Ett deltagande i klassrumsinteraktionen - Göteborgs universitet

Kristina Lanå, FLU och IPD/GU, kristina.lana@ped.gu.se
Handledare: Elisabet Öhrn och Marie Carlson
förgivettagen kunskap. På en lektion i religion där lektionen inleddes med vilka bilder eleverna har av
Gud undrade några elever varför vi säger han om Gud och hur vi kan vara säkra på att Gud inte hade
dotter, utan en son, men dessa bilder fick inget gehör av läraren. I detta exempel hade eleverna inget
utrymme för att påverka lektionsinnehållet. Molloy visar på i sin avhandling att frågor som bland
annat rör sexualitet, relationer och jämlikhet mellan könen talas det inte om i klassrummet (Molloy,
2002:kap.6).
Till sist några exempel som rör lärares tal om elevernas deltagande i interaktionen. Vid frågan om vad
flickors tystnad i klassrummet kan tänkas bero på definierade en lärare pilotskolan som en typisk
”grabbskola” eftersom den är profilerad mot bland annat sport. Skolan i sin helhet har ungefär lika
många flickor som pojkar, samt att det är i stort lika många flickor som är profilerade mot sport som
pojkar. Vid ett samtal med några lärare undrade jag också om de hade någon idé om varför pojkar
skämtar mer än flickor i klassrumsinteraktionen. En lärare menade att just flickor med en annan etnisk
bakgrund än svensk sällan skämtar och att detta bottnar i deras kultur. Att oproblematiserat hänvisa
just till kultur är ett resonemang som tas upp av Gruber och Mac an Ghaill i avsnittet om tidigare
forskning. Jag skulle kunna ge många fler exempel än dessa, men nöjer mig här. Ovanstående exempel
från pilotstudien visar att jag kan gå vidare i min undersökning. Vad som dock blir viktigt är att
försöka bena ut alla de exempel jag har från pilotstudien i olika teman och undergrupper till dessa
teman för att komma vidare i att undersöka hur ett deltagande görs och talas i klassrumsinteraktionen,
och hur olika gruppers (kön, social bakgrund och etnicitet) försök att påverka lektionsinnehållet i
undervisningen ser ut?
b) Ett deltagande i interaktionen – form eller innehåll?
En aspekt av ett deltagande i interaktionen, som är intressant rör huruvida möjligheten till ett
inflytande över undervisningen domineras av formfrågor och av det som rör elevernas personliga
växande. Eleverna på pilotskolan hade ett stort förhandlingsutrymme vad gäller att påverka när i tiden
en examination skulle ligga, hur många som skulle delta i en muntlig examination och även till viss
del när lektioner skulle ske. Eftersom lärarna var mycket flexibla och tillmötesgående, kunde detta
ändras in i sista stund. Här fanns ett stort utrymme för eleverna att förhandla om det som jag skulle
kalla för formfrågor, en förhandling som för övrigt tog mycket tid i anspråk. Lärarna ägnade också
mycket av sin tid till umgänge med eleverna och samtal med dem om deras välbefinnande ( jag vill
relatera ovanstående till resonemangen om en relationell praktik och ko-opteringsstrategier i avsnittet
om Tidigare forskning, s. 6-7). Detta är naturligtvis en viktig del av att kunna påverka undervisningen,
men min utgångspunkt är att det som är avgörande för huruvida elever vill delta i påverkansprocesser
(eller om vi vill kalla det för demokratiska processer), här och nu, men också i framtiden, beror mer på
18