18.02.2015 Views

Miljö - Ålands landskapsregering

Miljö - Ålands landskapsregering

Miljö - Ålands landskapsregering

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

uppvisar en trend bör effekten kunna kopplas till påverkan från fiskodlingsverksamheten. 45% av de 55<br />

kontrollpunkterna uppvisade en skillnad i trend jämfört med referensen. Sammantaget gällde detta 41<br />

variabler, varav totalkväve och siktdjup var de som vanligen uppvisade skillnader. Nedan redovisas<br />

trenderna per område.<br />

I område 1 uppvisade tre samtliga punkter i Storfjärden (5, 6 och R3) högre totalkvävehalter (samtliga *),<br />

se figur 20. Haltutvecklingen var likartad vid kontroll- och referenspunkter vilket tolkas som ett utslag av en<br />

generell trend. Vid punkt 6 och R3 minskade dessutom siktdjupet (båda **), se figur 21, vilket också tolkas<br />

som att en generell försämring ägt rum.<br />

450<br />

400<br />

350<br />

totalkvävehalt (µg/l)<br />

300<br />

250<br />

200<br />

150<br />

100<br />

50<br />

0<br />

1993 1994 1996 1997 1998 2000 2001 2003<br />

R3<br />

5<br />

6<br />

Figur 20. Totalkvävehalt (µg/l) vid punkt 5, 6 och R3, 1993-2002. Linjerna visar haltutvecklingen. Samtliga<br />

trender var statistiskt signifikanta, Spearman rangkorrelation, (*).<br />

26

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!