Kampen om Vindelälven - Västerbottens museum
Kampen om Vindelälven - Västerbottens museum
Kampen om Vindelälven - Västerbottens museum
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Debatten <strong>om</strong> VindelälvenEVA SOFIA JOHANSSONRedan 1970 utk<strong>om</strong> Macke Nilssons bok Striden <strong>om</strong> Vindelälven: Makten, människornaoch verkligheten kring ett beslut. I hans bok görs ett försök att reda ut de k<strong>om</strong>pliceradeturerna i det föregående decenniets debatt <strong>om</strong> Vindelälvens eventuella utbyggnad ikraftutvinningssyfte. Artikelförfattaren återger här kortfattat några av de turer s<strong>om</strong>ledde fram till beslutet att inte exploatera Vindelälven.Nilsson menar i sin bok att det var en debattdär båda sidor hade rätt. Och visst är det avden anledningen s<strong>om</strong> frågan aldrig slutar attvara infekterad, men därmed förblir den ocksåintressant. När frågan 1967 bollades övertill regeringen hamnade den i ett svårt dilemma.Skulle regeringen välja ett ekon<strong>om</strong>isktoch arbetsmarknadspolitiskt intressantalternativ eller ett medmänskligt och miljövårdandesådant?Vindelälvsdebatten var starkt kopplad tillnågra av tidens viktiga samhällsfrågor. Arbetsmarknadeni Norrlandslänen stod exempelvisunder 1960-talet inför stora utmaningar dåGargnäs i Sorsele är en naturskönt belägen by, <strong>om</strong>givetav vatten. Här finns rika möjligheter till högklassiskt fiske iGargån och Vindel älven – två fiskevatten s<strong>om</strong> är vida kändaute i landet.flera basnäringar sås<strong>om</strong> flottning och jordbrukvar på upphällningen. Kraftverksförespråkarnamenade bland annat, att en utbyggnad avälven skulle ge 830 människor jobb i tio år alternativt550 människor i 15 år, samt attkraftstationer skulle ge skatteintäkter s<strong>om</strong>indirekt skulle k<strong>om</strong>ma bygden till godo. Dettavar förvisso en tid av framstegsoptimism,men flera forskare och författare skrev underdetta decennium också artiklar och böcker íreaktion mot vad de upplevde s<strong>om</strong> ett ansvarslöstförhållningssätt till naturen. NordamerikanskaRachel Carson utk<strong>om</strong> till exempel1963 med boken Tyst vår där honkritiserade jordbrukets ökade användning avmiljögifter. I Sverige k<strong>om</strong> Hans Palmstiernasbok Plundring, svält, för giftning ut 1967. Dentydliggjorde miljöför störingens konsekvenseroch bidrog till att trappa upp en nyväckt miljövårdsdebatt.Fram stegsoptimismen födde53