3 MB - Länsstyrelserna

med månatliga observationer. Modellen ger tillfredställande resultat framför allt
när det gäller temperaturen i ytvattnet. Övriga parametrar ger ett relativt bra
resultat. I valideringen ges inga siffror på avvikelser. Det konstateras istället att
modellen är bra, vid sämre överensstämmelse beskrivs istället processen som
modellen ska simulera.
Vattenutbytet är viktigt för beräkning av koncentrationer av t.ex. näringsämnen
över och under salthaltssprångskiktet och i tröskelfjordarnas bassängvatten. Den
fysiska modellen (PROBE) drivs av data beräknade med en utsjömodell. I
Arneborg (2004) har utbytestiderna för vattnet i Gullmarsfjorden beräknats från
observationsserier med hög tidsupplösning (10 min). De uppehållstider som
beräknas i artikeln är längre än vad modellen beräknar. Detta indikerar att
modellen eventuellt överdriver vattenutbytet mellan bassänger. Intensivstationer
för drivning och validering av modellen är önskvärt för att förbättra
modellresultaten ytterligare. I våra fallstudier använder vi modellen för att
uppskatta storleksordningen på förändringen i närsaltskoncentrationen till följd av
åtgärder på land. Vi förlitar oss alltså inte på exakt beräknade värden.
Vikmodellen
Syftet med modellen är att beskriva tillväxt och nedbrytning av grönalger i en
grund vik med hjälp av en processbaserad matematisk modell. Modellen utgör en
utveckling av tidigare framtagen modell inom ramen för projektet EU-life algae
(Eilola & Stigebrandt, 2001; Öberg, 2005). Modellen simulerar tillståndet i en vik
med en matta av gröna makroalger av släktet Ulva flytande i vattnet (figur 4).
Viken har ingen horisontell upplösning, och den vertikala upplösningen är
begränsad till vattenmassan och sedimentlagret. Utvecklingen i viken styrs av den
biologiska aktiviteten hos algerna samt av de fysiska transporterna in och ut ur
vattenmassan. Tillväxthastigheten hos grönalgerna begränsas av näringstillgången,
av tillgång på ljus, samt av omgivningstemperaturen. Dessutom finns en
begränsning av totala mängden alger per ytenhet. Näringsupptaget modelleras med
en intern pool (Droop; Michaelis-Menten) och tillväxten ges av tillgänglig näring i
denna pool.
Figur 4. En schematisk bild av flöden och närings-pooler i modellen.
Ljustillgången begränsar algernas tillväxt vid svagt ljus, och vid starkt ljus hämmas
också tillväxten. Temperaturbegränsningen av algernas tillväxt grundar sig på
– 10 –