s. 169-186

2 Har citerat efter S.Meyer, Kunsthistoriensforhistorie i AToye, Bergen 1983,s.160.3 F.W. J. Schelling, Vorlesutzgen uber die Methode des akadeniischen Studium,1803. Jfr S.-E. Liedman, Motsatsernas spel. Friedrich Engels'filosofi och 1800-talets vetenskap, 1977, s. 219, 360.4 Uttrycket "Geisteswissenschaft(en)" hade dock använts sporadiskt avnågra tidigare skribenter. Se A. Diemer, a.a., s. 187.5 I W. Dilthey, Gesaninielte Schrften, volymVI1, Leipzig 1927 och senareupplagor. Avhandlingen publicerades först i Abhandlun~qen der PreussisclzerzAkadeniie der Wissenschaftetz, Philosophisch-Historische Klasse, 1910, s. 1-123.Arbetet finns också som eget häfte på SuhrkampVerlag, Frankfurt am Main1970.6 Zur Lqik der Kulturwissenschaften utkom år 1942 i Göteborg, dar Cassirerunder några år var professor vid den dåvarande högskolan, innan hansåg sig nödsakad att fly vidare till U.S.A. Boken ar tillgänglig i ett omtryckfrån 1961 (Wissenschaftliche Buchgesellschaft, Darmstadt). Jfr ocksåCassirers bok An Essay on Man.An Introduction to a Philosophy of HumanCulture, New Haven och London 1944 och senare upplagor. För den somvill skaffa sig mera djupgående insikter i Cassirers kulturfilosofi och vetenskapsfilosofistår hans huvudarbete på läslistan: Philosophie der symbolischenFornien, Berlin 1923-1929.7 Zur Lo'qik der Kulturwissenschaften, 1961, s. 63-64.8 Jfr E. Cassirer, An Essay orz Man, s. 23 f,, och Philosophie der synibolischetzFornien (not 6 ovan).9 Zur il~gik der Kultunuissetzschaften, s. 86. Jfr diskussionen av Nordenfeltsdefinition och avsnittet om kulturell Översättning i kapitel 1 ovan.lOW.Windelband, "Geschichte und Natunvissenschaft", Strasbourg 1894;omtryckt i Praludien, Tubingen 1907. Uttrycken "nomotetisk"och "idiografisk"bygger på de grekiska orden "nomothétein" (att fastställa lagar),"idios" (säregen) och "gráfein" (att beskriva).11 Jfr K.-O. Apel, Die Erklaren: Verstehen - Kontroverse itz transzendentalpragniatischerSicht, Frankfurt am Main 1979, s. 57-58. (Engelsk översättning:Ut~derstandin~qExplanation. A Tratzscendental Pra'qmatic Perspective,1985.) En gedigen översikt över hela debatten om förklaring och förståelsefrån 1800-talet till den aktuella diskussionen.12 C. G. Hempel, "The Function of General Laws in History", Thejournalof Philosophy,'l942; omtryckt b1.a. i P. Gardiner, red., 7heories of History,New York 1959 och senare upplagor, s. 344-356. Om den deduktivt-nomologiskaförklaringsmodellen kan man läsa mera i C. G. Hempel,Philosophy ofh1atural Science, Englewood Cliffs, N. J., 1966. (Den boken