Ett deltagande i klassrumsinteraktionen - GÃ¶teborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

Kristina Lanå, FLU och IPD/GU, kristina.lana@ped.gu.se Handledare: Elisabet Öhrn och Marie Carlson förväntningar som är långt mer rigida än för forskaren och där vidden och karaktären av insamlad data kan bli begränsad (Hammersley & Atkinson, 2007:84), en aspekt som talar för min egen forskarroll som observatör-deltagare. Ytterligare en aspekt på forskarens roll är reflexivitetsproblematiken. Med tanke på att jag ska utföra en diskursanalys vill jag föra in resonemanget på diskurser. Winther Jorgensen & Philips menar att det inte handlar om att komma ”bakom” diskursen i sina analyser, att fundera ut vad människor verkligen menar med sina utsagor, eller att fundera ut hurdan verkligheten egentligen är bakom diskursen. Utgångspunkten är att man aldrig kan nå verkligheten utanför diskurserna, och att det därför är diskursen i sig som är föremål för analysen (Winther Jorgensen & Philips, 2000:28). Författarna menar att om man accepterar att verkligheten är socialt skapad, att sanningar är diskursivt producerade effekter, och att subjekten är decentrerade, hur ska man då förhålla sig till den ”sanning” man som forskarsubjekt producerar? Hur kan man argumentera för att ens egen representation av världen är bättre än alla möjliga andra representationer (Winther Jorgensen & Philips, 2000:29) och då kommer vi oavkortat in på frågan om dataproduktion igen, det vill säga det etiska ansvar forskaren har i att producera kunskap. Ytterligare en problematik kring diskurser, som också blir en etisk fråga, är att det är viktigt att förstå att diskurser inte är individuella, utan institutionella. Som forskare är man inte ute efter exempelvis den enskilde lärarens uppfattningar och talande och det blir relevant att ställa sig frågan huruvida lärare är autonoma och kan tala som hon/han vill eller om talandet utgår ifrån institutionella diskurser. Diskurser kan vara vidare än det enskilda samtalet. I Dovemarks avhandling där ett av syftena är att studera retoriken om den omstrukturerade skolan och hur det talas om ett antal olika fenomen i relation till detta, påpekar hon vid flera tillfällen att det är viktigt att inte lägga skulden på lärarna, utan att detta ska förstås i relation till en vidare officiell retorik (Dovemark, 2004:233). En nog så beaktansvärd aspekt på detta är också den som Hammersley & Atkinson berör då de menar att ett primärt mål för forskare är att producera kunskap och i detta minimera förvrängningar av sina upptäckter av politiska eller praktiska övertygelser (Hammersley & Atkinson, 2007:18). Till sist - i samma ögonblick som pilotstudien påbörjades nåddes jag av insikten i att det också blir en etisk fråga att vara en data- och kunskapsproducent då de människor på fältet som jag skulle observera och ”studera” framstod påtagligt som människor av kött och blod. Ethical problems for researchers can multiply surprisingly when they move from the general to the particular, and from the abstract to the concrete (Cohen et.al, 2007:51). På vilket sätt producerar jag kunskap, är den ”sanningsenlig”, trovärdig och etiskt försvarbar? Vilket ansvar har jag som data- och kunskapsproducent? Här kan jag ta hjälp av Skeggs begrepp respektabel kunskap, som innebär att kunskapsproducenten måste synliggöra och tydliggöra vad hon/han producerar och på vilket sätt saker och ting framställs genom metodologin, det måste synas var den som har kunskapen är belägen någonstans (Skeggs, 1997:33). 21
Kristina Lanå, FLU och IPD/GU, kristina.lana@ped.gu.se Handledare: Elisabet Öhrn och Marie Carlson Litteraturlista. Bergström, G. & Boréus, K. (2005) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund. Studentlitteratur. Burr, V. (2003) Social Constructionism. Hove. Routledge. Carlgren, I. & Marton, F. (2005) Lärare av i morgon. Stockholm. Lärarförbundets förlag. Carlson, M. (2003) Svenska för invandrare – brygga eller gräns? Syn på kunskap och lärande inom SFI-undervisningen. Lund. Studentlitteratur. Cherryholmes, C. (1988) POWER AND CRITICISM, Poststructural Investigations in Education. New York. Teachers College, Colombia University. Cohen, L. & Manion, L. & Morrison, K. (2007) RESEARCH METHODS IN EDUCATION. Sixth edition. Oxon. Routledge. Denscombe, M. (1985) CLASSROOM CONTROL. A SOCIOLOGICAL PERSPECTIVE. London. George Allen & Unwin Ltd. Dovemark, M. (2004) Ansvar – flexibilitet – valfrihet. En etnografisk studie i förändring. Göteborg. ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS. Edlund, A-C. & Erson, E. & Milles, K. (2007) Språk och kön. Falun. Norstedts Akademiska Förlag. Ehn, B. & Löfgren, O. (2001) Kulturanalyser. Malmö. Gleerups Utbildning AB. Einarsson, E. (2009) Språksociologi. Lund. Studentlitteratur. Elvstrand, H. (2009) Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköping. Linköping Studies in Behavioural Science No.144. Englund, T. (2003) Skolan och demokratin – på väg mot en skola för deliberativa samtal? I: Jonsson, B. & Roth, K (red). Demokrati och lärande. Om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle. Lund. Studentlitteratur. Fletcher, J.K. (1999) Disappearing acts: gender, power and relational practice at work. Cambridge. MIT Press. Forsberg, M. (2005) Brunetter och Blondiner. Om ungdom och sexualitet i det mångkulturella Sverige. Göteborg. Intellecta Docusys. Forsman, B. (2002) Vetenskap och moral. Nora. Bokförlaget Nya Doxa. Gannerud, E. (1999) Genusperspektiv på lärargärning. Om kvinnliga klasslärares liv och arbete. Göteborg. ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS. Giddens, A (1984) THE CONSTITUTION OF SOCIETY. Cambridge. Polity Press. Gislén, Y. (2003) Rum för handling. Kollaborativt berättande i digitala medier. Karlskrona. Blekinge Tekniska Högskola. 22
Page 1: Ett deltagande i klassrumsinterakti
Page 4 and 5: Kristina Lanå, FLU och IPD/GU, kri

Ett deltagande i klassrumsinteraktionen - GÃ¶teborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?