Ett deltagande i klassrumsinteraktionen - Göteborgs universitet

Kristina Lanå, FLU och IPD/GU, kristina.lana@ped.gu.se
Handledare: Elisabet Öhrn och Marie Carlson
bristfälligt. Några av dessa karakteristika är att kvinnor oftare än män använder sig av diminutiver och
eufemismer; att kvinnor använder sig oftare av expressiva former som uttrycker känslor snarare än
intellektuella bedömningar; kvinnor uttrycker sig mer oprecist; kvinnor är mer indirekta och artiga;
kvinnor kan inte hålla fast vid en åsikt; i konversation avbryts kvinnor sannolikt oftare än män och det
är också sannolikt att de inte förmår introducera lyckade samtalsämnen (Lakoff, 1990:208). För att gå
tillbaka till detta med att upprätthålla skillnader som Molloy pekar på ovan, har detta sitt ursprung i
Hirdmans (1988) teorier om ett genussystem som bygger på två grundläggande logiker, varav den ena
är isärhållandets logik, vilket betyder att manlig och kvinnligt inte bör blandas (Hirdman, 1988:51).
Isärhållandets logik, menar Molloy, är enkelt för varje lärare att se i den dagliga praktiken, bland annat
genom att släppa placeringen fri, varpå pojkar sätter sig med pojkar och flickor och flickor (Molloy,
2002:77). Forskningen visar också på att det finns en rörelse, förändring, variation och ett motstånd.
Wernersson tar upp att exempelvis flickors motstånd mot att bli dominerande har intresserat forskare
och att variationer mellan klassrum och inom kategorierna flickor och pojkar betonats (Wernersson,
2006:43-44). I sin avhandling har Öhrn (1991) ett motståndsperspektiv där individers eller gruppers
agerande ställs mot institutionella villkor och kulturella förväntningar. Ett sådant exempel relaterar till
resonemangen ovan om flickors tystnad, som enligt Öhrn, också kan förstås som en form av motstånd
(Öhrn, 1991:21). I min avhandling vill jag undersöka samspelet i interaktionen, ett samspel i
förståelsen av att det inrymmer rörelse, föränderlighet, variation och snarare förhandling än motstånd.
Med några korta utblickar mot social bakgrund och etnicitet tar jag upp några resonemang, som kan
komma att bli intressanta för min avhandling. Under det sena 80-talet och framåt växte i nordisk
forskning en delvis ny bild av könsrelationer i skolan fram. Forskning som rapporterades under 1990-
talet visar i högre grad att flickor är de mest utåtriktat aktiva. I Danmark och Norge träder en ”ny”
flicka fram i forskningen, som beskrivs vara utåtriktat aktiv, kritisk, skämtsam och gärna framträder i
klassrumsoffentligheten. Öhrn menar att det inte finns mycket forskning om denna flicka och vilka
förhållanden som gynnar henne, men det tydligaste mönstret rör social bakgrund. Hon återfinns i
mellanskikten, medan de tysta flickorna vanligen har lågutbildade föräldrar (Öhrn 2002:37). När
arbetarflickorna lyfts fram är det mer utifrån att de ses protestera och konfrontera pojkar. Skildringarna
om arbetarflickorna handlar om deras kritik, deras protester och skolauktoritetens negativa reaktioner
på deras handlande (Öhrn 2002:37-38).
Gruber (2007) gör i sin avhandling en problematisering kring social bakgrund och etnicitet, som kan
komma att visa sig vara relevant för min undersökning om ett deltagande i interaktionen och hur denna
kan förstås utifrån social bakgrund och etnicitet. Elever från Grubers undersökta skola framställs,
enligt Gruber, i personalens kommentarer som genuina, spontana, direkta och naturliga, vilket de
förknippar med en annorlunda kulturbakgrund. Även om dessa egenskaper i andra sammanhang inte
sällan ses som markörer för arbetarklassen, så sammanförs de i Grubers material företrädesvis med
8