Miljö - Ålands landskapsregering
Miljö - Ålands landskapsregering
Miljö - Ålands landskapsregering
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inledning<br />
Föreliggande rapport redovisar utvärdering av data som genererats i det gemensamma<br />
miljökontrollprogrammet för fiskodlingarna på Åland under perioden 1993-2003. Utvärderingen utfördes av<br />
Naturvatten i Roslagen AB på uppdrag av <strong>Ålands</strong> <strong>landskapsregering</strong>.<br />
Fiskodlingar är källor till belastning av fosfor, kväve och organiskt material och kan orsaka en lokal<br />
miljöpåverkan i de områden där de är belägna. Lokala effekter av belastningen kan vara förhöjda fosforoch<br />
kvävehalter, ökad biomassa och produktion av växtplankton, minskat siktdjup, ökad förekomst av<br />
påväxtalger och ökad organisk belastning till sediment. Det senare kan påverka bottenfaunasamhället i<br />
form av bl.a. ökad produktion och biomassa. I de fall som den förhöjda syretäring som belastningen<br />
orsakar i sedimenten leder till syrgasbrist kan effekten bli en utarmning av bottenfaunasamhället. Utöver<br />
denna typ av lokal påverkan bidrar fiskodlingsverksamhet till den regionala övergödningen.<br />
<strong>Miljö</strong>kontrollprogrammet för de åländska fiskodlingarna omfattade för perioden 1993-2003 sammanlagt 40<br />
odlingar med 101 kontrollpunkter och 55 referenspunkter fördelade på 13 områden, se bilaga 1. I denna<br />
utvärdering av odlingarnas miljöpåverkan undersöktes verksamhetens lokala miljöeffekter genom att<br />
kontrollpunkter belägna vid fiskodlingarna jämfördes med referenspunkter vad gäller vattenkemiska och –<br />
fysikaliska variabler samt bottenfauna. De variabler genom vilka en påverkan kan mätas, de så kallade<br />
effektvariablerna, omfattar syrgasmättnad i bottenvatten och halter av klorofyll, totalfosfor, fosfatfosfor,<br />
totalkväve, nitrit- och nitratkväve, ammoniumkväve och siktdjup samt för bottenfauna artantal, abundans<br />
(individförekomst per kvadratmeter) och biomassa (vikt per kvadratmeter).<br />
Vidare undersöktes samband mellan de olika effektvariablerna och samband mellan effektvariabler och<br />
fiskodlingarnas näringsbelastning, samt med de parametrar som beskriver odlingens läge (morfologiska<br />
parametrar). Förekomsten av trender studerades för att se utvecklingen över den aktuella tidsperioden.<br />
Slutligen utvärderades kontrollprogrammet och ett förslag till reviderat miljökontrollprogram för<br />
verksamheten lämnades.<br />
Metoder<br />
En förutsättning för att en utvärdering av fiskodlingsverksamhetens lokala påverkan skulle kunna<br />
genomföras är att kontroll- och referenspunkter är jämförbara vad gäller den belastning som inte kopplas<br />
till fiskodlingsverksamhet, och vad gäller morfologisk karaktär. Den diffusa belastningen varierar bl.a. så<br />
till vida att den östra skärgården har högre bakgrundbelastning eftersom den ligger i den nordgående<br />
ström som för med sig näringsrikt och saltare vatten från bl.a. Finska viken, medan de västra delarna<br />
påverkas av en södergående ström av mindre näringsrikt och mer utsötat vatten. Det kan också<br />
förekomma lokala belastningskällor utöver fiskodlingsverksamheten, exempelvis i form av hamnar,<br />
4