MAGASIN ARE 2015
VI BRUKAR ANVÄNDA det här utrymmet till att breda ut oss rejält om Åres — och ibland vår egen — förträfflighet. Ett smart sätt att ta fokus från själva tidningsinnehållet har vi tänkt, för man vill ju inte att folk ska läsa för noga. (Det här är möjligtvis en följd av att några av våra vänner gjort det till en sport att leta stavfel i tidningen och sedan under högtidliga former påpeka dem för oss, gärna inför publik.) Men den här gången har vi ändå fått till en och annan text och återgår därför till en något mer klassisk ledare, där vi vill ta tillfället i akt att påpeka vissa saker du som läsare inte bör missa. Alltså — missa inte:
VI BRUKAR ANVÄNDA det här utrymmet till att breda ut oss rejält om
Åres — och ibland vår egen — förträfflighet. Ett smart sätt att ta fokus
från själva tidningsinnehållet har vi tänkt, för man vill ju inte att folk
ska läsa för noga. (Det här är möjligtvis en följd av att några av våra
vänner gjort det till en sport att leta stavfel i tidningen och sedan under
högtidliga former påpeka dem för oss, gärna inför publik.)
Men den här gången har vi ändå fått till en och annan text och
återgår därför till en något mer klassisk ledare, där vi vill ta tillfället
i akt att påpeka vissa saker du som läsare inte bör missa.
Alltså — missa inte:
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
DETALJER Topptur<br />
Brant lockelse<br />
Från Åreskutan ser man Lunndörrsfjällen i fjärran med sin<br />
branta u-dal och smala snörännor insprängda i bergväggen.<br />
Fotograf Fredriksson och skribent Pettersson styrde<br />
skotern mot den södra delen av fjällkedjans mest<br />
utmanande skidterräng. TEXT MÅRTEN PETTERSSON<br />
— IDAG BLIR DET BRA<br />
åkning, konstaterar Tobias<br />
Granath när han hugger in<br />
isyxorna i snön och klättrar<br />
upp i rännan. En isyxa i varje<br />
hand, stegjärn på fötterna.<br />
Rytmisk lunk, en fot i taget,<br />
sedan samma sak med yxorna.<br />
Fötterna sjunker ner 20 centimeter<br />
i varje steg.<br />
Lunndörren ligger mindre<br />
än tre effektiva timmar från<br />
Åres konstsnöpister men är<br />
i en fjällmiljö som mer påminner<br />
om Kebnekaise än<br />
Åre. Först tre mil med bil till<br />
Vallbo i närheten av Vålådalen,<br />
sedan en dryg mil efter<br />
skoter och ytterligare sex kilometer<br />
med skidor på platten<br />
i den u-formade dalgången.<br />
Lättillgängligt men samtidigt<br />
komplicerat.<br />
ATT TA SIG HIT är ingen<br />
match, men väl här är fjället<br />
så pass brant att det kräver<br />
en skidåkare som kan ta<br />
hand om sig själv. Van vid<br />
hantverket. Kontrasten till<br />
Åres väl tillrättalagda pister<br />
eller lättillgängliga offpist är<br />
total. I botten på åket möts<br />
man garanterat inte av någon<br />
backrestaurang som serverar<br />
skumpa till lätt rödblossiga<br />
konferensdeltagare.<br />
Lättillgängligheten gör<br />
att man som Årebo både hinner<br />
lämna barnen på skolan,<br />
pipa in till Lunndörren och<br />
ända hinna hämta dem vid<br />
halv fem. Om allt gått enligt<br />
tidtabell. Så är schemat för<br />
mig och fyrbarnsfarsan Tobias<br />
Granath. Han bodde tidigare<br />
i Chamonix och livnärde sig<br />
som hockeyproffs i den högsta<br />
franska ligan. Då ett 100<br />
kilos muskelpaket som satte<br />
respekt i motståndarna. Nu<br />
deffad till 80 kilo och snart<br />
färdigutbildad bergsguide. I<br />
Chamonix blev Tobias biten<br />
av brantåkning. Tillsammans<br />
med vännen Andreas Fransson<br />
betade de av många av<br />
Chamonixdalens klassiker.<br />
Här i Jämtland finns inte alls<br />
de bergen, men Lunndörren<br />
bjuder i alla fall på Sveriges<br />
mest avancerade skidterräng<br />
söder om Lappland.<br />
NÄR MAN ÅKER skidor i en<br />
brant snöränna finns det två<br />
sätt att ta sig dit. Droppa in<br />
uppifrån eller klättra upp i<br />
rännan. Håller man sig i ett<br />
skidområde är det helt naturligt<br />
att komma uppifrån.<br />
I Åre är det mest en hypotetisk<br />
fråga, Skutan bjuder inte<br />
på den typen av åkning mer<br />
än den mikroskopiska Bananen<br />
på Baksidan. På ett ställe<br />
som Chamonix finns det<br />
däremot många rännor, eller<br />
couloirer som frassarna säger,<br />
att välja på från liften. Men<br />
ska man följa brantåkarnas<br />
code of conduct klättrar man<br />
alltid först uppför en riktigt<br />
brant ränna innan man åker<br />
den. För att kunna kontrollera<br />
snöförhållanden. Om det mitt<br />
i den 50 gradigt branta rännan<br />
finns en isfläck, bristande skare<br />
eller ett stup Jag har alltid<br />
varit skeptisk till att klättra<br />
uppför i en ränna. All snö<br />
ligger där och är en potentiell<br />
lavin rakt i pannan. Hellre<br />
ta en annan väg runt, droppa<br />
in i rännan och hoppas att<br />
skidföret är hyggligt. Släpper<br />
snön gör den förhoppningsvis<br />
framför skidorna och det<br />
finns en chans att lavinen går<br />
och jag står kvar. I alla fall i<br />
min målbild.<br />
När vi står på toppen<br />
av rännan ser man tydligt<br />
Åreskutan i fonden. Nära<br />
men ändå långt borta. Här<br />
i Lunndörren hörs inget<br />
skrammel från liftar eller snökanoner.<br />
Inga reklamskyltar<br />
med en leende familjer som<br />
rullar runt i snön och tittar<br />
rakt in i kameran. I Lunndörren<br />
finns bara snö och<br />
branta fjäll, allt en skidåkare<br />
behöver. r<br />
TRANSPORT<br />
Lunndörrspasset, där själva<br />
skidåkningen sker, ligger<br />
20 kilometer söder om<br />
Vålådalen. Är man inte<br />
sugen att gå in hela vägen<br />
rekommenderas skoter fram<br />
till Lunndörrsstugan som<br />
Svenska Turistföreningen<br />
driver. Därifrån är det 6 till 8<br />
lättåkta kilometer på platten<br />
fram till de olika rännorna som<br />
finns att välja på.<br />
LOGI STF stuga i Lunndörren<br />
bjuder på enkelt men<br />
charmigt boende. Plus för<br />
vedbastun. Namnet på<br />
stugan är lite missvisande<br />
då den ligger en bit norr om<br />
Lunndörren. Har man skoter<br />
som transportmedel fungerar<br />
det lika bra att bo i Åre och<br />
göra en dagstur.<br />
ÅKNING I Lunndörren är<br />
det brantåkning som gäller.<br />
På östsidan av GruvfjälIet.<br />
Snörännor med klippväggar<br />
på sidorna. Det flackaste<br />
alternativet lutar 45<br />
grader. Som referens är<br />
den allra brantaste delen av<br />
Svartberget i Åre ungefär 35<br />
grader. Om du googlar hittar<br />
du information om de olika<br />
åken. Östersunds Klätterklubb<br />
en klätterförare på nätet och<br />
de som brukar åka skidor här<br />
bloggat rätt friskt om sina<br />
bravader.<br />
SÄKERHET Lunndörrspasset<br />
ligger bortom mobiltäckning,<br />
terrängen är för brant för<br />
den ordinarie fjällräddningen,<br />
i stort sett alla rännor måste<br />
klättras underifrån för att<br />
nå åkningen. Lavinfaran<br />
är ständigt närvarande.<br />
Det krävs erfarenhet och<br />
säkerhetsmarginal.<br />
BERGSGUIDE Det finns<br />
ett gäng internationellt<br />
certifierade bergsguider<br />
både i Åre och Östersund.<br />
Rekommenderas. —SBO.NU<br />
UTRUSTNING Förutom<br />
sedvanlig topptursutrustning,<br />
rando, telemark eller<br />
splitboard med stighudar,<br />
lavinsäkerhetsutrustning<br />
och annat krävs lite<br />
klättergrejor. På de flesta<br />
fall räcker det med stegjärn<br />
och dubbla isyxor för att gå<br />
upp i snörännan. Snöskoter<br />
underlättar färden in till<br />
Lunndörrstugan.<br />
<strong>MAGASIN</strong> ÅRE — 173
Change language