Ett deltagande i klassrumsinteraktionen - GÃ¶teborgs universitet

More documents

Recommendations

Info

Kristina Lanå, FLU och IPD/GU, kristina.lana@ped.gu.se Handledare: Elisabet Öhrn och Marie Carlson utbildningsval där det kan vara av särskilt intresse att undersöka hur eleverna tänker och talar om betydelsen av ett deltagande i interaktionen. Min ambition inför huvudstudien är att finna två skolor som företrädesvis är så olika varandra som möjligt, gärna någon skola som räknas som en högstatusskola och någon som anses vara en lågstatusskola. Fältstudierna i två olika skolor har inte till syfte att mynna ut i en jämförelse, utan kan snarare hjälpa mig som forskare att skilja ut, att tydliggöra och belysa vissa fenomen, att skärpa blicken inför hur ett deltagande ser ut i olika kontexter. Att utföra studierna i två helt olika miljöer kan också vara ett sätt att förfrämliga mig och att precisera ett tydligare fokus i fältstudierna och i analysen, då min egen lärarbakgrund utgår enbart från vad som benämns som en lågstatusskola. Önskemålet är också att få komma till Sp-programmet, som är ett relativt allmänt program, utan alltför många specialinriktningar. Jag kommer att söka skolor där det helst finns en blandning av kön, social- och etnisk bakgrund. Under ett antal veckor börjar jag studien etnografiskt brett, det vill säga att delta i så mycket som möjligt för att lättare kunna smala in exempelvis vilka lektioner jag ska delta i och vilken tematik i ett deltagande i interaktionen i relation till lektionsinnehållet som utkristalliserar sig. Det primära studieobjektet för studien är eleverna och lärarna. Jag vill undersöka interaktionen i helklassundervisningen, men också den som förs i mindre grupper, med eller utan lärare, allt för att få ta del av så många röster som möjligt. Jag kommer att utföra deltagande observationer och intervjuer. Ett av syftena med intervjuerna är att söka knyta dessa tydligt till observationerna, där intervjuerna genom ’critical incidents’ tar upp händelser och förhållanden som noterats under observationerna, i syfte att få mer kunskap om observerade skeenden (Öhrn, 2005:8). Min förhoppning är också att möjlighet ges till att få delta i både elevers och lärares mer informella samtal. Det primära verktyget för deltagande observationerna och de informella samtalen blir fältanteckningar och för intervjuerna bandspelare eller möjligtvis videokamera. När jag har preciserat ett fokus, då jag vet vilka olika teman som har börjat utkristallisera sig i ett deltagande i interaktionen i relation till lektionsinnehållet, kommer jag under perioder att spela in även klassrumsoch smågruppsundervisningen. Detta motiveras av att jag ska göra en diskursanalys för att belysa språkets diskursiva betydelse, men även andra uttrycksstilar som miner, gester, klädstilar etc. En diskursanalys lämpar sig också väl för att undersöka empiriskt material såsom styrdokumentens innehåll och formuleringar, samt innehåll och formuleringar för elevernas arbetsuppgifter, vilket jag har för avsikt att göra. Cherryholmes (1988) tar upp några tänkbara frågställningar att arbeta med vid forskning av diskurser som jag kan komma att ha nytta av vid mina kommande observationer: Vem är auktoriserad att tala? Vem lyssnar? Vad kan sägas? Vad förblir outtalat? Hur blir man auktoriserad att tala? Vilka yttranden belönas respektive bestraffas? Vilka kategorier, metaforer, beskrivningar, förklaringar och argument värderas och uppskattas respektive exkluderas och tystas? Vilka idéer framförs som grundläggande för diskursen (Cherryholmes, 1988:107)? 15
Kristina Lanå, FLU och IPD/GU, kristina.lana@ped.gu.se Handledare: Elisabet Öhrn och Marie Carlson Urval och presentation av pilotskolan Jag har under höstterminen -09 utfört min pilotstudie på en gymnasieskola i en svensk stad. Syftet med pilotstudien var dels att precisera ett fokus för studien, dels att få pröva mina frågeställningar kring ett deltagande i klassrumsinteraktionen utifrån kön, social bakgrund och etnicitet. Vid urvalet av pilotskola fann jag en där jag var välkommer på Sp-programmet, med relativt jämn fördelning av etnisk bakgrund (36% elever utländsk bakgrund 2 ) och kön (36% elever av kvinnligt kön) 3 . Ett arbetslag om fyra lärare tog emot mig för pilotstudien. Arbetslaget har valt att arbeta i en öppen miljö, vilket i princip innebär att dörrarna alltid är öppna för eleverna. Miljön var också öppen för mig som forskare, jag fick komma och gå som jag ville. Jag fick tillträde till fältet och det är möjligt att arbetslagsledaren som redan initialt var mycket positiv till att ta emot mig, var den ’gatekeeper’ (Hammersley & Atkinson, 2007:kap.3), som gav mig tillträde till de andra lärarna och till eleverna. Under min pilotstudie utförde jag observationer i helklass, men också i mindre grupper under lärarens ledning, jag gjorde två intervjuer med två elever, och jag hade en del informella samtal med lärare och elever. Under pilotstudien (nov. -09) hade jag med mig ett antal frågor för att studera interaktionen i klassrummet. I mina anteckningar strävade jag efter att göra beskrivningar och att i det skedet försöka att inte reflektera, analysera och tolka, utan att göra det efteråt, vilket var naivt tänkt. I ett diskursanalytiskt perspektiv sker inte en neutral beskrivning och sedan en tolkning. Wetherell & Potter för fram att en av svårigheterna med att studera yttranden är att vi omedelbart är involverade i tolkningar (Wetherell & Potter, 1988:170). Det är lätt att tänka att data- och kunskapsproduktionen sker vid analysen av ens studie, men det är viktigt att förstå att dataproduktionen sker redan vid vilka frågeställningar man väljer, samt att jag som forskare gör ett urval av vilka skeenden jag observerar, vilka jag intervjuar, och gör mina anteckningar om. Pilotstudiens betydelse för huvudstudien Det visar sig att pilotstudien får betydelse för huvudstudien särskilt vad gäller görandet och talandet i ett deltagande i interaktionen, men möjligtvis också huruvida ett inflytande i ett deltagande i interaktionen i första hand rör formfrågor, snarare än innehållsfrågor. Dessa två temaområden beskrivs och belyses nedan med exempel från pilotstudien. 2 Utländsk bakgrund innebär, enligt Skolverkets definition, att eleven är född utomlands, eller född i Sverige, men elevens båda föräldrar är födda utomlands. Övriga hamnar i gruppen med svensk bakgrund, även om de har en utländsk förälder. http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common_nc&notgeo&report=gyelever&p_session=1172663 257518533761505477091000888019&p_ar=2009&p_lan_kod=01 3 Ibid. 16
Page 1: Ett deltagande i klassrumsinterakti
Page 4 and 5: Kristina Lanå, FLU och IPD/GU, kri

Ett deltagande i klassrumsinteraktionen - GÃ¶teborgs universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?