Miljö - Ålands landskapsregering

Tabell 10. Sambandet mellan bottenfaunasamhällets diversitet och effektvariabler, belastning respektive
omgivningsbeskrivande parametrar visas som korrelationskoefficient (r). Statistiskt signifikanta samband
(p < 0,05) markeras med fet text.
Antal arter Totalbiomassa Diversitet
Effektvariabler Syrgas 0.41 0.38 0.31
Chl -0.23 -0.20 -0.17
TP -0.13 -0.05 0.04
TN -0.12 -0.10 0.07
NH4 -0.22 -0.09 0.01
Sikt 0.05 -0.02 -0.17
Belastning P -0.15 -0.07 -0.01
N -0.13 -0.06 0.03
Omgivningsbeskrivande Djup -0.28 -0.25 -0.40
parametrar Ea -0.11 -0.21 -0.03
Exp 0.03 -0.20 0.04
Sammanfattande diskussion
Som utvärderingen visar är risken för lokala effekter av fiskodlingsverksamhet större då odlingarna är
belägna i skyddade områden än för öppet belägna odlingar. Bl.a. innebär det en större risk för påverkan
på bottenfaunasamhället, och också att förutsättningarna för återhämtning om verksamheten avslutas är
sämre (Kraufvelin m.fl. 2001). Bidraget till den regionala övergödningen torde dock bli mindre från dessa
skyddade odlingar, eftersom skärgårdarna fungerar som filter mot det öppna havet. Från de odlingar som
är öppet belägna, och där den lokala effekten av näringsläckage är försumbar eller mycket liten, bidrar
näringsbelastningen till den regionala övergödningsprocessen. Att man i ett kontrollprogram som det
aktuella inte kan mäta effekten av en fiskodling ska inte tolkas som att odlingen inte orsakar någon
miljöpåverkan, utan som att den lokala miljöpåverkan sannolikt är liten.
Under senare år har det framgått att mängden näringsämnen i Egentliga Östersjöns vattenmassa kan
uppvisa mycket stor variation som inte kan kopplas till den externa belastningssituationen. Variationerna
har istället samband med klimatdrivna förändringar i den biogeokemiska omsättningen av näringsämnen i
havet. Trots att den externa belastningen har varit relativt konstant under de senaste decennierna har
fosforhalterna ökat i Egentliga Östersjön, speciellt i bottenvattnet (Naturvårdsverket 2003). Detta förklaras
av en ökad fosforfrigörelse från sedimenten, s.k. internbelastning, under syrgasfria förhållanden. De ökade
temperaturerna i Östersjön (Fonselius & Valderrama 2003), sannolikt till följd av den globala
uppvärmningen, orsakar förmodligen en ökad nedbrytningstakt av organiska fosforföreningar i sedimenten
(Ahlgren m.fl. 2006). Detta leder till ökad omsättning av näringsämnen och större syrgastäring i
sedimenten, vilket i sin tur kan leda till syrgasbrist med bl.a. ökat fosforläckage som följd.
37