3 MB - Länsstyrelserna

6. Slutsatser
6.1. Åtgärder på land
Klimatförändringarna i Västsverige antas medföra ökad nederbörd under höst och
vinter och därmed ökad kvävdeposition under årstider då växtligheten ej kan
tillgodogöra sig kvävet och då delar av den odlade marken ligger öppen. Detta
förhållande tillsammans med mildare vintrar medför ökad erosion och infiltration
och därmed ökande transporter av fosfor och kväve till havet. Uppodlingen av
marker som tidigare har legat i träda ökar också näringsläckaget.
Det svenska jordbruket genomför idag en rad åtgärder som motverkar
näringsläckaget t.ex. genom möjligheterna att få ersättning för fånggröda och
vårplöjning och ersättningsmöjligheter för våtmarker och skyddszoner. Förslag
finns att inom jordbruket införa ytterligare åtgärder som minskar kväve- och
fosforförlusterna till vattendrag och hav, såsom ytterligare begränsningar av
stallgödselspridning på hösten och införande av någon typ av zoner längs
vattendrag för att reducera fosforförluster med erosion.
Större avloppsreningsverk och industrier har generellt hög reningsgrad som är
kostsam att höja ytterligare. Mindre reningsverk har lägre krav och ofta sämre
reningsgrad, framförallt för kväve. Mindre kommunala reningsverk (< 10 000 pe)
och industrier med utsläpp av kväve kan dock ha betydande negativa effekter med
hänsyn till recipientens känslighet. Detta gäller även för enskilda avlopp.
Diffust utsläpp från mark och deposition från atmosfär
Bohuslän
Bortsätt från några får större vattendrag så är de många små vattendragen med
sjöfattiga system typiskt för Bohuslän, retentionen är därför mycket låg eller i
princip obefintlig. Det finns mycket berg i dagen, och jordtäcket är tunt. I sina
nedre delar är ofta åarna djupt nedskurna i lerorna till följd av erosion. Jordarterna
utgörs framför allt av mellanlera och lättlera. Det bedrivs ett aktivt jordbruk inriktat
mot mjölkproduktion och köttdjursuppfödning, vall och bete dominerar
åkerarealerna. Utifrån resultaten i våra fallstudieområden (Fjällbacka inre skärgård
och Fjordsystemet innanför Orust och Tjörn) och den nationella rapporteringen
(Naturvårdsverket 2006), konstaterar vi att tillförseln av fosfor och kväve från land
och från atmosfären till havet i Bohuslän karaktäriseras av följande:
‣ Stort atmosfäriskt nedfall av kväve på grund av den stora nederbörden
och den höga halten nitrat- och ammonium- kväve i nederbörden.
‣ Stort kväve- och fosforläckage från åkermarken i Bohuslän
Kvävedepositionen från atmosfären är också delvis orsaken till det läckage som
sker från skogen, från obrukad åker och från annan övrig mark.
I Bohuslän utnyttjas i stor utsträckning t.ex. möjligheterna att få ersättning för
fånggröda och vårplöjning. Däremot har ersättningsmöjligheterna för våtmarker
och skyddszoner haft en låg utnyttjandegrad.
– 36 –