Detaljplan förbifart Sjöbo Väg 42, Borås Miljökonsekvensbeskrivning

Detaljplan förbifart Sjöbo
Väg 42, Borås
Västra Götalands län
Miljökonsekvensbeskrivning
Lev November 2008

Beställare:
Borås Stad, tel 033-35 70 00
Stadsbyggnadskontoret
501 80 BORÅS
Projektledare: Job van Eldijk
Konsult:
Ramböll Sverige AB, Göteborg, 031-335 3300
Vädursgatan 6, Box 5343, 402 27, Göteborg
Uppdragsnummer: 61450723602-3
Uppdragsledare: Peter Johansson
Ansvariga MKB: Liselotte Franzén, Thomas Grönlund
Allmänt kartmaterial © Lantmäteriet
Dokument-ID: V:\45\07\723602-3\2_ALLM\GRAFIK\InDesign\Sjöbo_MKB_bok.indb

Innehåll
1 Sammanfattning ........................................... 4
2 Bakgrund och syfte ...................................... 6
2.1 Markägarförhållanden 6
3 Miljöbedömning och MKB ........................... 7
3.1 Klimatförändringar 7
4 Nulägesbeskrivning ..................................... 9
4.1 Pågående markanvändning 9
4.2 Befintlig väg och trafik 9
4.3 Landskapsbild och stadsbild 10
4.4 Kulturmiljö 11
4.5 Rekreation och friluftsliv 11
4.6 Naturmiljö 12
4.7 Geotekniska förhållanden/utredningar 17
4.8 Förorenad mark 17
4.9 Arbetsplatser 17
4.10 Dagvatten och vattenskydd 18
4.11 Teknisk försörjning (el, VA, fjärrvärme) 20
5 Förslag till ny markanvändning ............... 21
5.1 Väg 21
5.2 Industri- och verksamhetsområde 21
5.3 Bulleravskärmnin 21
6 Riskbedömning ........................................... 22
11.8 Transport av farligt gods 41
11.9 Förorenad mark 42
11.10 Landskapsbild och stadsbild 42
11.11 Energi- och värmeförsörjning 42
11.12 Överensstämmelse med andra planer och
program 42
12 Miljömål ....................................................... 43
12.1 Mål för utsläpp till luft 43
12.1.1 Planens påverkan 43
12.1.2 Planens förenlighet med miljömålet 44
12.2 Mål för utsläpp till dag- och ytvatten 44
12.3 Ett rikt växt- och djurliv samt levande skogar
44
12.4 God bebyggd miljö 45
12.5 Giftfri miljö 46
13 Kontroll och uppföljning ........................... 47
14 Referenslista och underlagsmaterial ...... 48
Bilagor:
1 Planområde med planerad vägsträckning
2 Avrinningsområden
3 Beräknat trafikbuller befintlig situation
4 Beräknat trafikbuller utifrån planförslaget
7 Resurshushållning ..................................... 24
8 Nollalternativ .............................................. 25
9 Alternativ lokalisering och utformning .. 26
10 Miljökonsekvenser väg 42 ......................... 27
10.1 Människors hälsa 27
10.2 Naturmiljön, växt- och djurliv 31
10.3 Kultur och fornminnen 32
10.4 Dagvatten och påverkan på recipienterna 34
10.5 Förorenad mark 34
10.6 Landskapsbild, stadsbild och kulturmiljö 34
10.7 Överensstämmelse med andra planer och
program 35
11 Miljökonsekvenser verksamhetsområde .... 36
11.1 Människors hälsa 36
11.2 Naturmiljö, växt- och djurliv 38
11.3 Kultur och fornminnen 40
11.4 Friluftsliv och närrekreationsområden
(tillgänglighet och intrång) 40
11.5 Dagvatten 41
11.6 Avloppsnät och avloppsreningsverk 41
11.7 Påverkan på vattenskydds området 41
3

1 Sammanfattning
Detaljplanen omfattar en ny lokalisering av väg 42 öster om
Sjöbo samhälle samt fortsatt exploatering och utvidgning av
industri- och verksamhetsområde vid Nordskogen. Planen
syftar i första hand till att förbättra förhållandena för boende
i Sjöbo. Vägsträckningen och planområdet redovisas på
karta, fi gur 1:1.
Genom att dra väg 42 utanför Sjöbo samhälle skapas
bättre förhållande för fl ertalet boende i samhället. Trafi ksäkerheten
ökar, bullerstörningarna minskar, luftkvaliteten lokalt
förbättras något, tillgängligheten mellan östra och västra
Sjöbo förbättras då barriäreffekten minskar. Tillgängligheten
till Kypeterrängen säkerställs genom planfri korsning över
järn vägen.
Anordningar för omhändertagande och renande av dagvatten
kommer att medföra en minskad påverkan på Viskan
och Öresjö jämfört med dagens situation.
En utbyggnad av industri- och verksamhetsområdet
vid Nordskogen medför en ökad trafi k på väg 42 vilket kan
skapa negativa effekter söder och norr om planområdet.
Evenemangsområdet vid Boråsparken påverkas negativt då
vägen kommer närmare, vilket bland annat kan påverka användningen
av friluftsteatern. Även delar av Borås Djurpark
kan komma att påverkas negativt genom ökad bullernivå.
Närrekreationsområdena vid Erikslund samt vid Alidedal riskerar
att påverkas negativt genom markintrång.
Sammantaget medför dock planen fl era positiva effekter
och genomförandet av planen bedöms kunna ske utan att
någon betydande negativ påverkan på människors hälsa eller
miljön uppkommer.
4
1:1 Motstående sida: Detaljplanens omfattning (streckad
linje).

2 Bakgrund och syfte
Väg 42 passerar idag igenom Sjöbo, ett bostadsområde
med cirka 8 500 invånare, i den norra delen av Borås. Stora
trafi kmängder ger upphov till höga bullernivåer för boende
i omkringliggande bostadsområden. Vägen och den höga
trafi kintensiteten utgör en kraftig barriär för rörelser inom
Sjöbo och vägsträckan genom samhället är även olycksdrabbad.
Väg 42 utgör trafi kled för farligt gods och genomförd riskanalys
visar på en oacceptabel hög risk för boende utmed
vägen.
Detaljplanen omfattar en ny dragning av väg 42 samt en
utvidgning av industri- och verksamhetsområdet vid Nordskogen.
Planen sträcker sig längs med Alidelundsgatan i söder
till Långesten i norr, se även bilaga 1.
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) har delats upp i
två delar där vägområdet för väg 42 utgör en del och verksamhetsområdet
vid Nordskogen utgör den andra delen.
Den slutgiltiga sammanvägningen av detaljplanen och dess
påverkan på människors hälsa och miljön omfattar dock
båda delarna.
Planen syftar till att förbättra boendemiljön i Sjöbo, där
dagens trafi k ger upphov till höga bullernivåer, osäker trafi k-
miljö och dålig luftkvalitet. I dagsläget fi nns dessutom ett
stort behov av tomtmark för handel- och småindustriändamål.
Planen omfattar därför även en utvidgning av befi ntligt
verksamhetsområde vid Nordskogen, för att till godose detta
behov.
2.1 Markägarförhållanden
Kommunen äger nästan all mark för själva förbifarten. Bron
över järnvägen kommer att göra intrång på Banverkets
fastighet. Ett par privata fastigheter kommer att beröras i
form av markintrång då vägen till industriområdet byggs.
Uppgifter om berörda fastigheter och fastighetsägare redovisas
i planhandlingarna.
6

3 Miljöbedömning och MKB
Regler kring miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning
(MKB) av planer och program fi nns i miljöbalkens (MB)
6 kapitel. Även plan- och bygglagen (PBL), kapitel 5, föreskriver
att en MKB ska upprättas. Syftet med att göra en
MKB är att identifi era och beskriva de direkta och indirekta
effekter som genomförandet av planen kan medföra dels på
människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap
och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och
den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med
material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra
en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa
och miljön.
Omfattningen av och innehållet i MKBn kan anpassas
efter vad som är rimligt utifrån bland annat planens detaljeringsgrad.
En MKB ska kunna läsas fristående från övriga
handlingar och utgör oftast av ett eget dokument.
Borås Stad har i samband med upprättandet av planprogram
angivit att planen, i enlighet med PBL 5 kapitlet 18 §,
anses medföra en betydande miljöpåverkan vilket innebär
att en MKB ska upprättas. Faktorer som avgjort kravet på
en MKB är:
• Användning av mark inom vattenskyddsområde,
konsekvenserna vid till exempel brand och kemikalieutsläpp
i Öresjö (vattentäkt) är särskilt viktiga att
belysa.
• Ianspråktagande av Kypeterrängen för industriändamål
• Påverkan på växt- och djurliv i Långestenslyckan
• Barriäreffekter från den nya vägdragningen vad gäller
ekologisk spridningskorridor
• Bullerbelastning för angränsande områden till den
nya vägdragningen
En miljöbedömning av en plan sker för att på ett tidigt
skede i planprocessen belysa frågor som rör miljö och hälsa.
Själva miljöbedömningen omfattar en MKB av genomförandet
av planen och de samråd som sker kring beskrivningen.
Miljöbedömning är således benämningen på den process
som sker kring MKBn.
Samråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län hölls
i augusti 2007. Vid samrådet pekade Länsstyrelsen på att
frågor om översvämningsrisk, transport av farligt gods samt
biotopskyddsområden särskilt bör beaktas.
Samråd kring MKBn
När MKBn har upprättats ska den kungöras och ett nytt
samråd ska ske. Inkomna yttranden från samrådet ska i
möjligaste mån arbetas in i MKBn och/eller kommenteras.
Lämpligen sker samrådet för MKBn i samband med att
detaljplanen ställs ut. Efter samrådet upprättas en särskild
samrådsredogörelse.
Förslag till detaljplan tillsammans med MKB har varit utställt
under perioden 23 maj till 20 juni 2008. Inkomna yttranden
över planen samt MKBn har beaktats och inarbetats
i denna MKB.
Avgränsning av MKBn
Denna MKB har avgränsats till att belysa påverkan på:
• Människors hälsa och miljön (buller och luftföroreningar).
• Naturmiljön, växt- och djurliv (ekologisk korridor, behov
av skydd, intrång, biotopskydd).
• Kultur och fornminnen (förekomst och intrång).
• Friluftsliv och närrekreationsområden (tillgänglighet
och intrång).
• Dagvatten (mängd, föroreningskällor, omhändertagande).
• Avloppsnät och avloppsreningsverk (kapacitet).
• Vattentäkten Öresjö och vattenskyddsområde samt
Viskan (utsläpp från olycka, brandbekämpning och
förorenat dagvatten).
• Förorenad mark (förekomst, föroreningsgrad och
innehåll, miljö- och hälsorisker etcetera).
• Landskapsbild (visuell påverkan).
Dessutom redovisas planens inverkan på andra planer
och program samt planens överensstämmelse med nationella
miljömål.
I MKBn ingår även en redovisning av det så kallade
nollalternativet, det vill säga en beskrivning av miljöförhållanden
och miljöns sannolika utveckling om detaljplanens
intentioner inte genomförs samt en redovisning av alternativ
utformning av planen.
3.1 Klimatförändringar
Syftet med en MKB är således att beskriva vilka effekter genomförandet
av planen kommer att ha för människors hälsa
och miljön. För att i ett längre perspektiv kunna bedöma vilka
effekter som kan komma att uppstå bör även prognostiserade
förändringar i förutsättningarna beaktas.
Regeringen har i sin Klimat- och sårbarhetsutredning
(SOU 2007:60), som presenterades under hösten 2007,
7

fastställt att det är nödvändigt att påbörja anpassningen till
de klimatförändringar som sker. Det innebär bland annat att
kommunerna måste börja ta hänsyn till klimatförändringar
och risker för extrema väderhändelser i den fysiska planeringen,
så att inte ytterligare risker byggs in i samhället.
I samband med MKBn för detaljplanen ”Förbifart Sjöbo,
väg 42” har frågor kring ökande dagvattenmängder och förhöjda
vattennivåer beaktats i den dagvattenutredning som
har gjorts och som utgör underlag för denna MKB.
8

4 Nulägesbeskrivning
4.1 Pågående markanvändning
Bebyggelsen utmed väg 42/Fristadsvägen genom Sjöbo
består huvudsakligen av fl erbostadshus blandat med mind re
grupper av villor. Stadsdelen Sjöbo hade år 2004 en befolkning
på cirka 8 500 personer och enligt kommunens befolkningsprognoser
kommer antalet att öka till 9 100 år 2009.
Detaljplanen omfattar såväl redan exploaterade markytor
som orörda naturområden. Södra delen av vägområdet,
från anslutningen till Campinggatan och norrut, till i
höjd med Boråsparken består av befi ntligt vägområde. Från
Borås parken och norrut fram till anslutningen mot Däckvägen
passerar vägsträckningen genom huvudsakligen oexploaterade
markområden.
Den nya vägen kommer att passera Boråsparken som är
ett äldre evenemangsområde med bland annat friluftsteater
och Borås Djurpark som utgör ett rekreationsområde.
Utbyggnaden av verksamhetsområdet vid Nordskogen,
öster om Däckvägen in mot Kypeterrängen, innebär en exploatering
av ett orört skogs- och närrekreationsområde.
4.2 Befintlig väg och trafik
Befintlig väg
Väg 42 sträcker sig mellan Borås och Tvåstadsområdet
(Vänersborg–Trollhättan) och är av riksintresse för kommunikation
på sträckan Borås – Trollhättan. Vägen fungerar som
genomfartsled för såväl regional som lokal trafi k, med bland
annat pendeltrafi k och tung trafi k. Väg 42 är utpekad som
primär transportled för farligt gods.
Parallellt med befi ntlig väg 42 löper Älvsborgsbanan (järnvägen)
fram till Långesten där vägen passerar under järnvägen.
Trafikmängder och sammansättning
Enligt trafi kmätning från 2006 varierar trafi ken från 9 700
ÅMVD (ÅrsMedelVardagsDygn) i norr (punkt söder om
Tosse rydsvägen) till 20900 ÅMVD i en punkt söder om
Alidelundsgatan/Campinggatan. Kommunens trafi kmätning
visar att Sjöbo är en viktig målpunkt för trafi ken på väg 42
och bedöms svara för cirka hälften av den totala trafi kmängden
på den södra delen av sträckan.
Vägverkets trafi kmätning under 2006 på den norra delen
av sträckan redovisar att andelen tung trafi k uppgår till cirka
8 procent, vilket motsvarar cirka 1 000 tunga fordon ÅDT
(ÅrsDygnsTrafi k).
Kollektivtrafik, gång- och cykelvägar samt trafiksäkerhet
Längs sträckan fi nns fl era hållplatser för kollektivtrafi k. För
elever till Sjöboskolan och Erikslundsskolan går skolskjutsar
och vid Sjöboskolan fi nns en busshållplats i direkt anslutning
till skolan.
Längs med vissa sträckor utmed väg 42 fi nns gång- och
cykelmöjligheter vid sidan av vägen. Förutom vid en gångoch
cykeltunnel sker passager över vägen, huvudsakligen
på övergångsställen i anslutning till korsningarna.
Strukturen med bostadsområden på båda sidor av väg
42 skapar behov av passage över vägen på fl era punkter.
Enligt Trafi knätsanalys för Borås betecknas sträckan Tosseryd–Sjöbo
ha en låg kvalitet när det gäller trafi ksäkerhet och
framkomlighet för fotgängare och cyklister. Olycksstatistik
visar att det under perioden 2002–2006 inträffat 31 olyckor
på eller i direkt anslutning till väg 42. Den vanligaste olyckan
är kollision med fotgängare.
9

4.3 Landskapsbild och stadsbild
Stadsdelen Sjöbo har kulturhistoriska kvaliteter som uppmärksammats
på kommunal nivå. Kvaliteterna utgörs huvudsakligen
av att de olika bebyggelsegruppernas har tidstypiska
drag från 1930-, 40–50- respektive 60-talet vad gäller
stadsplaneideal, byggnadstyper och -detaljer.
Fristadsvägen, väg 42 i sitt nuvarande läge, är omgiven
av öppna, välskötta grönytor med friliggande lamell- och
punkthus. Entrén till Borås parken, Borås djurpark och Alidebergsbadet
ligger på den södra delen av sträckan, väl synliga
från vägen.
Den föreslagna vägsträckningen viker av från Fristadsvägen
vid entrén till Boråsparken, går genom ett grön område
i parken och vidare genom blandskog mellan Boråsparken
och bostäderna vid Johannelundsgatan.
Vägsträckningen korsar järnvägen, och fortsätter på den
befi ntliga Däcksvägen med barrskogsklädd bergssluttning
på östra sidan och ett industriområde på västra sidan. Grönområdet
i Boråsparken fungerar idag som en visuell barriär
mellan väg 42 och parken. Skogen, som vägen kommer att
passera igenom, varierar på sträckan mellan att vara tät och
svårgenomtränglig och att vara glesare med välväxta solitärträd,
stenblock och fältskikt av ormbunkar och ris. Industriområdet
har en trädridå mot vägen men ger i övrigt ett
splittrat visuellt intryck.
4.3:2 Grönområde i Boråsparken som berörs.
4.3:3 Blandskog mellan Boråsparken
och Johannelunds gatan.
4.3:1 Bebyggelse och grönytor utmed Fristadsvägen.
10

4.4 Kulturmiljö
Stora delar av bebyggelsen i sydvästra, sydöstra och centrala
delarna av Sjöbo har kulturhistoriskt värde som uppmärksammats
på kommunal nivå. Stadsdelen Sjöbo började
byggas under 1920–30-talet. Huvuddelen av bebyggelsen
tillkom dock under 1930–50-talet när en snabb bebyggelseutveckling
gav stadsdelen sin nuvarande struktur.
Stadsdelens kulturhistoriska kvaliteter utgörs huvudsakligen
av de olika bebyggelsegruppernas tidstypiska drag från
1930-, 40–50- respektive 60-talet vad gäller stadsplaneideal,
byggnadstyper och -detaljer.
Del av Boråsparken ingår i planområdet och omfattar
en äldre friluftsteater med kulturhistoriska värden. En inventering
av värdefulla kulturmiljöer i kommunen upprättades
av Regionmuseum Västra Götaland och Borås Stad 1999.
Denna utgör en del av kommunens kulturmiljöprogram, och
i den innefattas den så kallade Sommarteatern/friluftsteatern
i Boråsparken. Byggnaden skyddas därmed enligt PBL
3:12. Sommarteaterns kulturhistoriska värde motiveras av
att både exteriör och interiör är välbevarad och att anläggningen
illustrerar en viktig epok i arbetarrörelsens historia.
Norr om det föreslagna norra dagvattenmagasinet, och
norr detaljplanegränsen, vid Skogsryd fi nns ett område bestående
av stora äldre ädellövträd i en gammal bebyggelse.
Området är kulturhistoriskt intressant utifrån förekomsten av
äldre park- och trädgårdsmiljöer.
Inom planområdet fi nns en fornlämning, som består av
en milsten. I övrigt fi nns inga kända fornlämningar i området.
Några andra förordnanden eller skyddsbestämmelser,
ut över kommunens, fi nns inte i anslutning till planområdet.
4.5 Rekreation och friluftsliv
Knalleleden, Borås Djurpark och Alidebergsbadet utgör tillsammans
med Kypeterrängen betydelsefulla rekreationsoch
friluftsområden. Viktiga närrekreationsområden fi nns
också i lövskogsområdena utmed bostadsområdena och
järnvägen. Knalleleden är en del av den europeiska vandringsleden,
Europaled 1, som sträcker sig från centrala Italien
till Grövelsjön i Sverige. Boråsparken är ett populärt dansställe
med servering och en äldre friluftsteater Kypeterrängen
utgör ett närrekreationsområde samt även ett område för
naturstudier (Sjöboskolans skolskog).
4.4:1 Friluftsteatern.
11

4.6 Naturmiljö
Några riksintressen för naturvården eller Natura 2000-
områden fi nns inte inom eller i nära anslutning till området.
Däremot fi nns fl era skyddade eller skyddsvärda naturmiljöer.
Borås Stad har tagit fram ett naturvårdsprogram,
”Skyddsvärd natur i Borås kommun”, till vilken det även tillhör
en naturdatabas. Detaljplanen kommer att beröra några
av de områden som fi nns utpekade i programmet och naturdatabasen.
I mitten av juni 2008 genomfördes en översiktlig naturinventering
1 inom och i anslutning till planområdet, varvid
ytterligare naturmiljöer bedömdes ha förhöjda naturvärden.
I de fl esta fall rör det sig om måttligt förhöjda naturvärden,
men de medverkar till en ökad biologisk mångfald i ett område
som i hög grad utnyttjas som närrekreationsområde. De
utpekade områdena är därför viktiga miljöer för natur studier
och bidrar idag väsentligt till upplevelsevärdet inom det planerade
planområdet.
Inventeringen redovisas kortfattat på motstående sida,
fi gur 4.6:4.
4.6:1 Område 1 – Lövskog med grova lövträd.
4.6:2 Område 2 – Lövskog.
Område 1. Lövskog med en del grova lövträd
(klass 3, högt naturvärde)
Område 1 utgörs av en mindre lövskogsmiljö med inslag av
grov lönn, grov asp samt medelgrov björk och sälg. I området
fi nns en stengärdesgård, två grova högstubbar av björk
samt en del död ved, däribland en grov asplåga som bidrar
till ett förhöjt naturvärde. Inslag fi nns av förvildade trädgårdsväxter
såsom parkslide, kirskål och blekbalsamin. Området
ingår som en del i en viktig spridningskorridor för växter och
djur mellan naturområdet kring Viskan och Kypeterrängen.
4.6:3 Område 3 – Bäck från Norra Kypesjön.
Område 2. Lövskog (klass 3, högt naturvärde)
Detta område utgör, tillsammans med lövskogen kring
bäcken i område 3, ett klass 3-objekt i länsstyrelsens lövskogsinventering.
Vid fältbesöket noterades en högstammig
björkskog med inslag av andra lövträd samt en del död ved i
form av lågor och torrträd. Även detta område ingår som en
del i en viktig spridningskorridor.
Område 3. Bäck från Norra Kypesjön (klass 2,
mycket högt naturvärde)
En mindre bäck med fi na förutsättningar för öring. Bottenmaterialet
utgörs huvudsakligen av sand, grus och sten och
lugn are partier blandas med stråkande och forsande sträckor.
Vid fältbesöket observerades ”svallvågor” från fl yende fi sk
i storleksklassen 10–20 cm som kan ha varit öring. Vidare
noterades ett litet stim av småfi sk av elritsans storlek.
Överallt är bäcken väl skuggad av träd. I den norra delen,
norr om en liten vägkulvert, utgörs de skuggande träden av ung
asp och klibbal men söder om kulverten växer grova alar utmed
bäcken. I anslutning till vattendraget noterades några exemplar
1 Fältinventering, Ramböll juni 2008
12
4.6:4 Naturmiljö.

av den rödlistade entitan (hotkategori NT, missgynnad).
Bäcken ingår i ett delområde som getts klass 3 i länsstyrelsens
lövskogsinventering. Jämför område 2. Området
utgör en värdekärna i en viktig spridningskorridor.
4.6:5 Område 4 – Lövskog väster om järnvägen.
Område 4. Lövskog med inslag av tall väster om
järnvägen (klass 3, högt naturvärde)
Den norra och mellersta delen av skogen är utpekad som
ett klass 3-objekt i Borås stads naturdatabas. Den norra delen
ingår även i ett klass 3-objekt i länsstyrelsens lövskogsinventering.
Vid fältbesöket utgjordes sluttningen närmast järnvägen
norr om Knalleleden av medelgrov björk med inslag av
klen–medelgrov asp samt klen rönn, lönn och gran. Närmast
järnvägen har en liten våtmark med klen al utvecklats i anslutning
till ett dike. I slänten ligger en jordkällare och lite längre
upp går en stengärdesgård som tillsammans med en del
medelgrova lågor bidrar till de något förhöjda naturvärdena.
Söder om Knalleleden växer en medelgrov björkskog med
inslag av medelgrov tall, klen rönn och brakved. Liljekonvalj,
blåbär och ekorrbär dominerar i fältskiktet. Något längre söderut
blir slänten blockrikare med inslag av medelgrov asp, några
grova björkar samt enstaka lågor. I denna del dominerar vitsippa
fältskiktet. Längst i söder växer klen–medelgrov ek.
Området ingår i en viktig spridningskorridor.
4.6:6 Område 5 – Alsockel invid uttorkad bäck.
Område 5. Al- och gransumpskog (klass 3, högt
naturvärde)
Ytan norr om Knalleleden ingår som ett klass 3-objekt i Borås
stads naturdatabas. Här växer en relativt klen alsumpskog
där alarna dock utvecklat alsocklar. Inslaget av medelgrov
gran och medelgrova granlågor är stort. På en mosaik av
ytor står vatten under en stor del av året. I fältskiktet växer
kabbleka, fl ädervänderot, humleblomster och fl era arter av
ormbunkar och fräken.
Vid fältbesöket noterades att al- och gransumpskogen
även fortsätter söder om Knalleleden. Även här är inslaget
av medelgrova granlågor stort och i den blötaste delen växer
klen–medelgrov klibbal med alsocklar.
Område 6. Torpstället Alidedal (klass 3, högt naturvärde)
Det föreslagna planområdet tangerar i söder en gammal
torpplats. Främst är det den uppbyggda grillplatsen norr om
torpet som kan beröras. Här fi nns ett litet inslag av ängsväxter,
däribland rödfi bbla. Annars utgörs de högsta naturvärdena
av stengrunden till torpet, en grov solitäralm som utgjort
vårdträd, inslag av hagmarksväxter samt den lilla öppna våtmarken
öster om ruinen. Enligt uppgift växer lackticka strax
norr om våtmarken 2 . Söder om Knalleleden växer björksumpsnår
och sälgbuskage på de forna inägorna.
Bäcken som rinner söderut från våtmarken hyser fi na
2 Biolog Paul Strand, muntligen.
öringmiljöer med sten och grusbotten och varierande vattenhastighet.
Trots bäckens ringa storlek noterades en cirka
10 –15 cm stor fi sk i vattendraget som troligen var en öring
eller möjligen en mört som vandrat upp från Norra Kypesjön.
Bäcken rinner delvis genom avverkade ytor men ställvis
före kommer även öppna försumpade ängsmiljöer med gökblomster,
topplösa, kabbleka, strandklo och fl ädervände rot.
Område 7. Lövskog med inslag av alsumpskog
(klass 3, högt naturvärde)
I nordost växer ett tiotal medelgrova klibbalar på blöt mark
som periodvis översvämmas. Dock inga välutvecklade al-
14

socklar. Fältskiktet domineras av olika arter av ormbunkar.
Mer centralt i området ökar inslaget av block och sten samtidigt
som det även här fi nns en hel del blöta partier. Skogen
består av medelgrov björk, klibbal och rönn samt en hel del
relativt grova aspar. En relativt grov lönn samt en högstubbe
med häckande större hackspett står även i denna del av
beståndet. Örnbräken, hallon, blåbär, druvfl äder, kärrfi bbla,
stinknäva och fl ädervänderot ingår i fältskiktet.
I den södra delen, nära Däckvägen, växer den mindre
vanliga plattlummern på ett cirka 12 m 2 stort område.
4.6:7 Område 7 – Alsumpskog.
Område 8. Blockbrant och lodytor (klass 2, mycket
högt naturvärde)
Det föreslagna planområdet tangerar längst i öster ett bergstup
med lodytor och nedanför den en mossbeväxt blockbrant.
I branten som domineras av gran med inslag av rönn,
björk och medelgrov asp, förekommer en hel del stående
och liggande död ved.
Fältskiktet består bland annat av harsyra, skogssallat, ekbräken
och stinknäva och i buskskiktet noterades druvfl äder.
4.6:8 Område 5 – Blockbrant.
Område 9. Lövskog, bäck och blockbrant längs
grusväg (klass 3, högt naturvärde)
Längs järnvägen går en grusväg och öster om den ligger
en blockbrant som kommit till när man iordningställde marken
österut till framtida industritomter. I den södra delen av
området rinner en mindre bäck vid foten av blockbranten.
Något längre norrut är bäcken kulverterad under vägen och
fortsätter norrut mellan järnvägen och grusvägen. Vid fältbesöket
i juni 2008 noterades här grodyngel i lugnpartier,
medan bäcken på andra avsnitt var stråkande och forsande
med sten, grus och sand som bottenmaterial. Någon fi sk
kunde dock inte upptäckas och det är tveksamt om vattenfl
ödet i bäcken är tillräckligt stor för fi sk.
Lövskogen är högstammig och består av medelgrov–
grov asp, klibbal och björk, i norr med inslag av ett tiotal
medelgrova granar och tallar. Särskilt mellan vägen och järnvägen
står några relativt grova klibbalar, en relativt grov lönn
samt en grov högstubbe av björk.
I blockbranten förekommer inslag av trädgårdsväxter.
Den östra delen av objektet utgörs av en bäckravin med
en bäck som är kraftigt påverkad av järnutfällningar. Lövskogen
har inslag av medelgrova–grova träd och det förekommer
även en del relativt grova lågor.
Området utgör tillsammans med ett lövskogsområde
väster om järnvägen en viktig spridningskorridor för växter
och djur.
Område 10. Öppen våtmark (klass 3, högt naturvärde)
Öster om järnvägen vid Långestensviken ligger en mindre
våtmark. I den norra delen (här utmärkt som klass 3-objekt)
är den en öppen våtmark som söderut är avgränsad av ett
vattenfyllt dike och västerut av en bäck. I denna del av våtmarken
växer bland annat bredkaveldun, skogssäv, fl askstarr
och kråkklöver och i det södra diket bäckbräsma. En
bård av Salix kantar diket.
Vattendraget i väster är lugnfl ytande, relativt grunt med
dybotten och signalerade inga höga naturvärden.
Söder om det utpekade klass 3-objektet växer en klen–
medelgrov björkskog på blöt mark. I fältskiktet dominerar
älgört med inslag av bland annat skogssäv, fräken och humleblomster.
Denna del har inte bedömts ha tillräckligt höga
naturvärden för att ingå i objektet.
Området ingår troligen i en viktig spridningskorridor längs
Öresjös södra strand.
Område 11. Rävserydsskogen (klass 2, mycket högt
naturvärde)
I skogsterrängen mellan Tosserydssjöarna och Rävseryd,
cirka 200 meter öster om plangränsen, växer en del äldre
barrskog. I terrängen fi nns en brant och blockig ravin med
mycket stora granar som bitvis ger ett intryck av en pelarsal,
men som också har naturskogskaraktär med mossbelupna
lågor. Undervegetationens mossmatta är tjock och tät och
strax under klippbranten fi nns signalarten rutbålsmossa.
Spillkråka och större hackspett syns ofta i ravinen.
15

Området är utpekat som nyckelbiotop och biotopskyddat
av skogsstyrelsen.
4.6:9 Område 16 – Öppen våtmark.
Område 12. Lalakilen–Klämmabäcken (klass 2,
mycket högt naturvärde)
Cirka 300 meter öster om planområdets gräns ligger en
berg brant och rasbrant med stora mossbelupna klippblock
och stenar samt grova lågor. Området som sträcker sig från
Lilla Tosserydssjön och åt sydväst är utpekat av skogsstyrelsen
som nyckelbiotop. Tillsammans med Klämmabäcken
har Lalakilen fått klass 2, mycket högt naturvärde i kommunens
naturdatabas.
Område 13. Öresjö (klass 2, mycket högt naturvärde)
Öresjö är kommunens största sjö och utgör en av kommunens
vattentäkter. Östra sidan utmed sjön är låglänt och är
till stor del bebyggd. Sjön har ett mycket högt naturvärde och
har fått klass II i kommunens naturvårdsprogram. Sjön har en
artrik fi sk- och planktonfauna och är viktig för fågellivet och
här fi nns kommunens största populationer av skäggdopping.
Sjön har även betydelse för övervintrande sångsvan. I Öresjö
förekommer bland annat den rödlistade ålen (hotkategori CR,
akut hotad).
4.6:10 Område 17 – Lövsumpskog.
Område 14. Viskan (klass 2, mycket högt naturvärde)
3
Viskan är den nordligaste av de fyra stora Hallandsåarna.
Viskan har under årens lopp påverkats av både utsläpp från
hushåll och industrier. De stora utsläppen från industrierna
i Borås har medfört att föroreningar av olika slag samlats
i bottensediment i Viskan och nedströms liggande sjöar.
Vattendraget är inte lika förorenat närmast Öresjö. Vid vattendraget
förekommer strömstare och häckande mindre
hackspett (hotkategori NT, missgynnad). Bland Viskans
fi skarter märks bland annat den rödlistade ålen (hotkategori
CR, akut hotad).
Område 15. Björkskog väster om järnvägen (klass
3, högt naturvärde)
Denna lövskog som ligger utanför det föreslagna plan området
har inte inventerats inom ramen för planarbetet men
ingår i ett sammansatt lövskogsobjekt i länsstyrelsens lövskogsinventering
som fått klass 3. Enligt lövskogsinventeringen
utgörs de utpekade delområdena i klass 3–objektet
av medelgrov–grov björk med stort inslag av medelgrov–
grov al. Den rödlistade mindre hackspetten (hotkategori NT,
missgynnad) häckade då i dessa lövskogsmiljöer. Området
utgör en del av det viltstråk som djuren använder strax söder
om Öresjö, se fi gur 4.6:4.
3 Naturvårdsprogram – Skyddsvärd natur i Borås, 2000.
Område 16. Alskog vid Långestensviken (klass 3,
högt naturvärde)
Även denna lövskog ligger utanför det föreslagna plan området
och har inte inventerats inom ramen för planarbetet. I
länsstyrelsens lövskogsinventering har emellertid detta objekt,
som domineras av klen–medelgrov al invid en liten
bäck, fått klass 3. Området utgör en del av ett sannolikt viltstråk
som följer Öresjös södra strand.
Område 17. Lövsumpskog med öppna diken (klass
2–3, högt eller mycket högt naturvärde)
Våtmarken har endast biotopinventerats, varför klassningen
är osäker. Den utgörs av en ung björkskog med dominans
av björnmossor i bottenskiktet. Här och var förekommer
öppna, vattenfyllda diken som skulle kunna utgöra leklokal
för groddjur om våren.
Gröna stråk
Gröna stråk genom en annars tätbebyggd miljö är inte bara
viktiga för människors hälsa och välbefi nnande, utan utgör
också viktiga korridorer för spridning av fl ora och fauna.
Vägar eller annan bebyggelse kan bilda barriärer som förhindrar
eller väsentligt försvårar för djur och växter att sprida
och etablera sig.
16

För viltet i området bör den täta trafi ken på väg 42 (9 700–
20900 ÅMVD (ÅrsMedelVardagsDygn)) och omgivande tätort
utgöra en nästan total barriär för djurens rörelser i västlig–östlig
riktning. Några av vägverket uppförda viltstängsel
förekommer dock inte längs väg 42 mellan centrala Borås
och Fristad. Trots allt förekommer tre väst–östliga viltstråk i
Sjöboområdet som djuren nyttjar för att ta sig mellan Kypeterrängen
i öster och grönområdena kring Viskan och längre
västerut, se fi gur 4.6:4 (källa: Grönområdesplan, Borås stad,
1995). En del större djur tar sig sannolikt simmande över
Öresjö eller går över isen de vintrar den håller.
Vägverkets viltolycksstatistik för väg 42 vidar att det under
perioden 1993–1997 skedde 197 trafi kolyckor med rådjur
och 19 stycken med älgar inblandade mellan centrala
Borås och Fristad (cirka 12 kilometer).
Endast 28 av dessa olyckor skedde mellan Lundby och
järnvägskorsningen strax söder om Öresjö, vilket styrker
att den aktuella delen av vägen utgör en kraftig barriär. En
viss koncentration fi nns till den norra av de utpekade spridningskorridorerna
samt i någon mån även till den sydligaste.
Betydligt fl er viltolyckor inträffar norr om den aktuella vägsträckan,
vilket sannolikt har att göra med de lägre trafi k-
fl ödena (djuren vågar göra ett försök att passera vägen)
samt dragningen till Öresjö och dess strandnära miljöer.
4.7 Geotekniska förhållanden/utredningar
En geoteknisk utredning 4 har genomförts som redovisar att
markförhållandena huvudsakligen består av morän ovan
berg. I Nordskogen är moränen sandig–siltig och block förekommer
i stor utsträckning i ytan inom i stort sett hela området.
På fl era platser inom området fi nns mindre vattensamlingar
vilket tyder på en tät undergrund.
4.8 Förorenad mark
Enligt uppgift från Borås Stad 5 fi nns inga kända föroreningsområden
inom aktuellt vägområde. Däremot fi nns ett större
oljeförorenat område cirka 250 meter från plangränsen,
inom fastigheterna Tallstekeln 2 och del av Lundby 1:1.
Föroreningen har orsakats av en före detta panncentral
med tillhörande markförlagda cisterner. Saneringsåtgärder
har utförts men det fi nns trots detta fortfarande stora volymer
olja kvar i marken som fortsätter att sprida sig. Oljan
leds via dagvattensystemet till Viskan. Vid projekteringsarbetet
för den nya vägen fi nns således en viss risk att oljeföroreningar
som härrör från den före detta panncentralen
kan påträffas.
Förutom ovanstående har kommunen pekat ut även poten
tiella förorenade områden inom nuvarande industri område
vid Nordskogen, den ena vid KWH Pipe Svenska AB och den
andra vid Stenas Metalls verksamhet. I höjd med bro läget
fi nns även en mindre industrifastighet utpekad.
Någon förorening har i dagsläget inte lokaliserats men
verksamheterna som sådana utgör en risk för framtida förorenad
mark.
4.9 Arbetsplatser
Planområdet omfattar nuvarande industriområde vid Nordskogen,
där det idag fi nns tre större företag. Industri området
är ännu inte fullt exploaterat. Infart till området sker i dagsläget
norrifrån, från väg 42 vid Långesten.
5 MIFO-utredning, förorenade områden Sjöbo, Borås Stad
4.8.1 Oljeförorening, cirka 250 meter från plangränsen. 4.8:2 Markerade förorenade områden/potentiella områden.
KWH Pipe Svenska AB
Stena Metall Återvinning
Mindre industriverksamhet
Före detta panncentral, Alideberg
4 PM Geoteknik, Ramböll 2008-10-01
17

4.10 Dagvatten och vattenskydd
Under 2006 tog Borås Stad fram riktlinjer för dagvattenhantering.
Dessa riktlinjer anger följande:
• Undvik att dagvattnet förorenas och att smutsigt och
rent vatten blandas.
• Sträva efter att behålla regnet där det faller så att
grundvattennivåer och bäckar bibehålls.
• Genomför åtgärder nära källan för att redan där
rena, infi ltrera, fördröja och utjämna fl ödena.
• Synliggör dagvattnet för att öka trivsel och förståelse
för vattnet.
• Skapa en säker dagvattenhantering för miljö,
människor och egendom.
• Arbeta aktivt med dagvattenfrågor genom såväl hela
samhälls- som husbyggnadsprocessen.
Vidare anges i kommunens dagvattenpolicy att vid upprättande
av detaljplan ska bland annat förhållandena för avrinning,
jordarter, grundvatten och dagvattens föroreningsgrad
(behov av rening) redovisas. Översiktligt för planområdet
ska dimensionerande förutsättningar utredas beträffande
nederbörd, snösmältning, infi ltrations- och perkolationskapacitet
samt avtappningsmöjligheter. Detta har skett i den
dagvattenutredning 6 som tagits fram.
Dagvatten uppkommer från körytor och andra hårdgjorda
ytor i anslutning till vägen. Dagvattnet innehåller många
föroreningar, och halterna av till exempel metaller kan i det
första fl ödet som, efter en torrperiod, bildas vid en häftig
nederbörd vara mycket höga och kan till och med innebära
akut förgiftningsrisk för vissa vattenlevande djur. Det är därför
viktigt att vägdagvatten omhändertas och genomgång
rening innan utsläpp till recipient.
Dagvattenutredningen visar på att fördelningen av hårdgjorda
ytor (vägar, gator, parkeringar och tak) respektive
gröna ytor (planteringar och gräsmattor) kommer att förändras
drastiskt. Dagens förhållanden är 97 procent grönytor
och 3 procent hårdgjorda ytor. Ytorna inom planområdet
kommer efter att samtliga geografi ska delar av utbyggnaden
är klara fördela sig på 76 procent hårdgjorda ytor och
24 procent grönytor. Den förändrade ytanvändningen kommer
att leda till helt andra avrinningsförhållanden och föroreningsbelastningar
än dagens.
Inom eller i anslutning till planområdet ligger skyddsvärda
vattenområden. Nordskogens industriområde ligger
inom tillrinningsområdet för kommunens vattentäkt Öresjö.
Dagvattnet från nuvarande industriområde och industrietableringar
sker via dagvattenstråk som mynnar i dike väster
om industriområdet. Diket mynnar i Öresjö. Även dagvatten
från viss del av Däckvägen och väg 42 avleds via diken norr
ut mot Öresjö, se även fi gur 4.10:1.
6 PM Dagvatten, Ramböll 2008-07-10
Öresjö vattentäkt försörjer hela Borås Centralort och
samhällena Fristad, Sandhult, Sjömarken, Sandared samt
Olsfors och Hultafors samhällen i Bollebygds kommun med
dricksvatten. Sammanlagt är cirka 80 000 personer beroende
av vattentäkten.
Länsstyrelsen beslutade 2007 om utvidgat vattenskyddsområde
med nya skyddsföreskrifter. Skyddsområdet omfattar
hela avrinningsområdet, uppdelat i tre zoner, som även
sträcker sig in i Ulricehamns och Herrljungas kommuner.
Den primära zonen är avgränsad så att rinntiden till uttagspunkten
i Sjöbo är 12 timmar vid högvattenfl öde. Den primära
zonen omfattar också en strandzon som är 50 meter
från vattendraget. Den sekundära skyddszonen är avgränsad
så att rinntiden till uttagspunkten är 24 timmar vid ett
högvattenfl öde samt omfattar även en strandzon på minst
100 meter. Resten av vattenskyddsområdet utgörs av tertiär
zon, inom vilket större delen av planområdet ligger.
Föreslagen dagvattenhantering i norr om industri- och
verksamhetsområdet samt väg 42 tangerar sekundär zon
samt har sitt utlopp till primär skyddszon.
Södra delen av industri- och verksamhetsområdet och
Däcksvägen avrinner via Kypebäcken. Vatten från Kypebäcken
avleds till ett antal fågeldammar inom Borås Djurpark.
Kypebäcken rinner vidare till befi ntlig dagvattenledning
dit även dagvattnet från vägytorna längst i söder avleds.
Dagvattenledningen mynnar i Viskan.
För att skydda dessa recipienter och även förhindra förorening
av grundvattnet redovisas i dagvattenutredningen
förslag till skyddsåtgärder:
• Fördröjning av dagvatten i magasin inne på tomtmark
för att utjämna fl ödena och därmed minska risken
för kapacitetsbrist i nedströms liggande trummor
och vattendrag samt för att förhindra att förorenat
dagvatten snabbt når recipienten.
• Avledning av förorenat dagvatten till oljeavskiljare vid
verksamheter.som är förorenande innan avledning till
diken eller magasin.
• Långsam avledning av dagvattnet ut ur området via
vägdiken och terrängdiken.
• Rening av dagvattnet i dammar eller våtmark innan
det når recipienten.
• Förhindrande av infi ltration från väg 42 inom skyddsområdet
genom täta diken.
Föroreningsgraden på uppkommet dagvatten kommer
också att förändras drastiskt jämfört med dagens situation.
Hur stor föroreningsgraden blir och vilken sammansättning
av föroreningar som uppkommer är givetvis beroende på
typ av verksamhet som tillåts etableras.
De åtgärder som föreslås i dagvattenutredningen kommer
att ha en fl ödesutjämnande effekt, men även reducera
18

4.10:1 Dagvattenutredning.
19

föroreningsinnehållet i dagvattnet genom sedimentation och
fastläggning av partiklar och avskiljning av olja. Tungmetaller
som bly, koppar och zink är i mycket hög grad partikelbundna,
men även fosfor och kväve förväntas reduceras till viss
del. Flödesutjämningen medför att de dammar som föreslås
anläggas kan behandla en större andel av dagvattenfl ödet
inom området, vilket kommer att ge ytterligare föroreningsreduktion.
4.11 Teknisk försörjning (el, VA, fjärrvärme)
Befi ntligt industriområde är anslutet till kommunens vatten-
och avloppsnät. Kommunens avloppsreningsverk (Gässlösa)
är idag fullt utnyttjat och kan inte ta emot mer spillvatten.
Enligt uppgift från Borås Stad, tekniska kontoret, har en utredning
om olika utvecklingsmöjlig heter tagits fram och redovisar
två alternativ för att klara en ökad belastning. Det
ena är utbyggnad av befi ntligt verk, det andra är att bygga
ett helt nytt avloppsreningsverk. För att industriområdet vid
Nordskogen ska kunna etableras fodras således att frågan
om kommunens avloppsreningsverk är löst eftersom dagens
situation inte medger ytterligare spillvattenanslutning
till kommunens avloppsnät.
Befi ntliga industrifastigheter i Nordskogens industriområde
är anslutna till det kommunala fjärrvärmenätet. Tillkommande
fastigheter förutsätts anslutas till detta fjärrvärmenät.
Elnät fi nns redan i området och betjänar befi ntliga industrier.
För att utöka kapaciteten i befi ntlig elförsörjning
för bland annat det nya industriområdet kommer en ny nätstation
att byggas norr om ny bro vid Knalleleden.
5.2:1 Sektioner.
Bullerskydd
Sektion a-a
Räcke
Sektion b-b
5.2:2 Planritning.
3 m skärm 3 m skärm/vall Älvsborgsbanan 2 m skärm
Sektion a
2 m skärm på bro
Sektion b
Boråsparken
20
Borås Djurpark
Bulleravskärmning

5 Förslag till ny markanvändning
Föreslagen markanvändning inom detaljplanen är område
för ny dragning av väg med tillhörande cirkulationsplatser
samt område för så kallad sällanköpshandel och/eller mindre
industriverksamheter.
5.1 Väg
Den första delen av den nya vägen, räknat från söder, består
av befi ntlig väg.
I höjd med Alidebergsbadet viker den nya vägen av mot
öster och följer en helt ny sträckning över tidigare oexploaterade
markområden, se även bilaga 1.
5.2 Industri- och verksamhetsområde
Planen omfattar en utvidgning av industri- och verksamhetsområdet
öster om Däckvägen, in mot Kypeterrängen. Hela
planområdet omfattar cirka 100 hektar varav tillkommande
verksamhetsområde vid Nordskogen utgör cirka hälften.
Industri- och verksamhetsområdet föreslås exploateras av
så kallad sällanköpshandel samt småindustrier. Med tanke
på områdets avstånd till omkringliggande bebyggelse kan
verksamheter med ett skyddsområde till närmaste bostäder
på upp till 200 meter komma att accepteras.
5.3 Bulleravskärmning
Bulleravskärmning kommer att behövas på delar av vägsträckan.
Krav på utbredning, placering och höjd för bullerbegränsande
åtgärder framgår av planritning fi gur 5.2:2.
Utformning och exakt placering av bulleravskärmning kommer
att studeras vidare i bygghandlingen.
För att klara ljudkraven för fastigheterna i bostadsområdet
på sträckan mellan sektion 0/140 till 0/380 föreslås en bullerskärm
på en höjd av cirka 3 meter över körbanans mitt, utformad
av glas med hög sockel i betong, och placerad längs
med ny lokalgata. Syftet med glasskärm är dels att bostadsbebyggelsen,
som har kulturhistoriskt värde, ska vara fortsatt
synliga från vägen och att den visuella kontakten mellan bostäderna
och grönområdet i Boråsparken ska bibehållas.
Mellan sektion 0/480 och 0/800, där den föreslagna vägsträckningen
passerar genom ett tätt skogsparti mellan Boråsparken
och bostäder vid Johannelundsgatan, krävs en bulleravskärmning
på cirka 3 meter mot bostadshusen. Vägen
ligger i skärning med en nivåskillnad på upp till 3 meter på del
av sträckan vilket delvis kan fungera som skydd. I övrigt föreslås
en enklare variant på bullerskärm som kan ha likheter
med skärmen mot Fristadsvägen men som mer smälter in i
naturen, alternativt ett utförande med bullervallar.
Mellan sektion 0/800 och 1/000 kommer vägen att
gå på en bro över järnvägen och därefter ansluta till Däckvägen.
På bron krävs bullerskärmar till en höjd av 2 meter
över körbanans mitt. Dessa föreslås vara utförda i glas med
screentryck föreställande exempelvis djurtassar för utsikt
från vägen över djurparken.
Utmed vägsträckan mellan bron och Däckvägen, fi nns
fortsatt mellan sektion 1/000 och 1/280, behov att skydda
djurparken från buller och mellan sektion 1/280 till 1/400
att skydda bostäderna på det högre belägna bostadsområdet
i kvarteret Ringskivlingen på vägens västra sida. Dessa
bulleravskärmningar med en höjd på 2 meter över vägbanans
mitt kan troligen utföras som bullervallar alternativt
med en enklare form av bullerskärm än den som används
på bron, eftersom vägen här går i skogsterräng och delvis
i skärning.
Däckvägen
21

6 Riskbedömning
En riskbedömning 7 har tagits fram som dels belyser riskerna
utifrån trafi k och dels från olika typer av verksamheter.
Risknivån för boende i centrala Sjöbo är idag oacceptabelt
hög. De riskobjekt som har identifi erats i detaljplanearbetet
är följande:
•
•
•
Väg 42, transporter med farligt gods.
Älvsborgsbanan, transporter med farligt gods.
Industriområdet Nordskogen.
De skyddsobjekt som identifi erats i detaljplanearbetet är
följande:
Människa och hälsa
•
•
Bostäder
Verksamheter
Miljö
•
•
•
Öresjö vattentäkt
Viskan
Vattendrag längst i norr som rinner från Tosseryd till
Öresjö (inom primär skyddszon)
Kypebäcken som rinner längs järnvägen i söder med
intag till fågeldammarna i Borås djurpark.
•
Riskanalysen visar att riskerna för såväl människors hälsa
som för miljön minskar vid en lokalisering av väg 42 utanför
Sjöbo samhälle och genom de åtgärder som föreslås för
omhändertagande av dagvatten.
Människors hälsa
Minskningen i risknivå blir betydande för fl ertalet boende genom
att en större del av den tunga trafi ken fl yttas från nuvarande
väg 42 till ny sträckning via Däckvägen. För några
områden kommer dock riskerna för människa och hälsa att
öka eftersom den nya vägen kommer närmare. Detta gäller
för:
• Boende och verksamheter längs Johannelundsgatan.
Några fl erbostadshus ligger inom 40–100 meter
från vägen.
• Boråsparken (Friluftsteatern, Parkhallen och
Rotundan).
• Borås djurpark, vägen kommer att passera nära
djurparken där en bebyggelsefri zon på 50 meter bör
eftersträvas, på avstånd mellan 30 och 50 meter kan
parkering eller liknande vara lämpligt.
• Fristads byggnad, vägen passerar cirka 25 meter
från hörnet på byggnaden och en mycket liten del är
därför inom den zon som bör vara bebyggelsefri. En
mindre del av byggnaderna är även inom den zon
där tät kontorsbebyggelse bör undvikas (

(2008) pågår diskussioner om parkområdets framtida användning.
För att kunna bedöma vilka skyddsåtgärder som
krävs för att erhålla en acceptabel risknivå krävs således
att områdets framtida användning först defi nieras. Diskussionerna
om framtida användningsområde bör dock utgå
ifrån de översiktliga beräkningar som genomförts inom riskbedömningen
för detaljplanen för väg 42.
Miljö
Konsekvenserna för Öresjö vid en olycka med farligt gods/
drivmedel blir mycket mindre i och med att dagvattnet föreslås
passera dagvattendammar innan vidare avrinning.
Damm arna möjliggör att föroreningarna kan samlas upp
och förhindras nå dricksvattentäkten. Föreslagen dagvattenhantering
medför att det tar längre tid för ett utsläpp att nå
Öresjö och att det därmed fi nns tid att sanera ett utsläpp.
Delen mellan Sjöbotorggata och ny rondell vid Öresjö på
Fristadsvägen (”gamla väg 42”) fi nns dock kvar och kan
påverka Öresjö, men antalet tunga transporter blir mycket
mindre. Nuvarande väg 42 påverkar inte fågeldammarna i
Borås djurpark. Den föreslagna dagvattendammen innebär
att risken för förorening av fågeldammarna blir liten.
Sammantaget bedöms risknivån bli lägre för ny väg 42
än befi ntlig väg 42.
23

7 Resurshushållning
En massbalansberäkning har tagits fram. Utifrån de geologiska
förutsättningarna i området råder en relativt god balans
på material inom planområdet. Vid utbyggnaden av industriområdet
krävs plansprängning. Bortsprängt berg kan
nyttjas vid byggnationen av den nya vägen.
Verksamheterna inom detaljplaneområdet kommer att
anslutas till kommunens fjärrvärmenät vilket bland annat bidrar
till en god resurshushållning. För att förbättra energibalansen
kan bestämmelser om till exempel viss yta solfångare
per huskropp anges.
Samtliga byggnader ska energideklareras. Det är viktigt
att energieffektiviteten beaktas i samband med bygglovsprocessen.
24

8 Nollalternativ
Om detaljplanen inte genomförs kommer dagens situation
med tät trafi k, bestående av bland annat trafi k med farligt
gods längs med nuvarande vägsträckning, att kvarstå.
Dagens problem med höga bullernivåer, olycksrisker, barriäreffekt
av vägen etcetera kommer att fi nnas kvar och riskerar
att förvärras ytterligare i samband med ökad trafi kintensitet.
Utbyggnaden av Nordskogens industriområde åt öster
kommer inte till stånd, vilket medför att orörda naturområden
inte berörs eller påverkas.
Dagens bristfällig dagvattenhantering vid befi ntligt industriområde
kvarstår och åtgärder för förbättring sker inte om
planen inte genomförs, såvida inte särskilda krav om åtgärder
ställs.
Genom att behålla nuvarande vägsträckning kommer
området vid Borås Parken, Borås Djurpark och närrekreationsområden
längs med östra delen av Sjöbo inte att beröras.
Nuvarande vägsträckning innebär också att dagens
placering nära ytvattentäkten Öresjö kommer att vara kvar.
De säkerhetshöjande åtgärder som omlokalisering och ombyggnation
av väg och dagvattensystem innebär kommer
ej till stånd.
25

9 Alternativ lokalisering och utformning
Alternativ till, i första hand, föreslagen vägdragning har undersökts.
Det är svårt att hitta något område i närheten av
Sjöbo och befi ntlig vägsträckning genom Borås som inte
inkräktar på redan exploaterad mark eller områden där exploateringsplaner
fi nns.
I samband med förstudie av vägen har alternativa lokalisering
utretts. Teoretiskt fi nns två geografi ska lokaliseringar
av en förbifart förbi Sjöbo: väster om bostadsområdet, längs
med Viskan, alternativt öster om bostäderna längs med
Älvsborgsbanan. Ett västligt alternativ har dock inte varit aktuellt
på grund av att det ger längre väg, större miljöpåverkan
och stora intrång i bebyggelsemiljön i norr.
Den enda alternativa lokaliseringen av en förbifart är därför
öster om Sjöbo. En sådan lokalisering kan till stora delar
nyttja den befi ntliga Däckvägen och ansluta mot befi ntlig
väg 42 vid Långesten.
Vald sträckning är således den sträckning som gör minst
intrång på andra intressen och som bäst löser trafi kproblemet
genom Sjöbo. En annan lösning skulle med stor sannolikhet
innebära stora ingrepp söder om Sjöbo alternativt en
helt ny dragning av väg 42 utanför Borås.
När det gäller alternativa utformningar för passage av
Älvsborgsbanan (järnvägen) har ett tunnelalternativ undersökts.
En tunnel under järnvägen skulle medföra stora
sprängningsarbeten med långa bergsskärningar för att klara
väglutningen på bägge sidor om tunneln. Tunnelalternativet
beräknas bli betydligt dyrare än en bro, medföra större
markintrång och beräkning av bullernivån för detta alternativ
visar på likvärdiga resultat som för broalternativet. Vald utformning
är således det alternativ som orsakar minst påverkan
och som även är mest fördelaktigt ekonomiskt.
Alternativa lokaliseringar av industriområde än på östra
sidan av nuvarande Däckvägen har inte utretts inom
denna MKB.
26

10 Miljökonsekvenser väg 42
10.1 Människors hälsa
Den nya sträckningen av väg 42 kommer att förbättra boendemiljön
och trafi ksituationen i centrala Sjöbo genom
att såväl bullernivåerna som luftföroreningshalterna minskar.
Dessutom ökar trafi ksäkerheten och tillgängligheten
mellan bostadsområdena på båda sidor av vägen, det vill
säga vägens barriäreffekt inom Sjöbo avtar. Kvarvarande
väg kommer dock även fortsättningsvis att nyttjas av den
trafi k som har Sjöbo som sitt mål.
Trafikbuller
Buller defi nieras som ett oönskat ljud. Störningar i form av
buller är idag ett stort folkhälsoproblem och inom EU behandlas
omgivningsbuller som ett av de viktigaste miljöproblemen
att ta tag i. Den största källan till bullerproblem är
generellt trafi ken.
Bullernivåer kan beräknas med Naturvårdsverkets beräkningsmodell
och bullerproblemets omfattning kan bedömas
med hjälp av de riktvärden som Naturvårdsverket tagit
fram.
Riktvärdena är en utgångspunkt och vägledning för den
bedömning som görs i varje enskilt fall. Särskilda skäl kan
motivera avsteg från riktvärdena, såväl uppåt som nedåt.
Riktvärden för trafi kbuller som normalt inte bör överskridas
vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafi k-
infrastruktur är:
• 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus
• 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid
• 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
• 70 dB(A) maximalnivå vid uteplats i anslutning till
bostad
En beräkning av bullernivåerna 8 visar att dagens vägtrafi
k i markplan ger upphov till nivåer över 65 dB(A) på ett avstånd
av 20–40 meter från vägens mitt. På cirka 40 meter
avstånd, och ända upp till 80 meter vid Torpa, erhålls nivåer
mellan 60 och 65dB(A). Ljudnivåer 55 dB(A) förekommer på
så långt avstånd som upp till 100 meter från vägmitt. Flera
bostadshus berörs således av ljudnivåer som ligger över 55
dB(A). Se fi gur 10.1:1.
Genom att fl ytta vägen öster om bebyggelsen minskar
bullerstörningarna från trafi ken utom i dess sydligaste del
där bullersituationen blir likvärdig med dagens. I höjd med
Boråsparken, där vägen viker av mot Johannelundsgatan,
och norrut kommer bullernivåerna utmed nuvarande väg
8 PM Trafi kbuller 2008-09-25
42 att minska till i huvudsak under 55 dB(A). Enstaka hus
närmast vägen kan dock även fortsättningsvis komma att
erhålla nivåer upp till 60 dB(A). I de fl esta fall är det dock en
minskning med dagens situation där nivåernas i vissa fall ligger
över 65 dB(A).
Det större sammanhängande bostadshuset vid Johannelundsgatan,
som idag ligger cirka 150 meter från väg 42,
kommer att få ökande bullernivåer då bostadshuset, som
närmast, kommer att ligga cirka 50 meter från den nya vägen.
Nivåerna ökar från att idag ligga under 45 dB(A) till att
ligga på nivåer upp till 60 dB(A). Se fi gur 10.1:2.
Norr om Nordskogens industri- och verksamhetsområde,
där nuvarande väg 42 viker av åt norr, kommer inte
bullersituationen att förändras något jämfört med dagens eftersom
den nya vägsträckningen ansluter till befi ntlig strax
söder om Räfseryds Gård.
För att undvika att bullerproblematiken fl yttas och drabbar
andra boende än idag, krävs åtgärder med bullervallar,
bullerskärmar och liknande för att minimera riskerna för ljudnivåer
över 55 dB(A) utomhus vid närmaste fasad. Eventuellt
kan även åtgärder vid fasad och fönster krävas för att
säkerställa att nivån 30 dB(A) kan uppnås inomhus som ekvivalentnivå.
Även Borås Djurpark kommer att störas av den nya vägen.
Enligt Djurskyddslagen (1988:534) ska djur skyddas
mot onödigt lidande vilket även omfattar störande buller. Det
är därför viktigt att bullerdämpande åtgärder vidtas för att
begränsa bullerstörningarna se kapitel 5.3 Bulleravskärmning.
Dessutom utgör djurparken ett rekreationsområde vilket
gör att låg ljudnivå eftersträvas.
Under förutsättning att erforderliga åtgärder vidtas kring
vägen för att minska störningarna bedöms antalet bullerstörda
att minska genom en ny vägsträckning.
Luftföroreningar från trafiken
Rent generellt domineras i föroreningsutsläpp från vägtrafi
ken av kolväten (CH), kolmonoxid (CO) och kväveoxider
(NO X
) samt partiklar. Halterna varierar beroende på närheten
till trafi ken och vädersituationen och kan bli så höga att de
påverkar människors hälsa negativt.
För bedömning av risken för hälsoskador på grund av
luftföroreningar beräknas eller mäts i första hand halterna av
kvävedioxid som fungerar som en indikator för övriga ämnen
i bilavgaserna. Katalytisk avgasrening innebär minskade
föroreningsutsläpp men det har visat sig att effekterna av
minskade utsläppsmängder per fordon ”äts” upp av en stadigt
ökad trafi kmängd.
27

10.1:1 Ljudnivåer, nuläget (nollalternativet).
28

10.1:2 Ljudnivåer, vid ny vägsträckning.
29

Till skydd för människors hälsa och miljön gäller miljökvalitetsnormer
(MKN). MKN fi nns för kvävedioxid, svaveldioxid,
kolmonoxid, bly, bensen och partiklar (PM 10
). För att
uppnå eller bibehålla en viss miljökvalitet räcker det inte att
meddela miljökvalitetsnormer – myndigheter och kommuner
måste även se till att de kan uppfyllas. Om det är nödvändigt
för att uppfylla en norm kan en kommun besluta om ett
åtgärdsprogram. Programmet ska ange vilka åtgärder som
avses att vidtas för att miljökvalitetsnormen ska kunna innehållas.
Inom kommunen sker mätningar av luftföroreningar (NO 2
och partiklar) på fl era ställen. Under februari månad 2008
uppmättes följande NO 2
-halter, som månadsmedelvärde,
(μg/m 3 ):
Herrljungagatan 7 7,3
Kolonigatan 10 7,6
Skaraborgsgatan 14,6
Sjöbotorg 7,8
Halterna är således låga och riskerar inte att överskrida
några gränser för MKN.
När det gäller partiklar vet man inte i dagsläget hur höga
halterna är i Sjöbo. Mätningar pågår dock vid Sjöbotorg.
Mätningar vid Almåsskolan visar att halterna i Borås, liksom
i Västra Götaland som helhet, ligger på gränsen för utvärdering,
vilket innebär att fortsatta utredningar och åtgärder
krävs.
En ny trafi kled med bättre framkomlighet kommer inte
att bidra till en minskad trafi kmängd. Den nya vägen kommer
bland annat att underlätta för befi ntlig trafi k samt även
skapa förutsättningar för ytterligare trafi k till och från ett utökat
industri- och verksamhetsområde. Det kan innebära att
trafi ken av såväl personbilar som tung trafi k ökar. Detta kan
leda fram till ökade halter av luftföroreningar såväl lokalt i
anslutningspunkterna i norr och söder om vägen som totalt
inom kommunen.
Effekten av en ny vägsträckning blir minskade luftföroreningshalter
för de som bor nära den nuvarande vägsträckningen
genom Sjöbo. Påverkan på föroreningshalten
i områdena norr och söder om den nya vägsträckningen
riskerar att få högre föroreningshalter på grund av
en ökad trafi k till följd av utbyggnaden av Nordskogens
indu striområde.
Olycksrisker
Olycksrisker förknippade med vägen är trafi kolyckor som resulterar
i personskada, utsläpp till mark, vatten och luft.
Utsläpp till mark och vatten kan ske av drivmedel eller
andra ämnen och släckvatten i händelse av brand. Utsläpp
kan även ske till luft av lättfl yktiga ämnen eller andra föroreningar,
samt partiklar och skadlig brandrök i händelse av
brand.
Nuvarande väg 42 är olycksdrabbad och fl era trafi kolyckor
med personskador inträffar årligen. Vägen är rekommenderad
väg för transport av farligt gods och går, norr om
Sjöbo, inom det inre skyddsområdet för Öresjö. Genomförd
riskbedömning visar att risknivån längs med väg 42 genom
Sjöbo är oacceptabelt hög. Genom att fl ytta väg 42 och leda
om en stor del av dagens trafi k genom Sjöbo minskar risken
för olyckor inom tätbebyggt område och risknivån blir lägre.
Dessutom skapas ett större skyddsavstånd mellan väg och
vattentäkten Öresjö vilket är positivt.
Andelen tung trafi k på nuvarande väg 42 uppgår till cirka
8 procent. Framtida trafi kfl öde och sammansättning kommer
att bli avhängigt vilken typ av verksamheter som etableras
inom industri- och verksamhetsområdet. En trafi k-
intensiv verksamhet/industri kan bidra till att olycksriskerna
ökar. Om andelen tung trafi k och/eller transport med farligt
gods ökar som en konsekvens av verksamheternas omfattning
kan den trafi ksäkerhetshöjande effekt som en ny väg
kan ge, helt eller delvis gå förlorad. Det är därför viktigt att
den nya vägen utförs på ett sådant sätt att transporter till
och från industri- och verksamhetsområdet kan ske på ett
säkert sätt.
För att nå Kypeterrängen, som utgör ett närrekreationsområde,
kommer man att behöva passera väg 42 om man
går eller cyklar från Sjöbo. Risken för olycka mellan oskyddade
trafi kanter och övrig trafi k beror på hur gång- cykelvägar
utformas och var de anläggs, om planskilda lösningar
för passage tvärs vägen väljs eller ej osv. Antalet oskyddade
trafi kanter i området styrs också till viss del av den typ av
verksamhet och handel som tillåts etableras i närheten till
vägen.
En ny väg, med tillräcklig bredd för räcken och eller fl acka
diken, med få in- och utfarter kopplade direkt till vägen,
separata stråk för gång- och cykeltrafi k och säkra övergångar
kommer att ge en högre trafi ksäkerhet vilket minskar
risken för påverkan av människors hälsa och miljön.
Sammantaget bedöms en ny vägsträckning ge en ökad
säkerhet för människors hälsa och miljön.
Närrekreation och friluftsliv – tillgänglighet, barriärer
Närrekreationsområden är mycket viktiga och även mindre
områden kan ha stora värden för såväl natur, djur som människor.
Det är därför viktigt att utformningen av vägen och
val av läge sker på ett sådant sätt att värdefulla områden för
närrekreation och friluftsliv och dess tillgänglighet inte väsentligt
påverkas eller försvåras.
Kypeterrängen öster om Däckvägen utgör idag ett större
och viktigt område för närrekreation och friluftsliv. Området
kan nås via Knalleleden och stigar som ansluter till Däckvägen.
I direkt anslutning till Sjöbo vid Alidedal, Erikslund
och Långestenslyckan fi nns mindre närrekreationsområde i
närheten till bostadsbebyggelsen.
30

I dagsläget utgör Fristadsvägen, Älvsborgsbanan och
befi ntligt industriområde vid Nordskogen en barriär för tillträde
till Kypeterrängen och i viss mån även andra grönområden.
Det nya läget för väg 42 kommer att medföra intrång i
grönområden i anslutning till bebyggelsen i Sjöbo och i Kypeterrängen.
Vid Erikslund riskerar grönområdet att till stor del
förlora sitt värde för närrekreation, och även sitt naturvärde.
Vid Kypeterrängen medför den nya vägen att störningarna
från vägtrafi ken påverkar delar av området som rekreationsområde.
Området vid Alidedal berörs inte direkt av vägen
men kommer troligtvis att förlora en del av sin attraktionskraft
som närrekreationsområde då trafi ken på vägen kommer
att ge upphov till bullerstörningar. Den nya vägsträckningen
medför också en ny barriär för boende i östra Sjöbo
som tidigare inte behövt korsa vägen för att komma till Kypeterrängen.
Däremot kommer det att bli lättare att korsa Fristadsvägen
från västra Sjöbo för att nå Långestenslyckan
och grönområdet öster om järnvägen.
Vid Fristadsvägen fi nns idagsläget åtta övergångställen,
varav en är planskild. Vid järnvägen fi nns fyra övergångställen
varav två är planskilda. Vid den nya väg 42 föreslås sex
övergångställen varav tre blir planskilda (en ny bro och två
nya tunnlar). I planförslaget kvarstår fyra övergångställen
över järnvägen, varav en av de tidigare icke planskilda övergångarna
nu blir planskild genom bro över järnvägen.
Under förutsättning att vägens utformning med god tillgänglighet
till Knalleleden bibehålls bedöms inte vägen ge
en stor barriäreffekt eller väsentligt påverka möjlig heterna
till goda rekreationsmöjligheter i Kypeterrängen.
10.2 Naturmiljön, växt- och djurliv
Utbyggnaden av väg 42 förbi Sjöbo kommer framför allt ianspråkta
skogsområden som i hög grad används som närrekreationsområden.
Några av dessa miljöer har även förhöjda
naturvärden. I nedanstående text redogörs för vilka
konsekvenser för naturvården som utbyggnaden av vägen
har inom dessa områden.
Även så kallad ”vardagsnatur” utan några förhöjda naturvärden
har betydelse för vilka naturvärden som förekommer
inom ett större område. De kan till exempel vara viktiga
som spridningskorridorer för växter och djur men är också
ett viktigt komplement till de områden som har förhöjda naturvärden
och för de arter som inte är alltför specialiserade i
skogen (de så kallade generalisterna). Utan omgivande vardagsskog
fi nns risk att miljöerna för födosök blir för små och
arten försvinner.
Område 1. Lövskog med en del grova lövträd
(klass 3)
Den sydöstra delen av området kommer att ianspråktas för
väg. Flera grova lövträd försvinner liksom en del av stengärdesgården.
Området blir mer isolerat med vägar i fl era
vädersträck. Förlusten är olycklig eftersom lövskogen utgör
en värdekärna i en av få spridningskorridorer för vilda djur
och växter i öst–västlig sträckning. Situationen förvärras av
att omgivande ”vardagsnatur” inom spridningskorridoren i
hög grad också försvinner eller fragmenteras liksom andra
lövskogspartier med förhöjda naturvärden.
Område 2. Lövskog (klass 3)
Den nya vägen skär rakt igenom området på längden och
splittrar upp miljön så att större delen av dess naturvärden
går förlorad. Förlusten är olycklig eftersom lövskogen utgör
en värdekärna i en av få spridningskorridorer för vilda djur
och växter i öst–västlig sträckning. Situationen förvärras av
att omgivande ”vardagsnatur” inom spridningskorridoren i
hög grad också försvinner eller fragmenteras liksom andra
lövskogspartier med förhöjda naturvärden.
Område 3. Bäck från norra Kypesjön
Troligen den mest besvärande konsekvensen för naturvården
i projektet. Vägen byggs på bro över bäcken och direkt
väster om den går vägen på bank, vilket ianspråktar en hel
del mark. Den värdefullaste delen av Kypebäcken, där de
grova klibbalarna står, påverkas. I bästa fall behöver bara
en del av träden avverkas och bäcken grävas om på en kort
sträcka i direkt anslutning till bron. Det mest troliga är ändå
att huvuddelen av naturvärdena i alskogen runt bäcken försvinner
och miljön för fi sken i bäcken försämras. Miljön utgör
den värdefullaste delen i den spridningskorridor för vilda
växter och djur som går i väst östlig sträckning. Närmast vägen
kommer djurlivet att störas av trafi kbuller. Det är mycket
31

tveksamt om denna korridor över huvud taget kommer att
kunna fungera som en spridningskorridor i framtiden. Å
andra sidan kan bron över järnvägen bli ett sätt för djuren
att passera den starkt trafi kerade väg 42. Vattenkvaliteten
kommer att försämras i bäcken som kommer att få ta emot
dagvatten från både ny väg 42 och det nya verksamhetsområdet.
Vattendraget är redan påverkat av näringsämnen
från djurparken. Huruvida vattenkvaliteten blir så dålig att
den äventyrar fi skbeståndet i bäcken är svårt att bedöma
med nuvarande kunskap. Se även område 3 under avsnitt
11.2. De negativa konsekvenserna för naturvården bedöms
bli måttliga.
Område 15.
Våtmarken kommer att ianspråktas för ett dagvattenmagasin
för ny väg 42. Många av de växter och djur som förekommer
där kommer att försvinna eller minska kraftigt. Några av
de vattenanknutna arterna kommer dock att kunna ta de fria
vattenmiljöerna och stränderna invid dagvattenmagasinet i
besiktning. För groddjur skulle biotopen kunna bli minst lika
bra som den som fi nns idag, men det är tveksamt om vattenkvaliteten
i dammen kommer att bli tillräckligt god. Groddjur
är känsliga för föroreningar i de lekvatten de utnyttjar och det
fi nns risk att reproduktionen hämmas kraftigt eller helt uteblir.
De negativa konsekvenserna bedöms bli måttliga.
Område 4–14 samt 16.
Dessa områden påverkas inte alls eller endast marginellt
av den nya dragningen av väg 42. Man kan dock inte
ute sluta en viss påverkan på ekosystemet i bäcken ut till
Långestensviken i Öresjö och i vikens innersta del. De negativa
konsekvenserna bedöms dock bli relativt små.
När Däckvägen ersätts med den nya väg 42 kommer
vägslänten att förändras så att det begränsade beståndet
av plattlummer försvinner. Genom att gräva upp beståndet
och fl ytta det till den nya vägslänten, fi nns relativt goda möjligheter
att bevara beståndet.
För fördröjning och rening av dagvattnet från vägen kommer
fl era dagvattenmagasin att anläggas, därebland det
som beskrivits ovan inom område 15. Vidare kommer ett
mindre dagvattenmagasin att anläggas norr om Borås Djurpark
i linje med Däckvägens förlängning åt söder och i höjd
med Sjöbo kyrka. Dagvattenmagasinet kommer att anläggas
sydväst om ett av kommunen utpekat naturmiljöområde
med klass III (sumpskog). Utloppet från magasinet kommer
att avledas till Kypebäcken och befi ntligt dagvattensystem
för att sedan rinna ut i Viskan. Maga sinet kommer att ligga
inom ett område med sumpskog men bedöms inte påverka
de delar av sumpskogen som klassats som klass 3-område
(område 5).
Ett av de från naturvårdssynpunkt största problemen
med såväl befi ntlig som föreslagen väg 42, är de barriäreffekter
som uppstår genom den täta trafi ken. Denna barriär
förstärks av bebyggelsen och diverse stängsel i Sjöbo
(längs väg 42, runt vattenverket och Borås djurpark med
mera) samt av Öresjö. Även om en del djur simmar över Öresjö
eller tar sig över på isen de år den bär, är den naturliga
vägen för vandrande djur ändå att runda den relativt stora
sjön (cirka 7 kilometer lång) i söder eller norr.
Av de tre spridningskorridorer som trots allt förekommer
i väst–östlig riktning mellan Öresjö och Borås centrala delar
och som förbinder Kypeterrängen i öster med grönstråket
utmed Viskan och Ryda åsar längre västerut, kommer den
sydligaste och kanske viktigaste att bli så allvarligt påverkad
av den nya vägdragningen att den till största delen förlorar
sin funktion. Möjligen kan bron över järnvägen också
komma att utnyttjas av djuren för passage under den starkt
trafi kerade väg 42, men eftersom det kvarvarande stråket
blir mycket smalt på vardera sida om vägen och dessutom
mycket bullerstört, är det tveksamt om stråket i sin helhet
kan fungera. Risken för trafi kolyckor i denna punkt blir också
stor om djuren trots allt fortsätter att använda stråket.
Trafi kdöden kan för vissa arter vara ett allvarligt problem.
Det är väl känt att hela populationer av till exempel grod- och
kräldjur kan dö ut på grund av trafi kdöden och även att arter
som till exempel grävling och igelkott kan decimeras svårt.
För vissa djur utgör även järnvägen ett hot.
De båda andra spridningskorridorerna påverkas varken
positivt eller negativt av den nya vägdragningen. Däremot
kan den nya detaljplanen för verksamheter bli negativ för
funktionen av den norra spridningskorridoren.
10.3 Kultur och fornminnen
Den föreslagna vägsträckningen viker av från Fristadvägen
in i kanten av Boråsparken. Vägen och cirkulationsplatserna
kommer att påverka kulturmiljön i Boråsparken. Intrånget
påverkar ett grönområde i parken som idag fungerar som
en visuell barriär mellan väg och byggnader och därmed påverkas
parkmiljön något genom ökat buller och minskad yta.
Sommarteatern/friluftsteatern i Boråsparken påverkas av att
den föreslagna vägsträckningen kommer nära byggnaden,
och av att en avskärmning kommer att behöva byggas mellan
teatern och den nya vägen för att minska bullernivån och
risken vid eventuella olyckor med farligt godstransporter.
Norr om det norra dagvattenmagasinet fi nns ett område
som av kommunen pekats ut som kulturhistoriskt intressant
utifrån förekomst av äldre park- och trädgårdsmiljöer.
Det föreslagna dagvattenmagasinet i norr, eller dess utlopp,
kommer inte att påverka det utpekade kulturmiljöområdet.
Milstenen berörs inte av förslaget.
32
10.2:1 Konsekvenser naturmiljö., växt- och djurliv.

10.4 Dagvatten och påverkan på recipienterna
Väg 42 är utpekad transportled för farligt gods och vägens lokalisering
nära ytvattentäkten Öresjö vid Långesten medför att ett
utsläpp i samband med en farligt gods olycka riskerar att snabbt
nå ytvattentäkten. Den nya vägdragningen medför att vägen
hamnar längre ifrån ytvattentäkten än nuvarande väg 42 gör.
Detta medför att avståndet till den inre skyddszonen ökar och
därmed ökar även möjligheten för förhindra att en förorening,
förorsakad av till exempel utsläpp i samband med olycka, når
vattentäkten. Den nya vägen förutsätts dessutom få en säkrare
utformning än nuvarande väg vilket också bidrar till en minskad
risk för trafi kolycka och utsläpp av ämnen som kan påverka vattenkvaliteten
i vattentäkten negativt.
Påverkan på vattenskyddsområdet, Öresjö med skydds zoner,
kan också ske genom utsläpp från olycka, brand bekämpning
och förorenat dagvatten antingen direkt till dagvatten eller närliggande
vattendrag eller till mark och grundvatten.
Dagvattnet från vägområdena, och andra hårdgjorda ytor
inom planerat industri- och verksamhetsområde, kommer att
samlas upp och förbehandlas innan det avleds vidare. Vattnet
kommer att samlas upp i magasin under jord och ytvattendiken,
vars funktion är att fördröja vattnet och fastlägga föroreningar.
Dagvattnet avleds sedan till dagvattendammar som
kommer att utformas så att eventuella utsläpp av oljor och
drivmedel eller andra ämnen samt släckvatten kan samlas
upp. På så sätt minskar risken för en negativ miljöpåverkan.
Detta är en förbättring utifrån dagens förhållanden. Genomförandet
av planen bedöms därför inte ur dagvattensynpunkt
bidra till en negativ påverkan på vare sig Viskan eller Öresjö.
Sammantaget medför utformningen av dagvattensystemen,
med fördröjningsmagasin och dagvattendammar,
tillsammans med vägens nya läge och utformning en
förbättrad säkerhet och är positivt både för människors
hälsa och miljön.
10.5 Förorenad mark
Större delen av vägdragningen kommer att ske på orörd naturmark.
I dagsläget fi nns inga kända föroreningar inom vägområdet.
Möjligtvis kan föroreningar som härrör från den före detta
panncentralen med tillhörande markförlagda cisterner strax söder
om Alidebergsbadet komma att påträffas vid anläggningsarbetet
i höjd med detta område eftersom föroreningen spridit sig.
Projekteringen av vägen kommer inte att beröra förorenad
mark utom eventuellt utmed en kortare sträcka i
söder. Genomförandet av vägen innebär inte att någon
förorenad mark uppkommer, utöver vad som kan bli resultatet
efter många års trafi k på vägen och utsläpp från
fordonstrafi ken eller från olyckor längs med vägen.
10.6 Landskapsbild, stadsbild och
kulturmiljö
Den ljusreglerade korsningen vid den gemensamma infarten
till Boråsparken, Borås djurpark och Alidelundsbadet, där
den nya vägsträckningen börjar, är i stort sett i befi ntligt läge
och skick men ombyggnaden kan medföra en viss rensning
bland skyltar och en förändring av sidområden vilket skulle
kunna bidra till en bättre entré till anläggningarna.
Intrånget där vägsträckningen viker av från Fristadsvägen
mot en ny cirkulationsplats i kanten av Boråsparken påverkar
ett grönområde som idag fungerar som en visuell barriär mellan
väg och byggnader i parken. En negativ konsekvensen av
den nya vägsträckningen blir att parkens yta minskar och vägen
blir mer märkbar i parkmiljön än idag. Parkens byggnader
blir å andra sidan mer synliga från vägen vilket kan vara positivt
för trafi kantupplevelsen. Om det i framtiden kommer att vara
verksamheter i Sommarteatern kan det komma att krävas en
avskärmning mot risk vid olycka med farligt gods. Det är dock
inte aktuellt nu och ingår därför inte i arbetsplanens utredning.
En bullerskärm på en höjd av cirka 3 meter över körba-
10.6:1 Vägen kommer att gå på en bro över järnvägen och
därefter ansluta till Däckvägen (VR-modell).
34

nans mitt, utformad av glas med hög sockel i betong, är föreslagen
utmed Fristadsvägen. Syftet med att använda glas
i bullerskärmen är dels att bostadsbebyggelsen av kulturhistoriskt
värde ska vara fortsatt synliga från vägen och att
den visuella kontakten mellan bostäderna och grönområdet
i Boråsparken ska bibehållas, och med det utförandet kan
antas att bulleravskärmningen inte nämnvärt ska påverka
landskapsbild eller kulturmijö negativt.
Där den föreslagna vägsträckningen passerar genom ett
tätt skogsparti mellan Boråsparken och bostäder vid Johannelundsgatan
föreslås att nivåskillnaderna i skärningen utnyttjas
kombinerat med en enklare variant på bullerskärm alternativt
ett utförande med bullervallar för att skydda bostäderna
mot buller. Detta torde kunna utföras på ett sätt som
inte påverkar landskapsbilden negativt. För trafi kantupplevelsen
begränsar den nedskurna vägprofi len utblickar.
Där vägen korsar järnvägen ligger järnvägen lågt med en
sluttning på östra sidan upp mot Borås djurpark och Nordskogen.
Vägen kommer att gå på en bro över järnvägen och därefter
ansluta till Däckvägen. Vägområdet gör ett intrång i ett djurhägn
i Borås djurpark. Läget för bron är omgivet av skog men
bron och vägen kommer att bli synlig från stigar i naturområdet
och från delar av den högre belägna djurparken. Bullerskärmarna
på bron föreslås vara utförda i glas med screentryck exempelvis
föreställande djurtassar för utsikt från vägen över djurparken,
vilket möjliggör utblickar från vägen över djurparken.
Utmed vägsträckan mellan bron och Däckvägen fi nns fortsatt
behov att skydda djurparken från buller samt att skydda
bostäderna på det högre belägna bostadsområdet i kvarteret
Ringskivlingen på vägens västra sida. Om dessa bulleravskärmningen
utförs som bullervallar alternativt med en enklare
form av bullerskärm än den som används på bron, eftersom
vägen här går i skogsterräng och delvis i skärning, kan bulleravskärmningen
smälta in väl i omgivande skogsterräng.
För den del av samhället Sjöbo som ligger utmed Fristadsvägen
innebär den nya vägsträckningen en avlastning
av trafi k som är mycket positiv och ger möjlighet till en stor
förbättring av stadsbilden, särskilt om gaturummet anpassas
till den minskade trafi kmängden.
Norr om det norra dagvattenmagasinet fi nns ett område
som klassats som kulturhistoriskt intressant utifrån förekomst
av äldre park- och trädgårdsmiljöer. Det föreslagna
dagvattenmagasinet i norr, eller dess utlopp, bedöms inte
påverka det utpekade kulturmiljöområdet.
10.7 Överensstämmelse med andra
planer och program
Väg 42, delen öster om Sjöbo, fi nns inte upptagen i regional
infrastrukturplan för Västra Götaland 2004–2015 och
Vägverket har därför inga mandat att under denna period
åtgärda den aktuella sträckan. Sträckan är dock mycket
prioriterad på kommunal nivå. Borås Stad vill påskynda åtgärder
för att minska brister och problem längs med den
aktuella sträckan.
Förslaget till förbifarten och utvidgningen av industriområdet
Nordskogen öster om Däckvägen fi nns med i kommunens
översiktsplan, ÖP06. Där föreslås en förbifart förbi
Sjöbo för att minska genomfartstrafi ken och den befi ntliga
barriäreffekten genom området.
Grönområdesplanen från 1996 innehåller riktlinjer för
centralortens grönområden. Några viktiga övergripande gröna
korridorer berörs av vägsträckningen. Det gäller främst
kontakten mellan Sjöbo och Kypeterrängen via Johannelundsparken
samt kontakten längre söderut från Trollskogen
via bostadsnära naturmark vid Johannelundsgatan och
Borås parken till Kypeterrängen.
Gröna Ringen, 1998, innehåller riktlinjer för grönområden
i stadens randområden. I dokumentet beskrivs Knalleleden
som ett viktigt och väl använt promenadstråk. Knalleleden
sträcker sig mellan Kypeområdet och Sjöbo, och utgör en
del av den europeiska vandringsleden, Europaled 1, som
börjar vid Grövelsjön, Sälen och avslutas i centrala Italien.
Gång- och cykelbanan längs Knalleleden ingår i huvudnätet
för gång- och cykeltrafi k i Borås. I Gång- och cykelplanen
från 1998 föreslås en upprustning av stråket.
I trafi knätsanalys Borås, 1999, bedöms förbindelsen
Tosseryd–Sjöbo ha en låg kvalitet när det gäller trafi ksäkerhet
och framkomlighet för fotgängare och cyklister. Korsningen
Fristadsvägen–Alidebergsgatan/Campinggatan är
en trafi kosäker gång- och cykelpassage där många olyckor
sker. I trafi knätsanalysen föreslås också att en förbifart borde
anläggas för att komma tillrätta med genomfartstrafi ken.
Genomförandetiden för alla detaljplaner som gäller för
aktuellt område har gått ut. Arbete med att ta fram ny detaljplan
för området kring Alidedalsbadet och Boråsparken har
påbörjats genom studier av framtida användningsområde.
Sammantaget bedöms planerad utbyggnad av den nya
vägen inte strida mot de planer och program som fi nns.
Den nya vägsträckningen bedöms påverka landskapsbild
och kulturmiljövärden negativt vid passagen förbi byggnaderna
i Boråsparken och när vägen ses från Kype rterrängen
och Borås djurpark. Den negativa påverkan bedöms dock
inte bli så stor att väsentliga värden går förlorade.
För trafi kantupplevelsen kan utblickarna från vägen över
Boråsparken och djurparken vara positiva. Stadsbildsoch
kulturmiljövärden i bostadskvarteren i Sjöbo påverkas
positivt av att genomfartstrafi ken övergår till den föreslagna
nya vägen.
35

11 Miljökonsekvenser verksamhetsområde
Detaljplanen omfattar en ny dragning av väg 42 samt en
ut vidg ning av industri- och verksamhetsområdet vid Nordskogen.
Den nya förbifarten av väg 42 möjliggör en fortsatt
exploatering av befi ntligt industriområde vid Nordskogen
och en utvidgning av detsamma öster om Däckvägen.
Fortsatt exploatering och utvidgning av industri- och
verksamhetsområdet kommer att ske under en längre period.
Vilken typ av verksamheter som kommer att tillåtas att
etableras är ännu oklart, men området kommer i första hand
att omfatta så kallad sällanköpshandel och småindustriverksamhet.
För MKBn har ett skyddsavstånd på 100 meter (J1)
respektive 200 meter (J2) beaktats.
Utifrån Boverkets allmänna råd ”Bättre plats för arbete”,
1995:5, anges ett riktvärde för skyddsavstånd mellan bostäder
och verksamhet på 200 meter för småindustriområde.
Småindustriområde defi nieras som industriområde med
egen trafi kförsörjning och där trafi kbullret är dimensionerande
faktor. Här kan förekomma en del störande utsläpp, lukt
och buller. Riktvärdet för skyddsavstånd vad gäller farligt
godstransporter är 100 meter.
Exempel på verksamheter och med rekommenderat
skyddsavstånd av 200 meter:
•
•
•
•
•
•
•
Kafferosteri och anläggning för färdiglagad mat
Anläggning med ett lösningsmedelsutsläpp

2:18
2:34
N
3
4
2:19
1
2:40
1
2
2:24
2
2:10
8
3
2:2
15
6
2:26
2:74
7
2:40
3
12
10
2
17
8
7
2:10
2
1
9
5
3
16
1
13
10
15
13
10
12
12
2:1
1
14
13
2
1
1
4
2:21
2:22
2:2
3
1
Räfseryd
2:10
Öreliden
1
2:19
Öreliden
2
1
5
2:25
rekanten
2
1
1
3
1:1
14
1
1
2:22
4
2
2:24
1
3
5
8
1
2:1
8
1
4
6
9
13 2
2:2
7
6
1
7
2:1
1
27
3
8
2
16
s:1
12 3
10
7
9
30
4
2
6
3
1
1
11
14
4
17
18
10
5
5
12
8
7
9
23
9
6
3
2
13
2:10
27
1
4
5
16
1
8
10
7
5
14
6
2
13
11
7
2:1
1
1
7
22
3
2:7
20
2
2
26
12 25
1
10
24
17
11
2:7
1
23
9
22
2:5
21
2
2: 1
19
14
12
20
11
1:1
3
1
2
5
21
4
2
6
2:2
6
11
9
8
8
1
10
2
9
1
7
5
1
10
3
2
15
16
1
6
7
4
1
11
17
7
1
1
3
4
2
1
2
2
1
1
9
6
15
2
2
10
9
3
2:1
1
4
10
2:2
6
4
5
14
8
7
11
5
2
1
5
6
1:1
1
3
5
6
13
4
9
18
2
1
8
3
16
1
2:2
3
6
4
15
2
Ringparken
5
14
21
21
2
1
6
13
20
22
1
4
3
7
12
19
19
7
1
4
2
8
19
2
1
18
18
20
2
5
3
17
9
10
17
17
2
3
6
4
16
10
16
1:4
9
7
4
15
1:1
1
11
15
8
8
6
5
14
1:5
14
12
5
9
7
7
13
1
1
6
13
6
10
8
12
Ringparken
12
7
11
2
9
9:2
11
11
8
6
3
4
1
10
2
10
9
2:1
2:1
21
1
1
3
4
4
1
5
20 4
2
5
Joha nelund
1
10
2:17
6
1:3
3
1
2:1
7
1
3
9
1
16 8
4
15
2
8
14
1
5
1
1
2
13
2
3
12
7
2
7
3
6
6
4
4
32
5
3
31
2:20
30
4
4
5
1
1
5
29
2
18
5
8
6
16
15
1
2
9
7
16
6
17
10
26
1
2
25
1
1
4
4
s:1
12
24
3
10
Blombacken
12
7 6
23
5
13
8
4
2
14
14
5
21
19
10
13
15
1
4
20 14
2
16
15
19 15
17
3
9
4
18
18
16
2:1
1
1
5
19
Nolingsparken
17
20
7
1
6
6
1
1
Tro lparken
7
1:1
5
Tro lparken
1
Nolingsparken
2:1
1
2
1:39
1:4
2
1:1
4
1:7
LUNDBY
Sjöbogatan
Älvegatan
Sjöbogatan
Tro lgatan
Klintegatan
Fristadsvägen
Sjöbogatan
Tro lgatan
Huldregatan
Johannelundsgatan
Klintegatan
Trollgatan
Sjöbogatan
Tro lgatan
Vä tegatan
Fristadsvägen
Tomteplatsen
Tomteplatsen
Sjöbogatan
Huldregatan
Sjöbostigen
Nolhagagatan
Lindormsgatan
No ra Sjöbogatan
Näverstigen
Däckvägen
Däckvägen
Björkhemsgatan
Barnhemsgatan
Fristadsvägen
No ra Sjöbogatan
Ekängsgatan
Däckvägen
Björkhemsgatan
Tuvstigen
No ra Sjöbogatan
No ra Sjöbogatan
Sjöledet
Sjönäsgatan
Sjöstensgatan
No ra Sjöbogatan
Sjöliden
Sjöstensgatan
Däckvägen
Sjöliden
3
Sjönäsgatan
4
Sjöbrinken
1
s:1
9
6
8
Långestenslyckan
Skogsrydsvägen
området. En ökad trafi kmängd kommer inte bara att beröra
själva industriområdet utan kommer också att generera mer
trafi k söder och norr om området vilket kan leda till ökande
problem i till exempel centrala Borås.
Trafi ken, och de olika verksamheterna, kommer även att
ge upphov till ett ökat buller. Bedömningen är dock att industri-
och verksamhetsområdet ligger så långt ifrån bebyggelsen
att någon bullerstörning inte kommer att uppstå vid bostäderna.
Däremot kan trafi ken till området medföra en ökad
bullerbelastning för de tätbebyggda områden som fi nns norr
och söder om området. Detta gäller också de enstaka hus
som ligger i närheten av industri- och verksamhetsområdet.
Påverkan från vägtrafi ken beskrivs närmare under miljökonsekvensbeskrivning
för vägen. Nuvarande bullerbelastning
i de centrala delarna i Sjöbo kommer att minska. Några
bostadshus kommer dock att få förhöjda nivåer.
Störningar från ljus bedöms inte uppkomma eftersom
verksamheterna är belägna på långt avstånd från bostadsbebyggelsen.
Konsekvenserna av ökad trafi k, som en följd av utbyggnaden
av industriområdet, norr och söder om den nya vägsträckan
och planområdets utbredning har inte bedömts i
denna MKB. En utbyggnad av ett industri- och verksamhetsområde
med sällanköpshandel bedöms dock kunna leda till
en sådan trafi kökning att risken för negativ påverkan i form av
trafi kproblem, ökat buller och ökande utsläpp av föroreningar
till luft uppstår. Graden av påverkan beror dock på framtida
fordonspark, fördelningen av tunga och lätta fordon, eventuella
åtgärder inom anslutande trafi knät med mera.
Sammantaget bedöms en utbyggnad av industri- och
verksamhetsområdet medföra en negativ påverkan på luftmiljön
genom utsläpp från trafi k till och från området samt
från de verksamheter som tillåts etableras. De ökande
utsläppen till luften bedöms dock inte medföra att halterna
blir så höga att några miljökvalitetsnormer överskrids.
Utbyggnaden bedöms också leda till ökat buller från
främst biltrafi ken till och från området men också från
fram tida industrietableringar. Någon negativ påverkan
för närliggande bostadsområde bör dock inte uppstå
utifrån bullersynpunkt inom industriområdet om erforderliga
skyddsavstånd mellan bostäder och industrier hålls.
Däremot bedöms bullret från verksamheterna komma att
påverka de områden i Kypeterrängen som ligger i nära
anslutning till industriområdet.
Trafi ken till och från industriområdet bedöms bidra till
en ökad bullernivå främst för de bostäder, verksamheter
och rekreationsområden som ligger intill vägen.
Olycksrisker
Olycksrisken vid en fortsatt exploatering av befi ntligt industriområde
samt utbyggnad av området är svår att bedöma.
Olycksrisken är beroende av vilka typer av verksamheter
som tillåts etableras, trafi kintensitet etcetera.
Jämfört med dagens situation ökar risken för olyckor som
kan leda till störningar för människors hälsa och miljön.
Verksamheter med stora olycksrisker bör inte samlokaliseras
med sällanköpshandel.
11.1:1 Trafikmängder från samrådshandlingen.
(befintlig väg) (befintlig väg) (befintlig väg)
NUNGSSKIVLINGEN
3 6
jörklundavägen
18 9
esjögatan
RYDASLÄ T
ELDSOPPEN
OSTRONSKIVLINGEN
Lindormsgatan
TRÅDHÄTTAN
FLÅHÄTTAN
Blåvingestigen
LÄRKSOPPEN
RYDAHÖG
Rydaheden
Gy lingstorpsgatan
Tro lskogen
Blombackagatan
Trollgatan
Tomtegatan
Tomteparken
Gyllingstorpsgatan
Tro lskogen
Sjöboparken
Ni segatan
Bergakungsgatan
Gy lingstorpsgatan
Vättelyckan
Huldreängen
Skogsliden
Näverstigen
Sjöbo Tor gata
Sjöbo Torg
Björksätersgatan
Bergakungsgatan
Kä lbogatan
So marleken
Barnhemsgatan
Gra nalaget
Ekängsliden
Ekängsgatan Ekängsgatan
Va tenverksgatan
Sjöbacken
Långestenslyckan
Öresjögatan
Skogsliden
Fristadsvägen
Långestenslyckan
Sjöstensgatan
Sjöviksgatan
6
7
Fristadsvägen
Barnhemsgatan
28
27
8
KARLJOHANSSVAMPEN
9
Björkhemsvreten
Långestenslyckan
1
12
1 2
RISKAN
RISKAN
23 24
13
12
15
14
16 5
19 5
18 6
TAGGSVAMPEN
17 7
9
10
3
4
Långestenslyckan
14
15
29
3
28 4
RÖRSOPPEN
18
13 15
RÖKSVAMPEN
14
15
12
13
10
11
KREMLAN
KREMLAN
TRY FELN
TICKAN
KRAGSKIVLINGEN
GULDSKIVLINGEN
SLÖJSKIVLINGEN
AMETISTSKIVLINGEN
SLIDSKIVLINGEN
LAXSKIVLINGEN
NAGELSKIVLINGEN
SANDSOPPEN
RUTSOPPEN
BLÅSOPPEN
BRONSSOPPEN
BRUNSOPPEN
BLODSOPPEN
ALSOPPEN
BLÄCKSVAMPEN
TORPA-SJÖBO
TICKAN
BROSKSKIVLINGEN
TORPA-SJÖBO
MUSSLINGEN
TORPA-SJÖBO
SKÖLDSKIVLINGEN
TRUMPETSVAMPEN
VITMUSSLINGEN
PLUGGSKIVLINGEN
TOFSSKIVLINGEN
VITMUSSLINGEN
RÖDLINGEN
TOFSSKIVLINGEN
FLAMSKIVLINGEN
STRÄVSOPPEN
RÖDLINGEN
SJÖBOHUS
TRA TSKIVLINGEN
SPRÖDLINGEN
JÄRNVÄGEN
ÖRSOPPEN
SLÄTSKIVLINGEN
FRÄNSKIVLINGEN
12
13
8
9
10
SMÖRSOPPEN
BRÖDKORGSVAMPEN VÄSTRA
SKÅLSVAMPEN
BOLMÖRTSSKIVLINGEN
TUVSKIVLINGEN
Örestrand
Örestrand
2: 3 2:2
s:8
BRÖDKORGSVAMPEN ÖSTRA
Forsbacken
JÄRNVÄGEN
KANTARE LEN
Huldreängen
TOPPMURKLAN
GRYNSKIVLINGEN
ROSTHÄ TINGEN
Blombackagatan
VAXSKIVLINGEN
FLUGSVAMPEN
Björkhemsgatan
Tro lgatan
Tomtegatan
RINGSKIVLINGEN
RINGSKIVLINGEN
To serydsvägen
STENMURKLAN
HA TMURKLAN
FJÄ LSKIVLINGEN
FINGERSVAMPEN
CHAMPINJONEN
MOSSHÄTTINGEN
HEVEA
BISKOPSMÖSSAN
Klintesväng
MOSSHÄ TINGEN
TORPA-SJÖBO
TORPA-SJÖBO
KLIBBSKIVLINGEN
MUSSERONEN
JÄRNVÄGEN
MUSSERONEN
JÄRNVÄGEN
NDBY
Fristadsvägen
MJÖLSKIVLINGEN
HEVEA
Björkhemsgatan Reträ ten
TORPA-SJÖBO
ÄGGSVAMPEN
SPRÖDSKIVLINGEN
SPINDELSKIVLINGEN
Joha nelundsgatan
TRÅDSKIVLINGEN
Noling stigen
Björkhemsgatan Källeberg
NORRMALM
tadsvägen
HUSSVAMPEN
NORRMALM
RÖDSKIVLINGEN
TORPA-SJÖBO
NORRMALM
Uppskattade trafikmängder för år 2006, för år 2030 och för år 2030 inklusive tillkommande trafik från Nordskogen.
(fd/åmd = antal fordon per årsmedelvardagsdygn)
37

11.2 Naturmiljö, växt- och djurliv
Utvidgningen av industri- och verksamhetsområdet öster
om Däckvägen kommer att ianspråkta naturområden som
idag nyttjas som närrekreationsområde. Inom, eller i direkt
anslutning till, industri- och verksamhetsområdet kommer
skyddsvärda naturområden att påverkas. Även en del av
Sjöboskolans skolskog berörs av planen. I följande text beskrivs
konsekvenserna för respektive område med förhöjda
naturvärden.
Område 3. Bäck från Norra Kypesjön (klass 2)
Vattendraget kommer att få en försämrad vattenkvalitet genom
de föroreningar som tillkommer från de planerade hårdgjorda
ytorna inom planområdet, både från verksamheterna
och ny väg. En del av dessa för oreningar men inte allt, kommer
att fastläggas i det utjäm ningsmagasin som avses anläggas
strax öster om järn vägen. Utjämningsmagasinet kommer
också att fungera som ett fördröjningsmagasin för föroreningar
i samband med en eventuell farligt godsolycka inom
planområdet eller för släckvatten från en brand. Vattendraget
är redan idag påverkat av näringsämnen från djurparken. För
att kunna uttala sig om huruvida det fi nns risk att vattenkvaliteten
blir så dålig att det äventyrar fi skbeståndet i bäcken,
krävs fördjupade beräkningar. Med detaljplanens intentioner
om lokalt omhändertagande av dagvattnet inom kvartersytorna
samt ovannämnda utjämningsmagasin, är det inte
osannolikt att vattenkvaliteten i bäcken blir tillräckligt god för
fi sken.
Område 4. Lövskog med inslag av tall väster om
järnvägen (klass 3)
Området föreslås som Natur i planbestämmelserna för den
nya detaljplanen. Det innebär att skötseln av området kan
styras så att natur- och rekreationsvärdena ökar successivt
med ökad ålder. Jämfört med nollalternativet blir det ingen
skillnad om inte syftet med planen inom denna del skrivs
starkare till gagn för natur- och rekreationsvärdena.
Område 5. Al- och gransumpskog (klass 3)
Sumpskogen ligger strax utanför det föreslagna planområdet
men bäcken som rinner genom sumpskogen hämtar sitt
vatten från planområdet. Vattnet från industriområdet kommer
i minst lika stor omfattning som i dagsläget att rinna
genom sumpskogen, vilket är en förutsättning för att naturvärdena
i området ska bestå eller stärkas. Jämfört med nollalternativet
blir det för sumpskogen ingen stor förändring,
såvida vattenkvaliteten inte blir allvarligt försämrad. Planen
föreskriver att så mycket dagvatten som möjligt ska tas om
hand inom kvartersytorna, vilket sannolikt innebär en betydande
rening av vattnet innan det når sumpskogen (kolla
upp planbestämmelsen). Sammantaget bedöms de negativa
konsekvenserna för naturvärdena i sumpskogen bli små.
Område 6. Torpstället Alidedal
Från naturvårdssynpunkt innebär en utbyggnad av planområdet
inga nämnvärda negativa konsekvenser inom området.
Möjligen försvinner eldningsplatsen där ett litet inslag
av naturlig ängsfl ora växer. Några större fl ödesförändringar i
den fi skförande bäcken som rinner genom området bedöms
inte uppkomma.
Område 7. Lövskog med inslag av gransumpskog
(klass 3)
Hela området kommer att omvandlas till kvartersmark och
natur värdena försvinner. Livsutrymmet för de arter som
före kommer inom objektet minskar därmed. Möjligen kan
plattlummerbeståndet fl yttas över till den nya vägslänt som
kommer att anläggas. De negativa konsekvenserna bedöms
som små–måttliga.
Område 8. Blockbrant och lodytor (klass 2)
Planområdets gräns föreslås gå ett 30-tal meter väster om
rasbrantens släntfot. Därmed fi nns möjlighet att spara den
skog som skyddar branten från sol och vind och som gör att
det fuktiga mikroklimatet består i branten. Utan denna skuggande
skog riskerar en hel del av naturvärdena i branten gå
förlorad. Marken innanför den planeras som kvartersmark
för industri. Med den föreslagna planavgräns ningen bedöms
de negativa konsekvenserna bli små.
Område 9. Lövskog, bäck och blockbrant längs
grusväg (klass 3)
Området föreslås som Natur i planbestämmelserna för den
nya detaljplanen. Det innebär att skötseln av området kan
styras så att natur- och rekreationsvärdena ökar successivt
med ökad ålder. Jämfört med nollalternativet blir det en betydande
fördel då den gällande detaljplanen anger ytan som
kvartersmark för industri. Från naturvårdssynpunkt innebär
planförslaget måttliga positiva konsekvenser, i synnerhet
om en naturvårdsanpassad skötselplan kopplas till detaljplanen.
Område 10. Öppen våtmark (klass 3)
Den planerade dagvattendammen anläggs i den del av våtmarken
som ligger strax söder om utpekat område. Under
förutsättning att dagvattendammen anläggs på sådant vis
att den öppna, något värdefullare våtmarken inte dräneras
ut, bedöms de negativa konsekvenserna bli små.
Område 11. Rävserydsskogen (klass 2 och biotopskyddat
område)
Områdets naturvärden skadas inte direkt av planförslaget.
För detta objekt är det av viss betydelse att naturvärdena vid
lodytan och rasbranten i område 8 bibehålls, då miljön är av
samma karaktär. En del av arterna har särskilda krav på den
38
11.2:1 Naturmiljö, växt- och djurliv.

miljö de lever i och för att de på sikt ska kunna fi nnas kvar,
krävs fl er liknande miljöer i dess närhet.
Område 12. Lalakilen–Klämmabäcken (klass 2 och
nyckelbiotop)
Områdets naturvärden skadas inte direkt av planförslaget.
För detta objekt är det av viss betydelse att naturvärdena vid
lodytan och rasbranten i område 8 bibehålls, då miljön är av
samma karaktär. En del av arterna har särskilda krav på den
miljö de lever i och för att de på sikt ska kunna fi nnas kvar,
krävs fl er liknande miljöer i dess närhet.
Område 13. Öresjö (klass 2)
Dagvattenpåverkan från planområdet har beskrivits under
avsnitt 12.5. Under förutsättning att dagvattenutredningens
föreslagna åtgärder genomförs, bedöms föroreningsbelastningen
på Öresjö visserligen komma att öka, men för sjön i sin
helhet blir utspädningseffekten stor och halterna av skadliga
ämnen bedöms inte innebära någon påtaglig skada på dess
naturvärden. Den föreslagna dagvattendammen och oljeavskiljarna
bör kunna förhindra att föroreningar från till exempel
en farligtgodsolycka eller dylikt når sjön innan räddningstjänsten
kommit på plats och förhindrat fortsatt spridning. Man kan
dock inte utesluta en viss påverkan på ekosystemet i bäcken
ut till Långestensviken och i vikens innersta del. De negativa
konsekvenserna bedöms dock bli relativt små.
Område 14. Viskan
Några nämnvärda negativa konsekvenser på ekosystemet i
Viskan bedöms inte uppkomma, under förutsättning att de
föreslagna åtgärderna i dagvattenutredningen genomförs.
Möjligen skulle en viss negativ påverkan kunna uppkomma
i direkt anslutning till Kypebäckens utlopp i Viskan vid ett
utsläpp som inte upptäcks i tid.
I tidigare avsnitt har nuvarande möjligheter för växter
och djur att sprida sig i landskapet beskrivits liksom spridningskorridorernas
fortsatta funktion efter det att ny väg 42
byggts. Där framgår att den sydligaste av de tre spridningskorridorna,
den norr om Alidebergsbadet, riskerar att skadas
så allvarligt att den tappar sin funktion. I det perspektivet
blir det desto viktigare att de två återstående, i synnerhet
den nordligaste som har bäst förutsättningar av de båda,
kan fortsätta att fungera som spridningskorridor.
Det planerade verksamhetsområdet försämrar inte funktionen
hos den mellersta spridningskorridoren. Däremot kan
funktionen av den nordligaste av spridningskorridorna allvarligt
försämras genom att en väst–östlig ravin inom det befi ntliga
verksamhetsområdet fylls ut och exploateras. Situationen förvärras
ytterligare av att området öster om Däckvägen också
blir utbyggt med verksamheter. Kvar som spridningskorridor
blir endast en smal zon mellan befi ntlig väg 42 och Långestensviken,
där en av dagvattendammarna kommer att anläggas.
Sammantaget bedöms planförslaget innebära små–måttliga
negativa konsekvenser för naturmiljön, förutsatt att
dag vattnet hanteras på det sätt som dagvattenutredningen
före slår. Visserligen omvandlas ett betydande område
av rekreationsskog till industrimark öster om Däckvägen,
vilket bland annat innebär en total förlust av naturvärdena i
område 7, men samtidigt anpassas planen så att merparten
av värdena i område 4, 5, 6 och 8 består. Naturvärdena
i område 9 får bättre förutsättningar och i område 4 blir
situationen minst lika bra som idag. Viss risk fi nns att vattenkvaliteten
försämras så mycket i Kypebäcken att en del
vattenlevande organismer i område 4 tar skada, men med
den dagvattenhantering som föreslås fi nns vissa möjligheter
att en tillräckligt god vattenkvalitet kan upprätthållas
för fi skbeståndet där. Några påtagliga skador på naturvärdena
i Öresjö och Viskan bedöms inte uppstå och
för naturvärdena i den biotopskyddade nyckelbiotopen
Rävserydsskogen och i nyckelbiotopen Lalakilen blir de
negativa konsekvenserna marginella. Bland de mer allvarliga
konsekvenserna för naturmiljön blir den försämrade
möjligheten för växter och djur att sprida sig i väst–östlig
sträckning mellan Kypeterrängen i öster via grönområdena
längs Viskan till Rya åsar i väster.
11.3 Kultur och fornminnen
Norr om det norra dagvattenmagasinet fi nns ett område
som klassats som kulturhistoriskt intressant utifrån förekomst
av äldre park- och trädgårdsmiljöer. Inom området
fi nns en milsten.
Det föreslagna dagvattenmagasinet i norr, eller dess utlopp,
bedöms inte påverka det utpekade kulturmiljöområdet.
Milstenen berörs inte heller av planen.
11.4 Friluftsliv och närrekreationsområden
(tillgänglighet och intrång)
Naturområdet öster om Däckvägen utgör idag ett viktigt
närrekreationsområde med många gångstråk, Sjöboskolans
skolskog, Knalleden och fl era skyddsvärda naturmiljöer.
Tillträde till området kan ske via Knalleleden och Däckvägen.
Genom en utbyggnad av industri- och verksamhetsområdet
kommer delar av natur- och grönområdet att gå förlorade.
Redan idag utgör såväl järnväg som befi ntligt industriområde
en barriär mellan bostadsområdena i Sjöbo och Kypeterrängen.
Genom en utbyggnad av industriområdet skapas
ytterligare en barriär till naturområdet öster om plan området.
I planförslaget anges att anslutningsväg till naturområdet
med parkeringsplats avses att anläggas för att förbättra
tillgängligheten. Nya gång- och cykelvägar tillskapas utmed
väg 42 och lokalgator inom industriområdet vilket bidrar till
att få en god tillgänglighet till naturområdet.
40

Frånsett att en del av närrekreationsområdet försvinner
medför anslutningar av bil-, gång- och cykelvägar att tillgängligheten
i stort sett blir densamma som idag. Närheten
till ett industri- och verksamhetsområde kan dock medföra
att naturområdet närmast planområdet blir mindre attraktivt
på grund av ljudstörningar och kan på så sätt bidra till
en barriäreffekt för nyttjandet av natur området.
11.5 Dagvatten
Dagvattnet från vägar, parkeringsytor och andra hårdgjorda
ytor avses att omhändertas via infi ltration över grönytor samt
i magasin under jord, i gräsbevuxna dikessystem och dagvattendammar.
Avledning av dagvatten från takytor och vissa asfalterade
ytor vid nuvarande industriområde sker via ett dike väster
om industriområdet. Diket mynnar i Öresjö. Även dagvatten
från viss del av Däckvägen och väg 42 avleds norrut, mot
Öresjö. Under 1996 togs ett principförslag fram för dagvattenhanteringen
vid Nordskogens industriområde. Föreslagna
lösningar har inte realiserats.
Rinntiden för en förorening inom den tertiära zonen är
beräknad till >24 timmar. Detta i kombination med det dagvattensystem
som byggs upp bedöms reducera föroreningsgraden
kunna minska betydligt samt även möjliggöra
att föroreningar i form av drivmedelsutsläpp etcetera kan
samlas upp och omhändertas.
Jämfört med dagens situation, där bara delar av industriområdet
är exploaterat, transportarbetet är av mindre
omfattning samt att hela området öster om Däckvägen
utgörs av skogsbevuxet naturområde kommer utbyggnaden
att innebära en väsentligt ökad dagvattenmängd.
En ökad mängd påverkat dagvatten medför också en
ökad föroreningsbelastning till recipienten. Vid genomförandet
av planen förutsätts de åtgärder som redovisas
i dagvattenutredningen realiseras. Det innebär att påverkan
på närmiljön, Öresjö och Viskan från dagvattnet trots
allt bedöms bli försumbar.
11.6 Avloppsnät och avloppsreningsverk
Industriområdets spillvatten ska anslutas till kommunalt avloppsnät.
Kommunens avloppsreningsverk vid Gässlösa är
dock idag fullt utnyttjat och ytterligare anslutning av spillvatten
kan inte ske såvida inte nuvarande reningsverk byggs
ut. Det innebär att för planens genomförande krävs att frågan
om omhändertagande av spillvatten från arbetsplatser,
kundtoaletter och eventuellt processvatten löses.
11.7 Påverkan på vattenskyddsområdet
Påverkan på vattenskyddsområdet kan ske genom utsläpp
från olycka, brandbekämpning och förorenat dagvatten antingen
direkt till dagvatten eller närliggande vattendrag eller
till mark och grundvatten.
Området som omfattar industri- och verksamhetsområde
med tillhörande vägnät ligger inom tertiär zon för dricksvattentäkten
Öresjö. Eftersom området ligger inom skyddsområdet
bör en anmälan till miljöförvaltningen om planerad
verksamhet ske så att eventuella risker och krav på skyddsåtgärder
kan beaktas tidigt vid etableringsskedet. Detta bör
gälla samtliga verksamheter, oavsett omfattning och inriktning.
Industri- och verksamhetsområdet ligger inom tertiär zon
där rinntiden till Öresjö är beräknad till > 24 timmar. Avledning
av dagvatten från takytor och vissa asfalterade ytor vid
nuvarande industriområde sker via ett dike, väster om industriområdet,
som mynnar i Öresjö. Även dagvatten från viss
del av Däckvägen och väg 42 avleds norrut, mot Öresjö.
För verksamheter där förorenat dagvatten kan uppkomma
ska dagvattnet passera en oljeavskiljare innan avledning
till dagvattenmagasin. Utformning och storlek på dagvattenmagasin,
diken och dammar fi nns redovisat i den dagvattenutredning
som tagits fram.
I samband med det dagvattensystem som byggs upp bedöms
föroreningsgraden i dagvattnet kunna reduceras betydligt
samt även möjliggöra att föroreningar i form av drivmedelsutsläpp
etcetera kan samlas upp och omhändertas
innan det når vattentäkten. Sammantaget bedöms påverkan
på ytvattentäkten från trafi k till och från industri- och
verksamhetsområdet samt verksamheter bli försumbar.
11.8 Transport av farligt gods
I nuläget kan ett utsläpp från till exempel en farligt gods olycka
infi ltrera ned i marken eller avrinna till Öresjö via diken eller
mindre vattendrag. En utbyggnad av industriområdet innebär
att det fi nns möjlighet att utforma dagvattensystemet så
att konsekvenserna av ett utsläpp av miljöpåverkande ämnen
eller släckvatten blir mindre. Föreslaget dagvattensystem
med dammar och våtmark innebär att det fi nns tid att
sanera ett utsläpp innan det når Öresjö eller Kypebäcken
och vattnet till fågeldammarna i djurparken.
Sammantaget innebär förslagna åtgärder en ökad säkerhet
för skydd av mark och vatten vid en eventuell olycka
med farligt gods inblandad. Sannolikheten för att en olycka
ska inträffa ökar dock jämfört med dagens situation på
grund av ökad trafi k och verksamhet i området.
Frågan om omhändertagande av spillvatten från industriområdet
måste vara löst innan någon etablering kan ske
inom området.
41

11.9 Förorenad mark
Marken i området har idag inga kända föroreningar. Förorenad
mark kan dock uppkomma i samband med olyckor
eller genom utsläpp från olika typer av verksamheter och
hantering. Till exempel kan lagring av tryck impregnerat virke
vid ett byggvaruhus ge upphov till markföroreningar om lagring
inte sker på ett sådant sätt att urlakning förhindras.
Vid etablering av olika typer av verksamheter är det viktigt
till exempel i samband med prövning utifrån miljöbalken
eller plan- och bygglagen att tillse att verksamheten får en
sådan utformning av uppkomsten av förorenad mark förhindras
i så stor utsträckning som möjligt. Bestämmelser om
förvaring av brandfarliga varor etcetera kan anges i planen.
En etablering av industri- och verksamhetsområdet riskerar
jämfört med dagens situation (orörd naturmark) att
medverka till förorenade markområden vilket är negativt
för människors hälsa och miljön.
11.10 Landskapsbild och stadsbild
En exploatering av ett skogsklätt kuperat naturområden
innebär att landskapsbilden väsentligt förändras genom avverkning,
plansprängning och etablering av byggnader. Det
befi ntliga industri- och verksamhetsområdet vid Nordskogen
ligger omgivet av skog och är till största del visuellt avskilt
från annan bebyggelse.
Utvidgningen av industriområdet öster om Däckvägen
kan komma att bli mer synligt från bostadsbebyggelsen
i Sjöbo eftersom marken på berget sluttar uppåt.
Verksamhetsområden på båda sidor om Däckvägen/ny
väg 42 kommer att synas från vägen.
11.11 Energi- och värmeförsörjning
Val av energi- och värmeförsörjning inom industriområdet
påverkar både utsläpp och utsläppsnivån både lokalt och
även regionalt. Enskilda värmeförsörjningssystem som oljeeller
fastbränslepannor ger upphov till utsläpp av föroreningar
som NO X
, CO 2
, SO 2
och partiklar.
Området förutsätts bli anslutet till kommunens fjärrvärmenät
och vatten- och avloppssystem. För att förbättra energibalansen
kan till exempel bestämmelser om viss yta solfångare
per huskropp anges. Samtliga nya byggnader ska
energideklareras. Det är viktigt att energieffektivitet etcetera
bevakas i samband med bygglovprocessen.
11.12 Överensstämmelse med andra
planer och program
De planer som berörs är:
•
•
•
•
Översiktsplan 2006
Grönområdesplan 1996
Gröna Ringen 1998
Gång- och cykelplan för Borås 1998 (GC-plan).
Förslaget till förbifarten och utvidgningen av industriområdet
Nordskogen öster om Däckvägen fi nns med i översiktsplan,
ÖP06. ÖP:n anger att industriområdets närhet till
Kypeterängens rekreationsområde ska beaktas, samt att
det norr om Nordskogen är viktigt med en ekologisk spridningskorridor.
Grönområdesplanen innehåller riktlinjer för centralortens
grönområden. Några viktiga övergripande gröna korridorer
berörs av vägsträckningen. Det gäller främst kontakten mellan
Sjöbo och Kypeterrängen via Johannelundsparken samt
kontakten längre söderut från Trollskogen via bostadsnära
naturmark vid Johannelundsgatan och Boråsparken till Kypeterrängen.
Dessa gröna zoner är viktiga att bevara för en
väl fungerande översiktlig grönstruktur.
Gröna Ringen innehåller riktlinjer för grönområden i stadens
randområden. I dokumentet beskrivs Knalleleden som
ett viktigt och väl använt promenadstråk.
Gång- och cykelbanan längs Knalleden ingår i huvudnätet
för gång- och cykeltrafi k i Borås. I GC-planen föreslås
en upprustning av stråket.
Exploateringen av naturområdet öster om Däckvägen strider
till viss del mot de planer för bevarande av naturområden
som fi nns. För industri- och verksamhetsområdet gäller
detta biotopskyddsområdet vid Däckvägen, sumpskogen
söder om industri- och verksamhetsområdet samt
del av Sjöboskolans skolskog. I övrigt bedöms planen inte
stå i strid mot övrigt gällande planer och program.
Under förutsättning att industriområdet ansluts till fjärrvärmenätet
alternativt har en värmeförsörjning som inte medför
lokala utsläpp av luftföroreningar samt att byggnaderna
är energieffektiva bedöms inte planens genomförande
medföra en negativ påverkan på resurshushållningen.
42

12 Miljömål
Sveriges riksdag har beslutat om 16 miljökvalitetsmål (miljömål)
för en hållbar samhällsutveckling. En hållbar samhällsutveckling
innebär att nuvarande och kommande generationer
ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån
sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Miljömålen
tydliggör de ekologiska aspekterna i en hållbarutveckling.
De miljömål som i första hand berörs av detaljplanen är:
Bara begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv
Levande skogar
Giftfri miljö
De tre förstnämnda målen sammanfaller till stor varför de
redovisas ihop under rubriken ”Mål för utsläpp till luft”. Även
de delar inom miljömålet ”Ingen övergödning” som berör utsläpp
till luft redovisas under målet för luft.
Målen för ”Ingen övergödning” och ”Levande sjöar och
vattendrag” redovisa under rubriken ”Mål för utsläpp till dagoch
ytvatten”. ”Ett rikt växt- och djurliv” samt ”Levande skogar”
redovisas ihop.
Borås Stad antog i februari 2008 miljömål för kommunen.
Miljömålen har delats upp under rubrikerna:
Energi & Trafi k
Naturen
Vatten
Säker livsmiljö
God bebyggd miljö
De lokala miljömålen bygger på de nationella miljö målen
och de delmål som satts upp av Länsstyrelsen i Västra Götalands
län.
Nedan redovisas de nationella målen samt de lokala delmålen.
12.1 Mål för utsläpp till luft
De nationella målen för en god luftmiljö fi nns under målet
för:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Skyddande ozonskikt
Ingen övergödning
Samtliga dessa mål syftar till att minska utsläppen av föroreningar
till luft som påverkar vårt klimat, människors hälsa,
övergödning genom utsläpp av kväveoxider osv. Flera av
målen har visat sig svåra att nå och den största källan till
föroreningar är biltrafi ken.
I Borås Stads miljömål, under rubriken ”Energi & Trafi k”,
anges att människors påverkan på klimatet inte ska vara
skadlig, att luften ska vara så ren så att den inte skadar människor,
djur eller växter och att bara naturlig försurning ska
ske i mark och vatten. Mer preciserat innebär det att år 2010
har utsläppen av koldioxid per invånare och år har minskat
med 30 procent sedan 1990 och att miljökvalitetsnormen
för ozon, kvävedioxid och svaveldioxid samt partiklar klaras.
För år 2020 har utsläppen av koldioxid per invånare och år
minskat med 50 procent sedan 1990. Ingen uppvärmning
av bostäder eller lokaler sker med olja och samhället är 20
procent mer energieffektivt än år 2005.
12.1.1 Planens påverkan
Planens syfte är att möjliggöra en fl yttning av väg 42 för att
skapa en säkrare trafi kmiljö inne i Sjöbo. Planen syftar också
till att skapa nya verksamhetsområden för handel och mindre
industriverksamheter.
En stor trafi kled rakt igenom en bostadsbebyggelse utgör
en sådan stor barriär att alternativa färdmedel än bil i
stort sett inte är aktuellt ur säkerhets- och framkomlighetssynpunkt.
Rent generellt kan sägas att ju lättare det är att ta sig
fram med bil eller lastbil desto mindre blir incitamentet för
att välja annat färdsätt. Genom att man nu förbättrar framkomligheten
förbi Sjöbo kan detta leda till att fl er väljer att
ta denna väg. Detta scenario anses dock inte vara troligt
eftersom vägen såväl söder som norr om detaljplaner ligger
kvar i nuvarande sträckning och påverkas inte av den nya
dragningen förbi Sjöbo. Detta leder till att nuvarande framkomlighetsproblem
endast löses på en del av sträckningen
av väg 42.
Utbyggnaden av verksamhetsområdet kring Däckvägen
med så kallad sällanköpshandel kommer att leda till en ökad
trafi kmängd till och från området. Det rör sig om en helt ny
trafi k som tidigare inte hade någon anledning att ta sig till
området.
Även om fl er och fl er kör med så kallade miljöbilar/miljöfordon
kommer inte utsläppsnivåerna att minska, på grund
av att de minskade utsläppen per fordon äts upp av en allt
högre trafi kmängd. I och med etablering av handel i området
förväntas den ökande trafi kmängden till och med leda till
totalt sett ökande utsläppsnivåer.
Vägens omlokalisering bedöms endast leda till en om-
43

fördelning av dagens trafi k och bedöms inte påverka trafi k-
mängden. Ett jämnare trafi kfl öde, med färre stopp kan leda
till något mindre utsläppsnivåer. Utbyggnaden av verksamhetsområden
på båda sidor om Däcksvägen kommer dock
att leda till ökad trafi k av såväl personbilar som tyngre fordon.
Detta leder till ökande utsläppsnivåer. Hur stor ökningen blir
går inte att förutse då vi inte vet vilken typ av verksamheter
som tillåts etableras eller hur trafi kintensiva dessa är. Vi vet
inte heller hur fordonsparkens sammansättning kommer att
se ut i ett tioårsperspektiv. För mildra effekterna av en ökad
trafi kmängd kan planens utformning vara sådan att god logistik
erhålls så att gångtrafi k lätt kan ske mellan de olika
butikerna, att butikerna orienteras till en del av verksamhetsområdet
och småindustrier till en annan del och att området
lätt kan nås med kollektivtrafi k så att man inte måste ta eget
fordon för att komma till området. Genom att fl ytta genomfartstrafi
ken från Sjöbo skapar man också förutsättningar för
en ökad gång- och cykeltrafi k inom Sjöbo.
12.1.2 Planens förenlighet med miljömålet
Detaljplanen bedöms dock som helhet, utifrån erfarenheter
från andra områden med sällanköpshandel, vara i strid
med miljömålet då biltrafi ken inom planområdet kommer
att öka, vilket också leder till ökande utsläpp till luft av
föroreningar.
12.2 Mål för utsläpp till dag- och
ytvatten
Utsläpp till vatten omfattas av följande nationella miljömål:
•
•
•
•
•
•
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av en god kvalitet
Myllrande våtmarker
Utsläpp av föroreningar till dagvatten sker till dagvatten
från vägytor, parkeringsplatser samt tak- och dräneringsvatten.
Vattnet kan vara starkt förorenat av fasta partiklar,
metaller och oljerester. Det första dagvattnet som bildas efter
en längre torrperiod, så kallad fi rst-fl ush, kan vara akut
toxiskt och leda till att vattenlevande djur dör. Kraftigt förorenat
dagvatten kan också uppkomma i samband med olycka
och/eller i form av släckvatten vid brand. Det är därför viktigt
att rena dagvattnet innan det avleds vidare till recipienten,
i detta fall Viskan och Öresjö. I händelse av olycka bör det
dessutom fi nnas möjlighet till att kunna samla upp föroreningarna
så att utsläpp till recipienten förhindras.
För att motverka stora momentana fl öden som kan orsaka
översvämningar eller överbelastning av dagvattensystemen
är det också viktigt att minska mängden dagvatten
samt se till att fördröja avrinningen så att utjämnade fl öden
erhålls. Fördröjning av vattenfl öden kan ske genom magasinering,
vilket också medför en viss fastläggning av partikelbundna
föroreningar. Magasinering kan ske under parkeringsytor.
Dagvatten från stora asfalterade ytor kan avledas
till gräsbevuxna ytor där vattnet infi ltrerar ned i marken. Rening
kan även ske genom diken och dagvattensystem som
bidrar till att fördröja fl ödena så att fastläggning och sedimentation
kan ske.
Miljömålen för Borås Stad anger att:
• sjöar och vattendrag ska hållas levande så att växter
och djur trivs
• grundvattnet ska ge dricksvatten av god kvalitet och
bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar
och vattendrag
• mark och vatten ska inte vara övergödda.
År 2010 ska boråsarna ha kunskap om hur dagvattnet i
de större tätorterna ska tas omhand på ett ekologiskt hållbart
sätt. Fram till år 2015 ska påverkan från dagvattenutsläppen
minska och alla vattenområden i Borås ska då ha
en god ekologisk status. Borås Stad har tagit fram tydliga
riktlinjer för hur dagvatten kan och bör omhändertas. Dessa
riktlinjer syftar till att uppnå miljömålen.
Planens påverkan
Dagvattnet från såväl väg 42 som vägar och parkeringsytor
inom verksamhetsområdet samt dagvattnet från själva verksamhetsområdet
kommer att omhändertas i enlighet med
de riktlinjer som Borås kommun tagit fram. Genom att skapa
system där dagvattnet kan omhändertas och behandlas innan
det släpps till Viskan eller Öresjö skapas förutsättningar
för god reduktion av föroreningar. Dessutom föreslås dagvattensystemet
vara så utformat att eventuellt släckvatten
i händelse av brand samt utsläpp från olyckor kan samlas
upp och omhändertas utan att utsläpp till recipienten sker.
Planens förenlighet med miljömålen
Planen bedöms inte stå i strid med miljömålen för en god
vattenmiljö.
12.3 Ett rikt växt- och djurliv samt
levande skogar
Det nationella miljömålet för levande skogar anger att skogars
och skogsmarkers värde för biologisk produktion ska
skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras,
kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Miljömålet om
ett rikt växtliv anger att den biologiska mångfalden ska bevaras
och nyttjas på ett hållbart sätt, både för nuvarande
och framtida generationer. Arternas livsmiljöer ska värnas
44

så att en långsiktig fortlevnad och livskraftiga bestånd med
tillräckligt stor genetisk variation erhålls. Människor ska ha
tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk
mångfald, både som grund för hälsa som för god livskvalitet
och välfärd.
Borås Stads miljömål anger att våtmarker ska skyddas
för att säkerställa vattenbalansen och växt- och djurlivet.
Skogen ska hållas levande för att skydda djur, växter och
kulturvärden. Odlingslandskapet ska hållas levande för att
skydda biologiska värden och kulturmiljön och det rika växtoch
djurlivet i kommunen ska värnas. I miljömålsdokumentet
sägs: ”Naturen betyder mycket för oss människor. Alla
boråsare har natur inom gångavstånd från hemmet. Det är
viktigt för att vi ska må bra, och ger dessutom goda möjligheter
för den biologiska mångfalden.”
Vidare anges i miljömål för Borås Stad att kommunens
yta till största delen består av skog. Intressanta barrskogsmiljöer
fi nns främst som små restområden i raviner och
bergsbranter, som sumpskogar utmed vattendrag och vid
källpåverkad mark. Alla våtmarker bidrar till att behålla vattenbalansen
i naturen. Utan våtmarker skulle fl ödena och
nivåerna i vattendragen bli mycket större, översvämningarna
kraftigare och torrperioderna mer utpräglade. Våtmarker har
en ekologisk nyckelroll och bör därför vara hänsynsområden.
Att avsätta naturområden som naturreservat eller på
annat sätt skydda viktiga naturvärden gynnar den biologiska
mångfalden och vårt eget välbefi nnande.
År 2010 ska, enligt Borås miljöplan:
• våtmarker och sumpskogar vara skyddade och
skötas enligt den nationella strategin
• halva ytan våtmark av högsta natur- och kulturvärde
ska ha ett långsiktigt skydd.
Planens påverkan
All exploatering av jungfruliga markområden innebär ett intrång
och påverkan för de växter och djur som lever inom
området. En exploatering kan också medföra att områden
utanför själva planområdet påverkas genom ändrade avrinningsförhållanden,
ökad solinstrålning, störningar i form av
ljus och buller etcetera.
Syftet med planen är att möjliggöra en ny vägdragning
av väg 42 samt skapa nya områden för handel och småindustri.
Planen omfattar i stora delar tidigare oexploaterade
markområden, både när det gäller vägens sträckning som
för verksamhetsområdet. Vägen kommer att beröra vissa
områden som av kommunen utpekats som skyddsvärda
naturområden. Exploatering av verksamhetsområdet kommer
att medföra intrång i skogsområden som är skyddsvärda
från naturvårdssynpunkt, påverka biotopskyddat objekt
samt inverka på omgivningen på ett sådant sätt att även
områden utanför planen riskerar att påverkas negativt.
Det är därför viktigt att planen utformas på ett sådant
sätt att de naturvärden som fi nns inom och i anslutning till
planen värnas i största möjligaste mån. Genom att avgränsa
planens utsträckning åt öster, skapa grönstråk genom planen,
säkerställa grundvattennivån inom området etcetera
går det att minimera intrånget och den negativa påverkan.
Planens avgränsning har justerats för att värna viktiga naturområden
vid Kypeterrängen.
Planen omfattar inga kompensationsåtgärder för de tätortsnära
naturområden som antingen försvinner eller minskar.
Planens förenlighet med miljömålet
Planen bedöms ha en negativ påverkan på miljömålen då
skyddsvärda och tätortsnära natur- och skogsområden
kommer att beröras. Vid exploateringen går förmodligen
även vissa värden förlorade. Det är därför viktigt att nyckelelement
i området sparas så att det i ett längre perspektiv
fi nns en möjlighet för att återetablering kan ske
om verksamhetsområdet avetableras.
12.4 God bebyggd miljö
Det nationella miljömålet anger att städer, tätorter och annan
bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö
samt medverka till en god regional och global miljö. Naturoch
kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader
och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat
sätt och så att en långsiktigt god hushållning med
mark, vatten och andra resurser främjas.
I miljömålet ingår också mål om minskat buller och minskande
avfallsmängder.
I de lokala miljömålen för Borås anges bland annat att
den bebyggda miljön ska skapas i harmoni med naturen och
ge en god livsmiljö.
Planens påverkan
Så som tidigare angivits syftar planen till att skapa möjlighet
för en ny dragning av väg 42 och en utveckling av befi ntligt
verksamhetsområde vid Nordskogens industriområde
samt även en utökning av verksamhetsområdet öster om
Däcksvägen. I planförslaget fi nns inte angivet om och hur en
bebyggelse ska vara utformad vilket gör att det är svårt att
avgöra i vilken mån miljöanpassning och resurshushållning
kommer att tillämpas vid etableringen. Området förutsätts
dock anslutas till kommunens fjärrvärmenät och spillvattnet
från området till kommunens avloppsreningsverk. Dessutom
förutsätts dagvattenhanteringen komma att utformas i enlighet
med de riktlinjer som tagits fram av Borås Stad. För att
få en bra resurshushållning i övrigt förutsätts att massbalans
kan ske inom hela planområdet, det vill säga att både
för vägbyggnationen som för verksamhetsområdet när det
45

gäller stenmaterial för grundläggning. I övrigt förutsätts att
jungfruliga material som sand etcetera utnyttjas. Vidare förutsätts
att krav på att vattenbesparande toaletter och armatur
installeras inom handels- och industriområdet, att energisnål
ljusarmatur och energiåtervinnande uppvärmningssystem
utnyttjas samt att byggnaderna utformas så att god
energihushållning erhålls. Byggnaderna bör även utföras i ett
sådant material och på ett sådant sätt att återvinning och
återanvändning främjas i samband med rivning/demontering.
I möjligaste mån bör återvunnet material utnyttjas vid
byggnation.
Planen förutsätts utformas så att hänsyn tas till de naturvärden
som fi nns inom och i anslutning till planen och att tillgängligheten
till Kypeterrängen inte försvåras och att området
öster om verksamhetsområden kan fortsätta att nyttjas
som närrekreationsområde.
Genomförandet av planen bedöms, sett utifrån ett vägperspektiv,
ge minskade bullernivåer för boende i Sjöbo.
Bullernivåerna från verksamheterna inom industriområdet
förutsätts ligga under de riktvärden som fi nns. Bullret från
vägen och industriområdet kan dock komma att påverka
närrekreation i Kypeterrängen.
Planens förenlighet med miljömålet
Planens påverkan
Förorening av mark och vatten kan uppkomma från dagvattnet
och de verksamheter som etableras inom området. För
att förhindra föroreningar av yt- och grundvatten avses dagvattnet
behandlas så att föroreningarna binds till markområdet
eller samlas upp som sediment i dagvattendammarna.
Vid en eventuell avetablering av verksamhetsområdet eller
vid ändrad användning, till exempel bostäder, bör det beaktas
att marken till viss del blivit förorenad genom infi ltration
av dagvatten. Föroreningshalten bedöms dock inte bli så
hög att det riskerar att ge vare sig allvarliga eller långsiktiga
skador för människors hälsa och miljön.
Mark- och vattenföroreningar från olika typer av industriverksamheter,
förvaring av drivmedel med mera kan medföra
att stora mark- och vattenområden påverkas allvarligt
för lång tid framöver. För att förhindra att detta sker bör krav
ställas på att all drivmedelshantering sker inom invallade
områden, att processer som kan leda till markföroreningar
utformas och sköts på ett sådant sätt att föroreningarna
samlas upp inom byggnaden och inte sprids vidare osv.
Planens förenlighet med miljömålet
Planen bedöms inte stå i strid med miljömålet.
En samhällsutveckling innebär ofta att nya oexploaterade
områden berörs. Men en samhällsutbyggnad under rätt
förutsättningar behöver inte medföra att någon långsiktig
eller allvarlig påverkan uppstår. Nya etableringar kan i vissa
fall ”visa vägen” för framtida bebyggelse och bebyggelseplanering,
genom bland annat god logistik och god
hushållning med resurser. Under förutsättning att riktvärden
för buller, att antaganden om energi- och resurshushållning
uppnås bedöms planen vara förenlig med de intentioner
som anges i miljömålet
12.5 Giftfri miljö
Nationellt och lokalt miljömål
Det av riksdagen beslutade miljömålet för giftfri miljö anger
att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats
i eller utvinns av samhället och som kan hota människors
hälsa eller den biologiska mångfalden.
Borås stad har inarbetat miljömålet om en giftfri miljö
i mål om säker livsmiljö. Där sägs att miljön ska vara fri
från gifter som hotar människors hälsa och den biologiska
mångfalden. År 2010 ska alla boråsare ha kunskap om hur
dagvattnet i de större tätorterna kan tas omhand på ett ekologiskt
hållbart sätt. Fem år senare, år 2015, ska alla kända
förorenade områden som hotar människors hälsa eller värdefulla
naturmiljöer vara åtgärdade.
46

13 Kontroll och uppföljning
Planen syftar till omlokalisering av väg 42 för att främst förbättra
boendesituationen i centrala Sjöbo. Planen möjliggör
även för en utvidgning av industriområdet vid Nordskogen.
För att kontrollera och följa upp om genomförandet av planen
medfört några störningar samt om de skyddsåtgärder
som föreslagits för att undvika eller minimera störning gett
avsedd effekt bör ett särskilt program tas fram. Program för
uppföljning och kontroll av planer fi nns stadgat i MB 6 kapitlet
18 §.
Uppföljningsprogrammet föreslås innehålla:
• Regelbundna mätningar avseende trafi kfl öden och
andel tung trafi k på de vägavsnitt som ingår i planen.
• Uppföljning av statistik rörande incidenter och olyckor
med farligt gods samt viltolyckor.
• Regelbundna luftkvalitetsmätningar.
• Bullermätningar vid behov under byggtiden.
• Uppföljning och kontroll av dagvattenanläggningar
avseende hydraulisk kapacitet och reningseffekt.
• Uppföljande inventering av växt- och djurliv i berörda
naturområden samt i Kypebäcken.
Utförda kontroller bör sammanställas och utvärderas
kontinuerligt. Utifrån erhållna resultat från uppföljning kan
eventuella kompletterande åtgärder planeras och genomföras.
Inom utvärderingen avgörs hur ofta och hur länge en
uppföljning bör ske.
Under själva byggtiden för vägen respektive iordningställande
av industriområdet föreslås kontrollplaner tas fram.
Kontrollplanerna bör innehålla kontroll av att arbetena utförs
på ett sådant sätt att olägenheterna för omgivningen
minimeras till exempel buller, grumling av vattenområden,
resurshushållning med mera. Dessa dokument upprättas fristående
från denna MKB.
• Uppföljande bullerberäkningar utifrån erhållna resultat
från trafi kmätningar.
47

14 Referenslista och underlagsmaterial
• Översiktsplan Borås, ÖP06
• Grönområdesplan Borås Stad – riktlinjer för centralortens
grönområden, 1996
• Gröna Ringen – riktlinjer för grönområden i stadens
randområden, 1998
• Gång- och cykelplan, 1998
• Miljömål för Borås – miljömål 2010 till 2015, antagen
2008
• Regionala miljömål, reviderade miljömål för Västra
Götaland 2008, rapport nr 2008:37
• Dagvatten i Borås Stad – dagvattenpolicy för Borås
Stad, 2007
• Naturvårdsprogram – ”Skyddsvärd natur i Borås
kommun”, 2000
• Planprogram för del av Sjöbo, Sjöbo förbifart, P04/06
• Kartmaterial som historiska kartor, ekonomiska kartor,
terrängkarta, orienteringskarta, geologisk karta samt
fl ygbilder
• GIS-information från länsstyrelsens informationskarta
• Borås Stad gestaltningsprogram
• Kulturmiljöprogram för Borås Stad, 2001
• MIFO-utredning, förorenade områden Sjöbo
• Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter, 2008
• Bullerutredning, Ramböll september 2008
• Dagvattenutredning, Ramböll juli 2008
• Riskbedömning, Ramböll september 2008
• PM geoteknik, Ramböll oktober 2008
48

Bilaga 1
Planområde med planerad vägsträckning

Bilaga 2
Avrinningsområden

Bilaga 3
Beräknat trafikbuller befintlig situation

Bilaga 4
Beräknat trafikbuller utifrån planförslaget

Borås Stad
501 80 Borås
033-35 70 00 · www.boras.se
Ramböll Sverige AB
Box 5343
402 27 Göteborg
031-335 33 00 · www.ramboll.se