MAGASIN ARE 2015
VI BRUKAR ANVÄNDA det här utrymmet till att breda ut oss rejält om Åres — och ibland vår egen — förträfflighet. Ett smart sätt att ta fokus från själva tidningsinnehållet har vi tänkt, för man vill ju inte att folk ska läsa för noga. (Det här är möjligtvis en följd av att några av våra vänner gjort det till en sport att leta stavfel i tidningen och sedan under högtidliga former påpeka dem för oss, gärna inför publik.) Men den här gången har vi ändå fått till en och annan text och återgår därför till en något mer klassisk ledare, där vi vill ta tillfället i akt att påpeka vissa saker du som läsare inte bör missa. Alltså — missa inte:
VI BRUKAR ANVÄNDA det här utrymmet till att breda ut oss rejält om
Åres — och ibland vår egen — förträfflighet. Ett smart sätt att ta fokus
från själva tidningsinnehållet har vi tänkt, för man vill ju inte att folk
ska läsa för noga. (Det här är möjligtvis en följd av att några av våra
vänner gjort det till en sport att leta stavfel i tidningen och sedan under
högtidliga former påpeka dem för oss, gärna inför publik.)
Men den här gången har vi ändå fått till en och annan text och
återgår därför till en något mer klassisk ledare, där vi vill ta tillfället
i akt att påpeka vissa saker du som läsare inte bör missa.
Alltså — missa inte:
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1 2 3 4<br />
5 6<br />
UTVALT Musik<br />
ÅREPOLSKA<br />
Melankolisk och bedövande<br />
vacker — Årepolskan är en<br />
sann klassiker. Den skrevs<br />
redan på 1700-talet och har<br />
sedan, namnlös och ständigt<br />
i utveckling, vandrat runt<br />
mellan generationer och<br />
musiker. Namnet fick den<br />
först 1994 när Jämtlands<br />
stolthet på folkmusikhimlen,<br />
Hoven Droven, dammade av<br />
klassikern och gjorde den till<br />
sin. Namnet fick bli Årepolska<br />
eftersom den i början av<br />
1900-talet spelades flitigt av<br />
spelmannen, målaren<br />
och årebon Per Danielsson.<br />
Låten finns med på Hoven<br />
Drovens album Jumping at the<br />
Cedar, en liveskiva inspelad i<br />
Minneapolis, USA.<br />
—SPTFY.COM/48K<br />
URLJUD<br />
När Torkel Johansson blåser i luren lystrar människa och ko.<br />
LJUDET OCH MELODIN slingrar sig genom luften<br />
och tar sig rakt in i bröstet. Trollbinder, lättar och<br />
tynger sinnet om vartannat. Underlig känsla. Ändå<br />
välbekant på något sätt. Och om vi blandar in<br />
vetenskap i det hela, inte heller så märklig.<br />
— Det finns forskning på det, berättar Torkel<br />
Johansson, vår lokale bleckblås-, horn- och lurexpert.<br />
Vi människor behöver inte reflektera över<br />
ljudet. Det går rakt in i känslospektrat i hjärnan.<br />
Det är till exempel därför de spelar valthornssolo i<br />
filmen Titanic när båten sjunker — de vill att vi ska<br />
gråta. Och kor — även om de aldrig har hört ljudet<br />
förut så kommer de om man blåser.<br />
Förr användes hornen och lurarna som ett<br />
signalsystem. Jämfört med till exempel en trumpet<br />
bär hornets ljud mycket, mycket längre och låtarna<br />
som spelades kunde betyda lite olika saker; borttappad<br />
ko, hittad ko eller om man hade sett en björn i<br />
markerna. Det fanns också låtar med budskap som<br />
”det är ingen idé att du kommer hit för min pappa<br />
är på fäboden”.<br />
Idag ljuder hornen och lurarna över nejden mest<br />
vid särskilda tillfällen som nationaldagen och Åre<br />
Höstmarknad. Men planen är att hornet får en egen<br />
plats på en spelstämma i anslutning till Höstmarknaden<br />
redan nästa år och att alpina vm 2019 ska<br />
invigas till tonerna från det nyskapade trähornet.<br />
[PHR]<br />
1 KOHORN Torkels personliga favorit som han byggt själv och som därför passar honom perfekt. Innan<br />
dess hade hornet legat i en ladugård i Sörmland i 100 år. 2 TRÄHORN Ett helt nytt instrument utvecklat<br />
av Jan Nordqvist — lurmakaren i Tällberg. Det är svårt att få kohorn att stämma jämnt så han fick i<br />
uppdrag att utifrån näverlurstekniken skapa ett horn som kan stämma exakt. Låter allra bäst i G-moll.<br />
3 NÄVERLUR Föregångaren till dagens trumpet. Den har inga fingerhål utan bygger på naturtonsserier<br />
— genom att variera spänning i läpparna och lufttrycket skapas olika toner. 4 SPILÅPIPA Älvdalska för<br />
spelpipa. Spelas mest ensam eftersom den sällan stämmer med andra instrument. Har en liten spröd sällflöjts<br />
klang. 5 BOCKHORN Just det här är gjort av det vänstra hornet på en bagge från Revsund tillverkat<br />
av Calle Hernemark från Östersund. Bockhornet har en oboeliknande klang. 6 KOHORN Storleken<br />
avgör vilken tonart hornet har. Ju större horn desto mörkare klang. Jämför vi med dagens instrument är<br />
det mest likt saxofonen.<br />
80 — <strong>MAGASIN</strong> ÅRE
Change language