18.02.2015 Views

Miljö - Ålands landskapsregering

Miljö - Ålands landskapsregering

Miljö - Ålands landskapsregering

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Biomassan vid punkt 35 låg på en jämn och hög nivå, se figur 29. Punkt 36 uppvisade större variation, och<br />

för de tre senaste åren biomassor som får betraktas som låga. 2002 var biomassan mycket låg, liksom<br />

artantalet och abundansen. Vid referensen varierade biomassan så till vida att den var ca tre respektive<br />

två gånger så hög 1998 och 2001 jämfört med övriga år. Den höga biomassan 1998 hänger samman med<br />

höga förekomster av östersjömussla.<br />

200<br />

150<br />

biomassa (g/m2)<br />

100<br />

50<br />

35<br />

36<br />

R15<br />

0<br />

1995 1998 2001 2002<br />

Figur 29. Biomassa (g/m 2 ) vid punkt 35, 36 och R15 åren 1995, 1998, 2001 och 2002.<br />

Sammantaget visar resultaten att bottenfaunasamhället huvudsakligen utgjordes av tåliga arter vid såväl<br />

kontroller och referens. Punkt 35 uppvisade en skillnad gentemot referensen vad gäller<br />

artsammansättning 1998 och 2001, och abundans 1998. För punkt 36 fanns de tydligaste skillnaderna i<br />

artsammansättning för 2001 och 2002. 2002 skiljde sig också artantal, abundans och biomassa kraftigt<br />

från referensen. Slutsatsen är att punkt 36 uppvisar de största skillnaderna gentemot referensen, och att<br />

bottenfaunasamhället här tycks vara stört av fiskodlingsverksamheten. Mellanårsvariationerna var stora<br />

men för punkt 36 indikerar resultaten en försämring över åren. Punkt 35 uppvisar mindre skillnader mot<br />

referensen, och här är det osäkert om någon lokal påverkan kan påvisas.<br />

Sambandet mellan bottenfaunasamhällets artrikedom, totalbiomassa och diversitet (mångformighet, mätt<br />

som Shannon´s diversitetsindex) och effektvariabler, belastning respektive omgivningsbeskrivande<br />

parametrar visas i tabell 10. Tydligast var sambanden med syrgasmättnad och djup som var positivt<br />

respektive negativt korrelerade till samtliga tre bottenfaunavariabler. En långtidsstudie av bottenfaunans<br />

utveckling i den åländska skärgården där data från 1973, 1989 och 2000 jämförts visade att<br />

bottenfaunans sammansättning i huvudsak reglerades av djup, syrgashalt, totalfosforhalt och salinitet<br />

(Perus, Liljeqvist & Bonsdorff 2001). Utöver detta är förmodligen sedimentets halt av organiskt material en<br />

viktig styrande variabel, men detta kunde inte testas. Undersökningen visade också att artantalet vanligen<br />

var högre och abundans och biomassa lägre 2000 jämfört med 1989.<br />

36

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!