Riktlinjer för nutritionsbehandling - Landstinget Gävleborg

Riktlinjer
för nutritionsbehandling
vid
Hudiksvalls sjukhus
av
Peter Engström
ST-läkare
Anestesikliniken

3
Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Screening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Åtgärder vid malnutrition . . . . . . . . . . 6
Riktlinjer för näringsbalans . . . . . . . . . . 8
Riktlinjer för vätskebalans . . . . . . . . . . 8
Enteral eller parenteral nutrition . . . . 10
Enteralnutrition . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
Parenteral nutrition . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Monitorering vid parenteral nutrition . 14
Utvärdering av nutritionsstatus . . . . . 15
Dokumentation och överrapportering . 15
Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
• flödesschema malnutrition . . . . . . . . 19
• vätske- och nutritionslista . . . . . . . . 20
• nutritionsschema . . . . . . . . . . . . . . . . 23
• ansvarsfördelning mellan
• yrkesgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
• BMI-tabell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
• SGA-formuläret . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

5
Riktlinjer för nutritionsbehandling
vid Hudiksvalls sjukhus
Introduktion
Denna skrift utgör lokala riktlinjer för screening av nutritionsstatus
samt åtgärder vid malnutrition med särskilt fokus på enteral och
parenteral nutrition. Riktlinjerna är framtagna av nutritionsrådet
vid Hudiksvalls sjukhus och bygger på riktlinjer från Europarådets
resolution 2003, Socialstyrelsens riktlinjer samt rekommendationer
från den europeiska nutritionsförening (ESPEN). Skriften riktar sig
enbart till vuxna patienter.
Malnutrition har i flera studier visat sig vara ett stort problem på
svenska sjukhus och vi lever inte upp till Europarådets rekommendationer
vad gäller adekvat nutrition på sjukhus. Malnutrition har
tillika visats påverka specifika sjukdomsförlopp negativt och nutritionsbehandling
skall, enligt Socialstyrelsen, betraktas på samma
sätt som annan medicinsk behandling och vård.
Det är nutritionsrådets förhoppning att denna skrift ska vara en
hjälp i det dagliga patientarbetet för att underlätta nutritionsbehandlingen.
Vår målsättning är att öka medvetenheten och
kunskapen om nutrition och nutritionsbehandling för att minska
problemet med undernäring på sjukhus.

6
Riktlinjerna för nutritionsbehandling bygger på fem punkter:
• Alla patienter som läggs in på sjukhuset ska screenas för
malnutrition inom 24 timmar.
• Malnutrierade patienter ska utredas mer omfattande.
• Malnutrierade patienters näringsbehov ska beräknas.
• En nutritionsplan ska upprättas för allvarligt malnutrierade
patienter.
• Nutritionsplanen ska dokumenteras i journalen, följas upp
och överrapporteras till mottagande vårdinstans.
Screening
Alla patienter som läggs in på sjukhuset ska inom 24 timmar
screenas av sjuksköterska med avseende på nutritionsstatus.
Screeningen utförs med Subjective Global Assessment of
Nutritional Status (SGA), som är ett för detta syfte validerat
formulär. Patienten klassas därefter som SGA A, B eller C beroende
på utfallet:
SGA A:
SGA B:
SGA C:
Välnutrierad
Något/misstänkt malnutrierad
Allvarligt malnutrierad
Åtgärder vid malnutrition
Aktuella åtgärder är beroende av SGA-klass, aktuell sjukdom/sjukdomar
som påverkar nutritionsstatus samt sjukdomens/sjukdomarnas
prognos. Ansvarig läkare gör en helhetsbedömning av patienten.
Vid rondtillfället bör man ta ställning till patientens nutritionsstatus
och vid behov vidta adekvata åtgärder.

7
I första hand ska malnutrition åtgärdas med adekvata mängder
föda per os. Ätstödjande åtgärder, exempelvis i form av uppmuntran,
måltidsmiljö, uppläggning av maten etc., ska inte underskattas.
Kosttillägg, såsom näringsdrycker, ges vid behov. Om patienten
bedöms som SGA B eller C startas omedelbart kostregistrering
(bilaga 2) samt extra näringstillförsel enligt ett särskilt nutritionsschema
(bilaga 3). Om ovanstående inte är tillräckligt eller av olika
skäl omöjligt att genomföra får man tillgripa enteral eller parenteral
nutrition (EN resp. PN).
För allvarligt malnutrierade patienter (SGA C) upprättas en individuell
nutritionsplan; denna plan ska dokumenteras i journalen av
ansvarig sjuksköterska och läkare. För detaljer avseende respektive
yrkesgrupps ansvar v.g. se bilaga 4.
Vid manifest malnutrition (SGA C) bör EN/PN startas omgående.
Vid bristande näringsintag bör EN/PN startas inom 4 dygn. Även
postoperativt bör EN/PN startas inom 4 dygn om behov föreligger.
Förutom nutritionsbehovet måste vätskebehovet tillgodoses.
Vid utskrivning sätts diagnosen “Malnutrition E46”.
Allmänna rekommendationer:
SGA A: Ingen särskild åtgärd. Ny bedömning om tillståndet
förändras.
SGA B: Allmänt nutritionsstöd. Vätske- och kaloriregistrering.
Nutritionsschema. Överväg EN/PN.
SGA C: Allmänt nutritionsstöd. Vätske- och kaloriregistrering.
Nutritionsschema. EN/PN bör startas. Individuell
nutritionsplan ska upprättas. Dietist bör kontaktas.
Se även flödesschema för handläggning av malnutrierade patienter
(bilaga 1).

8
Riktlinjer för näringsbalans
Basalt energibehov: 25-30 kcal/kg/dygn.
Kolhydrater: 2-3 g/kg/dygn.
Protein: 1-1,5 g protein/kg/dygn.
Fett: 1-2 g/kg/dygn.
Vissa kritiskt sjuka patienter, äldre patienter, patienter med hög
feber samt svårt malnutrierade patienter har initialt ett lägre
energibehov om ca 20-25 kcal/kg/dygn.
Kritiskt sjuka patienter i restitutionsfas (sepsis, stor brännskada,
stort trauma) har ett ökat energibehov om ca 30-35 kcal/kg/dygn.
För överviktiga patienter (BMI >25) bör energibehovet och även
proteinbehovet beräknas utifrån ideal kroppsvikt. Använd BMItabellen
för att med hjälp av patientens längd räkna fram den
ideala kroppsvikten (Bilaga 5).
Daglig vikt är essentiellt för att följa patientens status.
Riktlinjer för vätskebalans
Utöver energibehovet ska vätskebalansen i förekommande fall
korrigeras. Vid dehydrering bör vätskebalansen korrigeras innan
ev. enteral eller parenteral nutrition startas. Vätska ges per os så
långt det är möjligt och annars i form av intravenös infusion.
Basalt vätskebehov: 30 ml/kg/dygn.
Elektrolytbehov: Na ca 80 mmol/dygn, K ca 40-50 mmol/dygn.

9
Buffrad glukos 5% + 40 mmol Na + 20 mmol K rekommenderas vid
iv vätskeersättning. Denna lösning ger adekvat rehydrering samt
det minimala behovet av näring i max två dygn. Längre tids
användning utan annat energitillskott skapar en ogynnsam katabol
situation.
Även Glukos-el 10% går utmärkt att använda från dag 1. Lösningen
täcker basalbehovet av vätska och ger mer energi (400 kcal/L).
Från dag 3 skall Glukos-el 10% användas om ingen annan näring
tillförs. Om lösningen orsakar kärlirritation byt till större iv infart i
ett större blodkärl. Adekvat vätsketillförsel skall prioriteras före
ev. problem med kärlaccess.
Vätskebalans bör räknas dagligen med hjälp av den mall som finns
på sjukhuset. All vätska som tillförs patienten adderas, varefter
man drar ifrån all vätska som patienten förlorar (ex. urin, kräkningar,
stomiflöden, blödning). Glöm ej att räkna med perspiratio insensibilis
(avdunstning från luftvägar och hud) 12-15 ml/kg/dygn. Daglig
vägning av patienten rekommenderas starkt.
Om patienten har en negativ vätskebalans kompenseras vätskeförlusterna
utöver basalbehovet med Buffrad Glukos 5% + 40 Na +
20 K, alternativt Ringer-Acetat. Lika mycket vätska som patienten
förlorar ska återföras utöver det basala vätskebehovet. Ytterligare
elektrolyttillsatser ges vid behov.
Vid feber behöver extra vätska tillföras patienten.
Följ vätskebalansen.
Vid tecken till akut hypovolemi (blödning, takykardi, sjunkande
blodtryck) ges 500-1000 ml Voluven 60 mg/ml för att expandera
blodvolymen.
Indikation på tillräcklig vätsketillförsel = normal urinproduktion
= > 12 ml/kg/dygn.

10
Rena Glukoslösningar samt Natriumklorid behövs mycket sällan
och då endast på specifik indikation. Dessa lösningar ger biverkningar
såsom dehydrering, buksmärtor och metabol acidos.
Perifera venkatetrar (PVK):
PVK med 0,9 mm diameter (blå nål) kan användas för 5% glukoslösningar
om man planerar att ge max 2 L/dygn.
PVK med 1,1 mm diameter (rosa nål) bör användas för 10% glukoslösningar
eller vid större tillförsel än 2 L/dygn.
PVK med 1,3 mm diameter (grön nål) bör användas vid blod- eller
plasmatransfusioner.
Enteral eller parenteral nutrition
Enteral näring är alltid att föredra. Mag-tarmkanalen stimuleras till
normal motorik och behandlingen är väsentligen riskfri. Visst stöd
finns för att EN motverkar translokation av bakterier från tarmslemhinnan.
Partiell EN är bättre än ingen EN alls.
Partiell Parenteral Nutrition (PPN) eller Total Parenteral Nutrition
(TPN) används då mag-tarmkanalen ej är fullt funktionsduglig. PN
innebär högre infektionsrisk då vanligtvis central venväg krävs.
Det är även en dyrare behandlingsform. Det är aldrig visat att
parenteral nutrition i mindre än fem dygn är gynnsamt för
patienten; korttidsbehandling rekommenderas således ej.
Enteral nutrition
Aktuella produkter på sjukhuset varierar men innehåller vanligen
1 kcal/ml. Tag kontakt med dietist för ordination och uppstart av
EN. Laktobaciller i form av Proviva kan med fördel ges.

11
Näringen ges via pump i ventrikelsond (nasogastrisk sond), jejunumsond
alt. perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG). Ansvarig
läkare beslutar om lämplig metod. Vanligtvis används ventrikelsond
vid kortare behandlingstid (< 4 veckor) och PEG vid längre behandlingstider.
EN kan ges som kontinuerlig tillförsel, intermittent tillförsel
eller som måltidsmatning. “Tarmvila” nattetid är ej nödvändig
utan sondnäringen kan ges över hela dygnet.
Kontraindikationer innefattar allvarligt passagehinder i mag-tarmkanalen,
ileus, samt tarmparalys med påtaglig ventrikelretention.
Vid fasta inför kirurgi ska sondnäringen stängas av fyra timmar
före planerad sövning (men ej tidigare).
Måldos = Patientens energibehov.
Ex 60 kg kvinna = 60 x 30 kcal/kg = 1800 kcal sondnäring/dygn
= 75 ml/timme (om man väljer kontinuerlig sondmatning).
Om patienten är tidigare frisk och har en fungerande mag-tarmkanal
kan man ge måldosen direkt. Vid längre tids malnutrition
eller sämre fungerande mag-tarmkanal kan man behöva ge sondnäringen
i upptrappande dos. Under upptrappningstiden bör i så
fall EN kompletteras med PPN för att tillgodose patientens totala
energibehov.
Vid uppstart av EN då dietist ej är tillgänglig (exempelvis under en
helg) kan nedanstående förslag på kontinuerlig tillförsel användas.
Dietist bör därefter kontaktas snarast möjligt för den fortsatta
behandlingen.

12
Kontinuerlig tillförsel
Lämpligt vid manifest malnutrition eller fasta mer än 3 dygn samt till kritiskt
sjuka (IVA-patienter).
Vid uppstart ges kontinuerlig tillförsel i upptrappande mängd:
Dag 1 ges ca 25 ml/timme.
Dag 2-4 ökas dosen successivt till 50-100 ml/timme
Dag 4-5 ges måldosen.
Vid besvär i form av retention eller diarré minskas infusionshastigheten tillfällligt.
Komplikationer till enteral nutrition utgörs framför allt av diarré
(10-25% av behandlade patienter), illamående eller kräkningar.
Detta kan oftast motverkas genom att sänka infusionshastigheten.
Aspirationspneumoni förekommer, särskilt hos medvetandepåverkade
patienter. Höjd huvudända minskar risken.
För hjälp med praktiskt handhavande hänvisas till PM om enteral
nutrition på Landstinget Gävleborgs intranät.
Parenteral nutrition
Bassortimentet på sjukhuset:
StructoKabiven 2100, 1600 resp. 1100 kcal
StructoKabiven PI 830 kcal (för perifer eller central infart)
Ges via:
• Perifer venkateter (PVK): StructoKabiven PI som är
mindre kärlretande kan ges upp till två veckor.
• Central venkateter (CVK): Vid behov av PN över 2 veckor,
eller tidigare om det dessutom föreligger behov av kärlaccess.
• Subkutan venport (port-a-cath): Föredras vid längre tids PN,
ex i hemmet. Lägre infektionsrisk.

13
Fettemulsionen som ingår i StructoKabiven innehåller en blandning
av långa (LCT) och medellånga (MCT) fettsyror, sk “strukturerade
fettsyror”, vilket anses ge metabola fördelar. StructoKabiven är ej
testat på gravida och barn under 11 år och bör därför undvikas till
dessa grupper.
Vitaminer och spårämnen bör tillsättas dagligen (Soluvit, Vitalipid,
Tracel). Doser enligt FASS. Näringslösningen ges med konstant hastighet
över hela eller delar av dygnet. Maximal infusionshastighet
är 2 ml/kg/timme.
Vid långvarig malnutrition eller kronisk sjukdom bör dosen initialt
reduceras. Ge 80% av tänkt måldos och trappa upp under den
första veckan.
Ex TPN: 80 kg pat. = 80 x 25 kcal/kg = 2000 kcal/dygn. Lämplig
påsstorlek väljes.
Ex PPN: 80 kg pat. som vid registrering visar sig ta 1000 kcal/dygn
per os = dygnsbehov 2000-1000 = 1000 kcal/dygn. Lämplig påsstorlek
väljes.
Refeedingsyndrom
För hög dos eller för snabb tillförsel av näringsämnen leder till sk
refeedingsyndrom. Kroppen hinner ej metabolisera de givna
näringsämnena utan ett akut energiöverskott uppstår.
Symtom:
Feber, viktuppgång/ödembildning, hjärtsvikt, respiratorisk insufficiens,
förhöjda levervärden, förhöjt urea.
Åtgärd:
Sänk infusionshastigheten. Beroende på symtom ev. minskning av
antingen glukos, protein eller fett. Kontakta dietist för dialog vid
behov.

14
Komplikationer till parenteral nutrition, förutom refeedingsyndrom,
utgörs av infektioner utgående från CVK-spetsen alternativt tromoflebit
vid perifer tillförsel.
Monitorering vid PN
Detta är initiala rekommendationer, kontrollerna kan glesas ut om
patienten är stabil.
Före behandling:
Kontrollera Na, K, fosfat, magnesium och zink i serum för ev. extra
substitution.
Dagligen:
Vikt
Temperatur
Registrering av vätskebalans
B-glukos
En gång/v:
Leverprov, kreatinin, urea, triglycerider.

15
Utvärdering av nutritionsstatus
Sker initialt med daglig viktkontroll, registrering av närings- och
vätskeintag samt förnyad SGA. EN/PN är en medicinsk behandling
och samma tyngd bör läggas på denna som på annan behandling.
Ansvarig läkare bör definiera vilka mål man har med nutritionsbehandlingen.
Utvärdering skall göras regelbundet i enighet med
de mål man satt upp.
Dokumentation och överrapportering
Läkare, sjuksköterska och dietist har ett delat ansvar att dokumentera
och vidarerapportera nutritionsbehandling likväl som annan
medicinsk behandling. Om patienten har betydande nutritionsproblem
ska detta framgå av både läkarens och sjuksköterskans epikris.
Läkaren ska i epikrisen ange vad man gjort för att utreda och
behandla nutritionsproblemen, samt ange hur mottagande instans
ska följa upp och ompröva insatt behandling. Se även bilaga 4 för
ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper.

16
Förkortningar
SGA: Subjective Global Assessment of Nutritional Status
EN: Enteral Nutrition
PN: Parenteral Nutrition
PPN: Partiell Parenteral Nutrition
TPN: Total Parenteral Nutrition
ESPEN: European Society for Parenteral and Enteral Nutrition
Referenser
1. Detsky et al. What is subjective global assessment of
nutritional status JPEN 11;1:8-13, 1987.
2. ESPEN Guidelines for Nutrition Screening 2002.
Clin Nutr 2003;22:415-21.
3. ESPEN Guidelines on Adult Enteral Nutrition.
Clin Nutr 2006;25:177-360.
4. Europarådet: Resolution ResAP(2003)3 on food and
nutritional care in hospitals.
5. Hansdotter et al: Riktlinjer för enteral nutrition i Gävleborgs
län. (Landstinget Gävleborgs intranät, medicinska PM).
6. Johansson U et al. Nutritionsbehandling inom slutenvården
– Svenska sjukhus klarar inte Europarådets riktlinjer.
Läkartidningen 2006;103:1718-24.
7. Mossberg T. Rapport från Socialstyrelsen:
Nutritionsbehandling måste likställas med annan medicinsk
behandling. Läkartidningen 2001;(98)43;4724-25.
8. Mossberg T. Klinisk nutrition och vätskebehandling,
10:e upplagan, Fresenius-Kabi.
9. Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling.
Socialstyrelsen 2000:11.
10. Wikman: Riktlinjer för parenteral nutrition på Radiumhemmet.
Nutritionsgruppen Radiumhemmet 2005.

17
Bilagor
1. Flödesschema för malnutrierade patienter.
2. Vätske- och nutritionslista.
3. Nutritionsschema.
4. Ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper.
5. BMI-tabell
6. SGA-formulär.
Nutritionsrådet
Ulla Johansson, överläkare, kirurgkliniken
Peter Engström, ST-läkare, anestesikliniken
Marielle Grundström, dietist, rehabenheten
Barbro Karelius, dietist, rehabenheten
Barbro Nordin, vårdkoordinator, kirurgkliniken
Kristina Olofsson, sjuksköterska, tarmmottagningen
Ann-Christin Svensson, dietist, rehabenheten
Ann-Britt Vestlund, sjuksköterska/vårdkoordinator, palliativa teamet

Bilaga 1
19
Flödesschema för handläggning vid malnutrition på avdelning
Patient läggs in på vårdavdelning
Ssk screenar med SGA inom 24 timmar
A
Ingen särsk
åtgärd
B
Kostreg
Nutr schema
C
Kostreg
Nutr schema
Tas upp på nästföljande rond
Bedömning av ansv läk. Utredning, åtgärder.
Överväg EN/PN
Dietist vb
Starta EN/PN
Kontakta dietist
Individuell
nutr plan!
Dagant i journal av både läk och ssk
Ny bedömning vid varje rondtillfälle
Diagnos Malnutrition E46 sätts av
läk vid utskrivning
Dokumentation i epikris av både läk + ssk. Vidtagna utredningar och
åtgärder. Fortsatta åtg. i nästa instans i vårdkedjan. Hur uppfölj. ska ske.

20
Bilaga 2
KALORILISTA OCH VÄTSKEREGISTRERING
Namn: .............................. Rum: ............... Datum: .....................
Kost: ...................................
Energibehov, Kcal: .................... dygn
Vikt: ............... kg Maxmängd: .......................... ml/dygn
Frukost
Uppäten mängd Kl Dryck
25% 50% 75% 100% Kcal
Insatt
mängd
Uppdrucken
Diff Kcal Sign
Smörgås
Fil + flingor
Gröt + mjölk
Välling
Ägg
Övrigt
Lunch
Varmrätt
Smörgås,
antal
Middag
Varmrätt
Smörgås,
antal
Dessert
Mellanmål
SGA
Summa:............. kcal
Protein behov: .............
Summa: ............. ml ............. kcal
Totalt: ............. kcal
2006-11-20

Bilaga 2
21
Frukost
kcal
(Stand) Mellanfil+flingor+sylt 250
(EP-rik) Stand fil+flingor+sylt 300
(Stand) Gröt+lättmjölk+sylt 250
(EP-rik) Gröt+stand mjölk+sylt 300
(Stand) Välling 150
(EP-rik) Välling 300
Varmrätt
1 portion 2600 kcal 550
1 portion 2400 kcal 500
1 portion 2200 kcal 450
1 portion 1800 kcal 350
1 portion 1500 kcal 300
1 portion 1200 kcal 250
Drycker kcal/dl
Lätt mjölk/fil 40
Mellan mjölk/fil 50
Standard mjölk/fil 60
Lättöl, Lättdryck 30
Juice 50
Läsk, saft 40
Läsk/saft light 1
Näringsdrycker per st, 2 dl
Addera 170
Addera plus 250
Fortimel 200
Komplett näring energi 400
Ensini 300
Plommondryck 120
Nutridrink Multifibre 300
Vätskemått
Ett glas 200 ml
En mugg 200 ml
Varm soppa 200 ml
Kall soppa 200 ml
1 msk 15 ml
1 tsk 5 ml
ENERGILISTA
Smörgåsar
kcal
Hård smörgås, marg, pålägg 100
Mjuk smörgås, marg, pålägg 150
Hård smörgås, margarin 50
Mjuk smörgås, margarin 120
Flingor 1 dl 50
Ägg 90
Efterrätt
Frukt, kons 100
Frukt, färsk (de flesta) 50
Frukt, färsk (banan) 100
Kräm med mjölk (stand) 200
Lättglass 1 bägare 80
Gräddglass 1 dl 150
Pannkaka 2 st 300
Ostkaka 2 skivor 215
Flytande kost
Varm soppa 2 dl 200
Kall soppa 2 dl 100
Buljong 2 dl 15
Övrigt
Marmelad, sylt 1 msk 40
Kaffegrädde 1 msk 20
Grädde 1 msk 50
Honung 1 msk 50
Sockerbit 1 st 15
Strösocker 1 msk 50
Smågodis 1 st 20
Chokladkaka 100 g 550
Sockerkaka 1 bit 120
Småkakor 1 st 25
Wienerbröd 1 st 250
Mazarin 1 st 230
Veteskiva 1 st 80
Vetebulle 1 st 150
Skorpa 1 st 40
Blankett omarbetad 2006-11-20 av Marielle Grundström, leg dietist

22
Nutritionsschema
för malnutrierade patienter med SGA B eller C vid
Hudiksvalls sjukhus.
1. Lägg in lista och registrera patientens kost- och vätskeintag.
- Samma person som bär in och serverar brickan, gör den
visuella bedömningen när brickan hämtas.
2. Beställ Energi och Proteinrik kost (EP-rik).
- Energi nivå 1800 kcal. Kolla efter två måltider om portionen
blev lagom om inte justera upp eller ner
3. Erbjud alltid mellanmål på rummet.
4. Alternativ till mellanmål kan vara 2 näringsdrycker per dag.
Följ näringsdryckstriangeln.
5. Var extra noga med patientens måltidsmiljö, t ex att hjälpa
patienten att sätta sig upp etc så att det går så lätt och smidigt
som möjligt att äta.
6. Om patienten byter avdelning se till att nutritionsschema och
kostregistrering följer med patienten.
Om inget av de ovanstående alternativen passar patientens behov ta kontakt
med dietist för fler smaker eller andra drycker.

Bilaga 3
23
Nutritionsschema för malnutrierade patienter
med SGA B eller C
Addera
Klar, fettfri
ger 170 kcal
& 8g protein/fp
finns i smaken
Citron/fläder.
Fortimel
mjölkbaserad.
Ger 200 kcal, 4,2g fett &
20 g protein/fp. Finns i
smakerna Skogsbär eller
Jordgubbe att beställa från köket.
Addera plus klar, fettfri.
Ger 250 kcal, 10g protein/fp.
Finns i smakerna Lingon-tranbär
el. Rabarber-jordgubb.
Ensini klar, fettfri. Ger 300 kcal &
8g protein/fp. Finns i smakerna Äpple, Citron
eller Jordgubbe att beställa från köket.
Nutridrink multifiber mjölkbaserad.
Ger 300 kcal, 11,6g fett, 12g protein & 4,6g kostfiber.
Finns i smakerna Vanilj, Jordgubbe eller Choklad
att beställa från köket.
Komplett näring energi mjölkbaserad.
Ger 400 kcal, 16,6g fett & 12,6g protein/fp. Finns i smakerna
Persika, Svartvinbär eller Karamell att beställa från köket.

24
Bilaga 4
Ansvarsfördelning
mellan läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och
dietister vid utredning och behandling av malnutrition
vid sjukhuset i Hudiksvall.
Sjuksköterskor
• Nutritionsscreening
• Initierar kostregistrering vid malnutrition enligt SGA
grad B eller C
• Initierar nutritionsschema för malnutrierade patienter
vid SGA grad B eller C
• Rapporterar utfallet av nutritionsscreening på första
rond efter screening
• Dokumenterar i dagant och omvårdnadsepikris
• Rapporterar vid behov till personal i öppenvården om
artificiellt nutritionsstöd planeras efter utskrivningen.
Undersköterskor
• Verkställer vätske- och kostregistreringen på sjuksköterskornas
initiativ
• Rapporterar lunch och kväll utfall av vätske- och kostregistrering
till sjuksköterska
• Verkställer nutritionsschema för malnutrierade patienter
på initiativ från sjuksköterska

Bilaga 4
25
Läkare
• Ställer sig vid rond frågan om sjukdomsrelaterad
undernäring föreligger när sjuksköterska rapporterat
att malnutrition grad B eller C föreligger
• Efterfrågar utfallet av vätske- och kostregistrering
vid rond
• Ger pat diagnosen malnutrition om sådan konstaterats
vid screening
• Utformar med dietist och sjuksköterskas hjälp en
individuell nutritionsplan vid malnutrition grad C
• Dokumenterar i dagant vidtagna nutritionsåtgärder
• Uppmanar sjuksköterska att under delat ansvar kontakta
berörda personer utanför sjukhuset om artificiell
nutrition bedöms indicerad efter utskrivning
• Dokumenterar i epikris vid utskrivningen planerad
uppföljning och överrapporterar i samma dokument
vid behov till mottagande enhet
• Bär huvudansvar för utformning av nutritionsplan vid
parenteral nutrition
Dietister
• Är behjälpliga i att utforma individuell nutritionsplan
för patienter malnutrierade enligt grad C
• Bär huvudansvaret för utformning av nutritionsplan
vid enteral nutrition (näringslösningar och teknisk
utrustning)
• Förskriver kosttillägg

Bilaga 5
27
1,92
1,88
1,84
1,80
1,76
1,72
1,68
1,64
1,60
1,56
1,52
1,48
1,44
1,40
1,36
1,32
Vikt i kg
BMI-TABELL
Vikt (kg)
BMI =
Längd 2 (m)
30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90
8 9 9 10 10 11 11 12 12 13 14 14 15 15 16 16 17 17 18 18 19 20 20 21 21 22 22 23 23 24 24
8 9 10 10 11 11 12 12 13 14 14 15 15 16 16 17 18 18 19 19 20 20 21 22 22 23 23 24 24 25 25
9 9 10 11 11 12 12 13 14 14 15 15 16 17 17 18 18 19 19 20 21 21 22 22 23 24 24 25 25 26 27
9 10 10 11 12 12 13 14 14 15 15 16 17 17 18 19 19 20 20 21 22 22 23 23 24 25 25 26 27 27 28
10 10 11 12 12 13 14 14 15 15 16 17 17 18 19 19 20 21 21 22 23 23 24 25 25 26 26 27 28 28 29
10 11 11 12 13 14 14 15 16 16 17 18 18 19 20 20 21 22 22 23 24 24 25 26 26 27 28 28 29 30 30
11 11 12 13 13 14 15 16 16 17 18 18 19 20 21 21 22 23 23 24 25 26 26 27 28 28 29 30 30 31 32
11 12 13 13 14 15 16 16 17 18 19 19 20 21 22 22 23 24 25 25 26 27 28 28 29 30 30 31 32 33 33
12 13 13 14 15 16 16 17 18 19 20 20 21 22 23 23 24 25 26 26 27 28 29 30 30 31 32 33 34 34 35
12 13 14 15 16 16 17 18 19 20 21 21 22 23 24 25 25 26 27 28 29 30 30 31 32 33 34 35 35 36 37
13 14 15 16 16 17 18 19 20 21 22 23 23 24 25 26 27 28 29 29 30 31 32 33 34 35 35 36 37 38 39
14 15 16 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 29 30 31 32 33 34 35 35 36 37 38 39 40 41
14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 37 38 39 40 41 42 43
15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46
16 17 18 19 21 22 23 24 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 48 49
17 18 20 21 22 23 24 25 26 28 29 30 31 32 33 34 36 37 38 39 40 41 42 44 45 46 47 48 49 50 52
Längd i m

Bilaga 6
29
Blankett för subjektiv bestämning av nutritionsstatus

DENNA SKRIFT ÄR FRAMTAGEN 2007 AV
MiljötryckMedia – 0650-155 00, 948 50, 0651-148 80