifrån, i stort sett hela tiden. När jag tar
min kvällspromenad har jag förstås hörlurar i öronen, liksom
många av dem jag möter. Var och en med sitt eget soundtrack.
Numera finns nästan all musik, ny och gammal, från när
och fjärran, mainstream och very special, blott ett par musklick
bort, och i stort sett gratis. Många av de mest kända och
beundrade människorna på jorden sysslar, eller har sysslat
med musik. Kort sagt, musiken tar stor plats i de flestas liv på
2010-talet. Vi lyssnar och somliga av oss spelar.
Ett betydelsefullt inslag i det svenska efterkrigsfolkhemmet
är den kommunala musikskolan. Efter en försiktig start
på 1940-talet fick den ordentlig fart efter 1960. Många är vi
som åtminstone börjat, och en hel del som också fortsatt.
Ibland förklaras de stora svenska framgångarna inom popoch
rocksvängen med musikskolan. Förmodligen ligger den
också bakom att kvalitet och bredd inom klassisk musik och
jazz är stor.
För 150 år sedan var det annorlunda. Då var musik något
man kom i kontakt med vid särskilda tillfällen. Då fanns inga
metoder att lagra musiken, och inga andra sätt att sprida den
än i form av noter på papper och genom framträdanden på
plats. Begreppet ”musklick” var långt ifrån uppfunnet, och inte
tillstymmelsen till någon kommunal musikskola kunde skönjas,
ens vid horisonten.
Varför just 150 år Jo, för att år 1862 författade kantorn och
musikläraren Claes Otto Lagerquist det upprop som samlade en