Miljö - Ålands landskapsregering

Sammanfattning
Föreliggande rapport redovisar utvärdering av data som genererats i det gemensamma
miljökontrollprogrammet för fiskodlingarna på Åland under perioden 1993-2003. Programmet omfattar 40
odlingar, 101 kontroll- och 55 referenspunkter fördelade på 13 områden. I utvärderingen av odlingarnas
miljöpåverkan undersöktes verksamhetens lokala miljöeffekter genom att kontrollpunkter belägna vid
fiskodlingarna jämfördes med referenspunkter vad gäller vattenkemiska och –fysikaliska variabler samt
bottenfauna. Utvärderingen utfördes av Naturvatten i Roslagen AB på uppdrag av Ålands
landskapsregering.
På grund av bl.a. skillnader i morfologisk karaktär mellan kontroll- och referenspunkter begränsades
utvärderingen till att omfatta 55 kontrollpunkter och 19 referenspunkter.
För tio av de 55 kontrollpunkterna uppvisade någon av de undersökta effektvariablerna en skillnad jämfört
med referenspunkten vilket tolkas som en lokal påverkan från fiskodlingen. Vanligast förekommande var
en negativ påverkan på siktdjup, syrgasmättnad i bottenvatten och klorofyllhalt.
Endast en effektvariabel – ammoniumkväve - uppvisade ett samband med näringsbelastningen vid
fiskodlingarna. De flesta och ofta starkaste sambanden påvisades mellan effektvariablerna och de
omgivningsbeskrivande parametrarna. Resultatet indikerar att det är den hydromorfologiska karaktären
som avgör om någon lokal effekt av fiskodlingarna kan påvisas.
Vad gäller utvecklingen över tiden påvisades en ökning i totalkvävehalt vid drygt 40% av punkterna,
och/eller ett minskande siktdjup vid drygt 30% av punkterna. 45% av de 55 kontrollpunkter för vilka
referensen var jämförbar uppvisade en skillnad i trend. Detta tolkas som en effekt av
fiskodlingsverksamheten.
Rättvisande jämförelser vad gäller bottenfaunasamhällets utveckling över tiden vid kontrollpunkt kontra
referens kunde endast göras för fem punkter till följd av skillnader i hydromorfologisk karaktär och
bottentyp. En påverkan av fiskodlingsverksamhet kunde detekteras vid två av dessa punkter.
Syrgasmättnad och djup var de faktorer som var tydligast styrande för bottenfaunasamhällets tillstånd.
En fosforbudget för Åland anger den totala fosforbelastningen till havet till i genomsnitt 86 ton per år för
åren 2000-2004. Av detta kom 29 ton motsvarande 33% från fiskodlingsverksamhet. Drygt 3 ton av denna
belastning är tillgänglig i ekosystemet och bidrar således till övergödning i havet.
Preliminärt föreslås att de odlingar som är belägna i öppna lägen exkluderas från kontrollprogrammet, och
att resurserna istället läggs på en mer heltäckande och kvalitativ övervakning av de odlingar där man kan
förvänta sig att en lokal eutrofieringseffekt kan påvisas. Samtliga odlingsföretag bekostar då gemensamt
övervakningen vid dessa utvalda odlingar. Förslaget innebär också att programmet kompletteras med
inventeringar av fastsittande vegetation.
3