s. 169-186

För det tredje måste vi tillägga att avsiktsförklaringar kan varaganska komplicerade. I en uppsats från 1964 tar den norskekonsthistorikern Staale Sinding-Larsen upp frågan varför kyrkanI1 Redentore ivenedig skiljer sig på flera vis från de andrabyggnader som har samme arkitekt till upphovsman, alltsåPalladio. Det gäller inte minst de andra kyrkorna i samma stadsom ritats av Palladio (San Giorgio Maggiore och San Francescodellavigna). Efter en detaljerad genomgång av I1 Redentoressäregenheter framlägger Sinding-Larsen hypotesenatt Palladio först hade ritat en kyrka av ett annat slag (med encentraliserad lösning), att detta förslag förkastades av uppdragsgivarenoch att arkitekten då på kort tid var tvungen att ändrasitt förslag till en kyrka med traditionell basilikastruktur. Denförsta varför-frågan som konsthistorikern ställde sig var: "Varforskiljer sig I1 Redentore från andra byggnader av samma slagav samme arkitekt?" Hans hypotes for till en hel rad andravarför-frågor: "Varför blev den centraliserade lösningen förkastad?""Och varför framfördes detta förslag över huvud taget?""Varför fick han så kort tid på sig for att omarbeta förslaget?"Svaren på dessa frågor formuleras med hjälp av enintentional terminologi som lätt kan inpassas i avsiktsforklaringsmodellen.I fråga om det första spörsmålet skriver Sinding-Larsenbland annat detta: "Det föreligger inga uttalandenom detta från den aktuella tiden, men det viktigastemotivet har tydligen helt enkelt varit den funktion som kyrkanskulle ha. Det var nödvändigt att göra ett rum som vartillräckligt stort för de människomängder som skulle närvaravid de officiella ceremonierna, särskilt den årliga Andatan,samtidigt som rummet indelades så att det blev en klar skiljelinjemellan det allmänt tillgängliga skeppet och presbyteriet,som var reserverat for de högst uppsatta statliga och kyrkligastorheterna."Svaret på denna varför-fråga är alltså utformat som en beskrivningav aktörernas mål och deras föreställningar om vil-