Vad-har-staten-gjort-med-vara-pengar_-Murray-N.-Rothbard1

Recommendations

Info

Per Bylund är filosofie doktor i nationalekonomi och forskar iekonomistyrning och entreprenörskap vid Hankamer School ofBusiness, Baylor University, Texas, USA14
1. InledningFå ämnen inom nationalekonomi är så tilltrasslade och förvirradesom pengar. Det diskuteras överallt om huruvida penningpolitikenborde vara åtstramande eller expansiv, om centralbankens ochregeringens roller, om olika varianter av guldmyntfot osv. Bordestaten pumpa in eller föra ut pengar ur ekonomin? Vilken del avstaten? Borde den uppmuntra kreditgivning eller hålla tillbaka?Borde vi återgå till guldmyntfot? Hur snabbt i så fall? Dessa ochotaliga andra frågor ställs till synes utan slut.Kanske bottnar den stora mängden åsikter om pengar i människanstendens att vara “realistisk”, dvs. att endast studera nuvarandepolitiska och ekonomiska problem. Om vi helt och hållet fördjupaross i vardagen slutar vi att göra fundamentala avgränsningar eller attställa de verkligt grundläggande frågorna. Snart glöms degrundläggande frågorna bort, och godtycklighet ersätterprincipfasthet. Många gånger behöver vi få perspektiv och ta ett stegtillbaka från våra vardagsbekymmer för att förstå dem bättre. Dettagäller i synnerhet vår moderna ekonomi, i vilken sambanden är såkomplexa att vi måste isolera endast ett fåtal viktiga faktorer,analysera dem, och sedan spåra deras verkan i den sammansattavärlden. Detta var syftet med “Robinson Kruse-ekonomin”, ett avden klassiska nationalekonomins favoritverktyg. Analysen avRobinson Kruse och Fredag på en öde ö, ett teoretiserande som avkritikerna anses irrelevant i vår moderna ekonomi, fyllde faktiskt enviktig funktion: den belyste de grundläggande axiomen förmänskligt handlande.Av alla problem inom nationalekonomi är pengar kanske det mesttilltrasslade, och kanske det område där det är viktigast att vi skaffaross perspektiv. Pengar är dessutom ett område där århundraden avstatliga ingrepp gjort det väldigt svåröverblickat. Många människor— många ekonomer — som annars stödjer den fria marknaden15
Page 2 and 3: Vad har staten gjortmed våra penga
Page 4 and 5: InnehållIntroduktion till den sven
Page 6 and 7: Introduktion till den svenska utgå
Page 8: liksom man i Förenta staterna enli
Page 11 and 12: halvfärdiga tills priserna åter j
Page 13: monetära teori, men med tydlig pol
Page 17 and 18: 2. Pengar i ett fritt samhälle2.1.
Page 19 and 20: vara man själv behöver, utan mot
Page 21 and 22: Här uppstår en ytterst viktig san
Page 23 and 24: 2.5. Den monetära enhetenNu när v
Page 25 and 26: överflödiga. Därför kommer vi i
Page 27 and 28: Motståndare till privat myntprägl
Page 29 and 30: pengar” är därmed inte ett mark
Page 31 and 32: Konsumentvaror används av konsumen
Page 33 and 34: ytesvärde. Andra varor har olika
Page 35 and 36: av osäkerhet. Folk vet inte exakt
Page 37 and 38: Allmänhetens önskan om minskad ef
Page 39 and 40: Pengar är kort sagt inte en “fas
Page 41 and 42: marknaden lämnas i fred kan den ko
Page 43 and 44: Jones och Smith var kunder hos olik
Page 45 and 46: särskilt länge. Eftersom pengar k
Page 47 and 48: Banken skapar nya pengar ur tomma i
Page 49 and 50: är liten kommer den strax efter at
Page 51 and 52: späda ut effekten av varje guld- e
Page 53 and 54: förorsaka sådan fientlighet som b
Page 55 and 56: kapitalvinster under inflation, som
Page 57 and 58: oupptäckt i generationer fungerar
Page 59 and 60: Ibland begick staten vanligt bedrä
Page 61 and 62: guld, utan dessutom ett uns silver.
Page 63 and 64: ursprungliga betalningsmedlen. På
Page 65 and 66:
att avtalsförpliktelser uppfylls.
Page 67 and 68:
utnämnda tjänstemän, och agerar
Page 69 and 70:
Centralbanken förfogade således
Page 71 and 72:
3.9. Centralbanksväsende: Inflatio
Page 73 and 74:
som en enskild banks expansion gör
Page 75 and 76:
Den amerikanska valutan continental
Page 77 and 78:
en nations valuta om folket vid beh
Page 79 and 80:
importen konfiskerar många stater
Page 81 and 82:
men stadiga övertagandet av de mon
Page 83 and 84:
specifik vikt guld. “Dollarn” d
Page 85 and 86:
4.2. Fas II: Första världskriget
Page 87 and 88:
vid Genua-konferensen 1922, när de
Page 89 and 90:
Dessutom ledde det monetära kaoset
Page 91 and 92:
Det fanns gott om utrymme för infl
Page 93 and 94:
4.6. Fas VI: Upplösningen av Brett
Page 95 and 96:
takt, guld fortsatte att flöda ut
Page 97 and 98:
locket knöts till varandra, och US
Page 99 and 100:
Tyvärr har den klassiska guldmyntf
show all

Vad-har-staten-gjort-med-vara-pengar_-Murray-N.-Rothbard1

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?