Krav och rekommendationer webb.pdf - Greppa näringen

41A Kontroll av foderstater, mjölkkorModulens inriktning:Beräknad tidsåtgång vid gårdsbesök:Beräknad tidsåtgång utan gårdsbesök:Särskild kompetens vid ekol. mjölkprod:Särskild klimatkompetens:Två besök eller 1 besök + telefonkontakt:Mjölkproduktion12-14 tim-JaÖnskvärdJaPunktÖversiktligbeskrivningMål för modulenUnderlag/grunddataRådgivningensinnehåll ochomfattningInnehållAnpassning av utfodringen för att optimera kväve- och fosforutnyttjandet hos mjölkkor. Syftet är ävenatt minska mjölkproduktionens klimatpåverkan i utfodringsledet.Minskad överutfodring av kväve och fosfor vilket bidrar till miljömålen ”Bara naturlig försurning”,”Ingen övergödning”, ”Grundvatten av god kvalitet” och ”Begränsad klimatpåverkan”.• Senaste foderstat, fodermedel och foderanalysresultat• Vinterfoderstat respektive sommarfoderstat under betesperioden (ts-halt, råprotein).• Arealer av olika typer av betesmark.• Tillgängliga grovfoderarealer på gården.• Resultatet av tidigare utförd rådgivning med beräkning av växtnäringsbalans.• Antal kor i olika delar av laktationen respektive kor i sin.• Senaste mjölkleveransuppgifter och årlig mjölkproduktion för hela mjölkbesättningen.• Kokontrolldata.• Uppgifter om vilka kraftfoder som köpts in.• Stallsystem och foderhantering på gården.• Gå igenom kokontrolldata eller motsvarande och mjölkureauppgifter.• Beräkna och diskutera miljönyckeltal som exempelvis:- levererad mängd mjölk per ko och år- råprotein i foderstaten för kor i olika delar av laktationsperioden:tidig (40kg ECM), medel (30kg ECM), sen laktation (20kg ECM)- kg levererad mjölk per kg inköpt kraftfoder i snitt för besättningen under året- nuvarande foderkostnad, kr per kg levererad mjölk- grovfoderandel i foderstaten i snitt över året- andel egenproducerat respektive närproducerat proteinfoder• Diskutera val av foder och möjligheterna att minska råproteinhalten i foderstaterna i olika delar avlaktationen för att minska mjölkproduktionens totala klimatpåverkan.• Diskutera kväveeffektivitet och fosfordifferens. Justera foderstaten så att N och P utnyttjas påbästa sätt.• Uppskatta gårdens potential att minska inköpen av proteinfoder genom att bättre utnyttja gårdensegenproducerade grovfoder.• Diskutera möjligheten att minska gårdens klimatpåverkan vid inköp av foder till gården (kraftfodermed låga utsläpp vid produktion kg CO 2e per kg foder).• Diskutera gårdens betesstrategi: Hänvisa vid behov till rådgivning 42A.• Förslag till förändringar av foderstater med ledning av identifierade problem med dagens foderstat.• Gå igenom inkalvningsålder, tillväxtplanering och rekryteringsprocent• Upprättande av en målbeskrivning för den grovfoderkvalitet som eftersträvas, avseende energi,råprotein, ts, fibrer, mineraler och krav på hygien.• Diskutera foderstatens betydelse för metanbildning i vommen.• Diskutera hur förslagen till ny målbeskrivning och ändrad utfodringsstrategi kan påverka gårdensväxtnärings- och växthusgasförluster.• Diskutera hur föreslagna åtgärder kan påverka gårdens lönsamhet genom t.ex. lägre foderkostnadper kg mjölk• Följ upp rådgivningsplanen och revidera den om det är aktuellt.Krav och rekommendationer i Greppa Näringen 2012/2013 53