s. 169-186

kologisk hypotes som kan ingå som en allmän lagsats i en deduktivt-nomologiskförklaring." En annan möjlighet kundevara att det egentligen bara ar en analytiskt sann utsaga, alltsåett påstående som ar sant på grund av sin mening och somdarfor saknar empiriskt innehåll. För att citera den norskefilosofen Audun 0fiti som tillhör enhetsvetenskapstesens kritiker:"Ansträngningarna att '!G det tillbaka' ar ju inte minstett mått på hur kar familjeklenoden ar. Detta betyder intenödvändigtvis att historikerns (i detta fall Myklands) framstallningar 'tom', utan empiriskt innehåll. Men detta innehåll, medandra ord det empiriskt-hypotetiska inslaget, ligger i det perspektivsom införs - 'att avstå från något som man gillar' - foratt se om materialet kan 'låsas upp' med den 'nyckeln'."'xPå bagge sidorna i denna debatt ar man överens om att manmåste hänvisa till något allmant nar man skall förklara enskildahistoriska händelser. Men man är inte överens om vad dettaallmänna består i. Enligt enhetsvetenskapstesens protagonisterbestår det allmänna i generella lagav, på det humanvetenskapligaområdet likaväl som på det naturvetenskapliga området.Och enligt enhetsvetenskapstesens kritiker består det allmännai allmanbegrepp snarare an allmänna lagar. Nar 0fiti skriverom att finna den "nyckel" som kan användas for att "låsaupp" materialet, ar han tydligen ute efter de begrepp som böranvändas for att klargöra situationen. Den avgörande fråganfor historikern i vårt exempel blir di: Vad var det som FredrikIV gorde?Vilka begrepp bör vi använda for att beskriva handelsernapå ett sådant vis att skeendet framstår som begripligtfor oss? Från Audun 0fitis och min synpunkt sett överförenklarenhetsvetenskapstesens försvarare över hövan nar de framställeralla hänvisningar till något allmant som referenser till universellalagar av det slag som ar vanligt på naturvetenskapernasområde.