rapport-2014-12

Recommendations

Info

Hållbara livsmiljöer i en växande region Foto: Christina Fagergren 14 Läget i länet – Bostadsmarknaden i Stockholms län 2014
Hållbara livsmiljöer i en växande region I en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys (Rapport 2011:28) har Länsstyrelsen undersökt hur Stockholms län kan komma att påverkas av det förändrade klima tet. Sårbarhetsanalysen konkretiseras under 2014 med en regional handlingsplan för klimat anpassning. Handlingsplanen ska bli en vägledning för länets aktörer att aktivt möta klimatförändringarna och ut veckla ett långsiktigt robust samhälle. Kommuner na har en betydande roll och ett stort ansvar för de klimatanpassningsåtgärder som ska genomföras. Länsstyrelsen inventering av arbetet på kommunal nivå visar att många kommuner är på god väg och att det finns en stor medvetenhet i frågan, men att arbetet med flera utmaningar kvarstår. Den globala havsnivåhöjningen och osäkerheter förknippade med den har stor betydelse för planeringen av ny bebyggelse längs Östersjöns stränder. Länsstyrelsen arbetar därför med att ta fram ett förslag till rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse längs Östersjökusten i länet. Det är också en anledning till varför Slussen i Stockholm behöver förnyas. Risken för översvämning i Mälaren är idag hög. En utbyggd avtappningskapacitet kommer att minska risken för översvämningar längs Mälarens stränder. Den fysiska miljön påverkar social sammanhållning och människors hälsa Aktörer som Världsbanken, OECD och IMF lyfter de växande inkomstklyftorna som ett hot mot såväl den ekonomiska tillväxten som mot den sociala sammanhållningen. Att främja social sammanhållning genom fysisk planering kan vara att skapa förutsättningar för blandade upplåtelseformer, att utforma offentliga rum så att de kan användas av olika grupper med olika behov och intressen eller att skapa en hög tillgänglighet till viktiga målpunkter – den regionala och lokala arbetsmarknaden och det lokala utbudet av service, aktiviteter och kultur. Det kan också handla om att skapa förbindelser mellan olika närområden. En väl utbyggd kollektivtrafik och goda tvärförbindelser skapar tillgänglighet som gynnar alla. Ny bebyggelse bör också användas som ett verktyg för att inte ytterligare förstärka de regionala skillnader som finns i länet. Tidigare har många insatser och investeringar i områden med ett utbrett utanförskap fokuserat på att hitta lösningar inom det egna området. Problemanalyser har grundats på tanken att problem skapas i ett område och att de därmed bör lösas genom åtgärder i samma område. Nu finns en ökad förståelse för nödvändigheten av ett helhetsperspektiv, att se hur ett specifikt område fungerar såväl internt som i samspel med andra stadsdelar. Regionen utgörs inte av isolerade öar utan är en sammanhängande struktur där olika områden i hög grad är beroende av och påverkar varandra. Att stärka enskilda stadsdelar för att inte ytterligare cementera de regionala skillnaderna är dock nödvändigt. I dessa fall behöver insatserna utgå från platsens behov. I Hovsjö i Södertälje har bostadsbolaget Telge Hovsjö länge arbetat med social, ekonomisk och miljö mässigt hållbar utveckling för att stärka området. Fokus har framförallt varit att få med de boende i områdets utveckling. Några forskare har följt arbetet och gjort socioekonomiska beräkningar av vad utanförskapet kostar och hur en nedåtgående spiral kan vändas. Urbant utvecklingsarbete Sedan år 2012 har regeringens arbete med att skapa bättre levnadsvillkor i stadsdelar med brett utanförskap delvis förändrats. Från att 38 stadsdelar i landet haft lokala utvecklingsavtal med regeringen ingår nu 15 stadsdelar i det urbana utvecklingsarbetet. Stadsdelarna i Stockholms län är Tensta och Rinkeby i Stockholms stad samt Ronna och Hovsjö i Södertälje kommun. Under åren 2013 och 2014 finns ett stimulansmedel till de kommuner som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet och 100 miljoner kronor per år fördelas av Boverket. Resursfördelningen utgår från hur stads delarna har utvecklats jämfört med kommunen i sin helhet och jämfört med de andra stadsdelarna som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet. Den utveckling som mäts är förändring av försörjningsstöd, förvärvsfrekvens och gymnasiebehörighet. Vid bedömningen ska hänsyn tas till antalet mottagna flyktingar. Länsstyrelsen har i uppdrag att samla aktörer för erfarenhets- och kunskapsutbyte kring urbant utvecklingsarbete. Läget i länet – Bostadsmarknaden i Stockholms län 2014 15
Page 1 and 2: Rapport 2014:12 Läget i länet Bos
Page 3 and 4: Förord Det går bra för Stockholm
Page 5 and 6: Innehåll 1 2 3 4 5 Förord .......
Page 7 and 8: Foto: Christina Fagergren Läget i
Page 9 and 10: Hållbara livsmiljöer i en växand
Page 13: Hållbara livsmiljöer i en växand
Page 21 and 22: Behov och efterfrågan av bostäder
Page 31 and 32: Förtydligat bostadsförsörjningsa
Page 39 and 40: Tillskottet av bostäder 4 Tillskot
Page 41 and 42: Tillskottet av bostäder 40 000 35
Page 43 and 44: Tillskottet av bostäder Danderyd N
Page 45 and 46: Tillskottet av bostäder Foto: Chri
Page 47 and 48: Tillskottet av bostäder 1 Norrtäl
Page 49 and 50: Tillskottet av bostäder Planförsl
Page 51 and 52: Tillskottet av bostäder Fokus på
Page 53 and 54: Tillskottet av bostäder Fortsatta
Page 55 and 56: Bostadsbeståndet 5 Bostadsbestånd
Page 57 and 58: Bostadsbestånd efter lägenhetssto
Page 59 and 60: Bostadsbeståndet Andrahandsmarknad
Page 61 and 62: Bostadsbeståndet i stort. Ett anta
Page 63 and 64: Stockholmstudenternas bostadssituat
Page 65 and 66:
Regional inriktning för transports
Page 67 and 68:
Översiktsplaneläget maj 2014 Norr
show all

rapport-2014-12

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?