11.07.2015 Views

Vad-har-staten-gjort-med-vara-pengar_-Murray-N.-Rothbard1

Vad-har-staten-gjort-med-vara-pengar_-Murray-N.-Rothbard1

Vad-har-staten-gjort-med-vara-pengar_-Murray-N.-Rothbard1

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Konsumentvaror används av konsumenter; kapitalvaror ochnaturresurser förbrukas i tillverkningen av konsumentvaror. Men<strong>pengar</strong> förbrukas inte; deras funktion är att agera bytes<strong>med</strong>el — attmöjliggöra för varor och tjänster att lättare färdas från en person tillen annan. Alla dessa utbyten görs i penningpriser. Så om en tevebyts mot tre gram guld säger vi att “priset” på teven är tre gram. Vidvarje given tidpunkt kommer alla varor i ekonomin att bytas motsärskilda guldkvoter eller priser. Som sagt är <strong>pengar</strong>, eller guld, dengemensamma nämnaren för alla priser.Men hur är det <strong>med</strong> <strong>pengar</strong>? Har <strong>pengar</strong> ett “pris”? Eftersom ett prisbara är en byteskvot är det helt klart att så är fallet. Men i det härfallet är “priset på <strong>pengar</strong>” en rad av oändligt många byteskvoter föralla marknadens olika varor. Föreställ dig därför att en teve kostartre gram guld, en bil sextio gram, en limpa bröd 1/100 gram och entimme av Jones juridiska tjänster ett gram, och så vidare. “Priset på<strong>pengar</strong>” kommer då att <strong>vara</strong> en hel rad av alternativa utbyten. Ettgram guld kommer att <strong>vara</strong> “värt” antingen 1/3 teve, 1/60 av en bil,100 limpor bröd eller en timme av Jones juridiska tjänster. Priset på<strong>pengar</strong> är alltså penningenhetens “köpkraft” — i detta fall ett gramguld. Det säger vad grammet kan köpa eller ge i utbyte, precis somen teves penningpris säger hur mycket <strong>pengar</strong> en teve kan ge iutbyte.<strong>Vad</strong> avgör priset på <strong>pengar</strong>? Samma krafter som avgör alla priser påmarknaden — den vördnadsvärda men evigt sanna lagen: “tillgångoch efterfrågan”. Alla känner till att om tillgången på ägg ökar såtenderar priset att falla; om köparnas efterfrågan på ägg ökar,tenderar priset att stiga. Detsamma gäller för <strong>pengar</strong>. En ökning avtillgången på <strong>pengar</strong> tenderar att sänka dess “pris”; en ökning avefterfrågan på <strong>pengar</strong> tenderar att höja det. Men vad är egentligenefterfrågan på <strong>pengar</strong>? I fallet <strong>med</strong> ägg vet vi vad “efterfrågan”betyder; det är den mängd <strong>pengar</strong> som konsumenterna är villiga attspendera på ägg, plus ägg som behålls och inte säljs vidare av31

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!