Krav och rekommendationer webb.pdf - Greppa näringen

11Ab Kvävestrategi med stallgödselModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens på ekologiska gårdar:Särskild klimatkompetens:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Gårdar med stallgödsel10-12 tim-JaÖnskvärdJaPunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållOptimering av gårdens kväveeffektivitet genom styrning av kvävegiva samt reducering avkväveläckaget, ammoniakavgång och växthusgasutsläpp på gårdar som hanterar stallgödsel.Översiktlig bedömning av de ekonomiska effekterna av att genomföra olika åtgärder.Ta fram en kvävegödslingstrategi som minimerar kväveläckage, ammoniakavgång ochförluster av växthusgaser i gårdens produktion och därmed bidra till att nå miljömålen ”Ingenövergödning”, ”Grundvatten av god kvalitet” och ”Begränsad klimatpåverkan”. Skapa förståelse förkväveeffektivitetens betydelse för minskad klimatpåverkan och förbättrad vattenmiljö.• Växtnäringsbalans (högst tre år gammal).• Aktuell markkarta, helst inklusive jordartsbestämning. Om jordart saknas kan lantbrukarensuppskattning av jordarten på gårdens olika delar användas.• Gårdens gödslings/växtodlingsplaner de senaste åren. Gödslingsstrategi ska framgå(gödselmedel, spridningsteknik, radgödsling, delade givor, tidpunkter för spridning).• Gårdens huvudsakliga växtföljd eller växtföljder.• Medelskördenivå för gårdens grödor de senaste tre åren.• Kvalitetsparametrar som påverkas av kväve (proteinhalt i spannmål, stärkelsehalt i fabrikspotatis,kokegenskaper hos matpotatis etc.) Värden för minst tre år är önskvärt .• Eventuellt utförda analyser av stallgödsel och andra organiska gödselmedelMotivering• Förklara kvävets kretslopp.• Förklara miljöeffekten av kväveläckage och olika kväveformers påverkan på klimatet.• Diskutera åtgärder i stallgödselhanteringen som kan påverka riskerna för växthusgasförluster(metan och lustgas).• Peka på möjligheten att spara pengar genom bättre kvävestyrning.Beräkning utifrån nuvarande strategi• Beräkna genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) för gårdens åkerareal.• Presentera förväntad förfruktseffekt av gårdens olika grödor.• Beräkna kväveeffektivitet för gårdens olika grödor utifrån nuvarande gödsling och gårdensgenomsnittliga skördar.• Beräkna stallgödselns effektivitet vid olika spridningstidpunkter. Påtala nyttan av en egenstallgödselanalys om detta inte finns.• Beräkna kväveutlakning med nuvarande grödval och gödslingsstrategi.• Diskutera kväveförluster via denitrifikation och ammoniakavgång från urea- ochammoniumbaserade mineralgödsel.• Diskutera ammoniakavgång från växter och skörderester.Förberedelse av åtgärdsplan• Beräkning av kväveeffektivitet och lönsamhet för olika spannmålsgrödor.• Diskutera effekten av en ändrad växtföljd med hänsyn till ekonomi, kväveförluster ochklimatpåverkan.• Bedöm lämpliga kvävegivor till olika grödor och val av gödselmedel utifrån ett företagsekonomisktperspektiv och med hänsyn till kväveläckage och klimatpåverkan. Ta hänsyn till skördenivåer,markens kväveleverans, priser på skördeprodukter och gödselmedel och vad marknaden kräver.• Beräkna vad en förbättrad spridningsstrategi betyder i ändrad kväveeffekt och ekonomiskakonsekvenser med hjälp av Stallgödselportalen på www.greppa.nu.• Diskutera möjlighet att använda hjälpmedel som nollrutor och N-sensor för att hanterainomfältsvariationer och bedöma markens kvävelevererande förmåga.• Diskutera effekten av eventuell bevattning (främst lättare jordar).• Planera in senarelagd bearbetning samt fånggröda där detta är lämpligt.Åtgärdsplan• Sammanfatta de åtgärder som bedömts lämpliga efter genomgången ovan.• Kvävegödslingsplan inklusive genomsnittlig kvävegiva (växttillgängligt kväve) för gårdensåkerareal.• Utlakningsberäkning efter åtgärder.• Bedöm nyttan av föreslagna åtgärder ur klimatsynpunkt.• Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 19