Vad-har-staten-gjort-med-vara-pengar_-Murray-N.-Rothbard1
Vad-har-staten-gjort-med-vara-pengar_-Murray-N.-Rothbard1
Vad-har-staten-gjort-med-vara-pengar_-Murray-N.-Rothbard1
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Konsumentvaror används av konsumenter; kapitalvaror ochnaturresurser förbrukas i tillverkningen av konsumentvaror. Men<strong>pengar</strong> förbrukas inte; deras funktion är att agera bytes<strong>med</strong>el — attmöjliggöra för varor och tjänster att lättare färdas från en person tillen annan. Alla dessa utbyten görs i penningpriser. Så om en tevebyts mot tre gram guld säger vi att “priset” på teven är tre gram. Vidvarje given tidpunkt kommer alla varor i ekonomin att bytas motsärskilda guldkvoter eller priser. Som sagt är <strong>pengar</strong>, eller guld, dengemensamma nämnaren för alla priser.Men hur är det <strong>med</strong> <strong>pengar</strong>? Har <strong>pengar</strong> ett “pris”? Eftersom ett prisbara är en byteskvot är det helt klart att så är fallet. Men i det härfallet är “priset på <strong>pengar</strong>” en rad av oändligt många byteskvoter föralla marknadens olika varor. Föreställ dig därför att en teve kostartre gram guld, en bil sextio gram, en limpa bröd 1/100 gram och entimme av Jones juridiska tjänster ett gram, och så vidare. “Priset på<strong>pengar</strong>” kommer då att <strong>vara</strong> en hel rad av alternativa utbyten. Ettgram guld kommer att <strong>vara</strong> “värt” antingen 1/3 teve, 1/60 av en bil,100 limpor bröd eller en timme av Jones juridiska tjänster. Priset på<strong>pengar</strong> är alltså penningenhetens “köpkraft” — i detta fall ett gramguld. Det säger vad grammet kan köpa eller ge i utbyte, precis somen teves penningpris säger hur mycket <strong>pengar</strong> en teve kan ge iutbyte.<strong>Vad</strong> avgör priset på <strong>pengar</strong>? Samma krafter som avgör alla priser påmarknaden — den vördnadsvärda men evigt sanna lagen: “tillgångoch efterfrågan”. Alla känner till att om tillgången på ägg ökar såtenderar priset att falla; om köparnas efterfrågan på ägg ökar,tenderar priset att stiga. Detsamma gäller för <strong>pengar</strong>. En ökning avtillgången på <strong>pengar</strong> tenderar att sänka dess “pris”; en ökning avefterfrågan på <strong>pengar</strong> tenderar att höja det. Men vad är egentligenefterfrågan på <strong>pengar</strong>? I fallet <strong>med</strong> ägg vet vi vad “efterfrågan”betyder; det är den mängd <strong>pengar</strong> som konsumenterna är villiga attspendera på ägg, plus ägg som behålls och inte säljs vidare av31