11.07.2015 Views

Vad-har-staten-gjort-med-vara-pengar_-Murray-N.-Rothbard1

Vad-har-staten-gjort-med-vara-pengar_-Murray-N.-Rothbard1

Vad-har-staten-gjort-med-vara-pengar_-Murray-N.-Rothbard1

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Banken skapar nya <strong>pengar</strong> ur tomma intet och behöver inte som allaandra förvärva <strong>pengar</strong> genom att producera och sälja sina tjänster.Kort sagt är banken redan och vid alla tidpunkter bankrutt; mendetta avslöjas först när kunder blir misstänksamma och utlöser en“bankrusning”. Ingen annan affärsverksamhet upplever ett fenomenliknande en “bankrusning”. Ingen annan affärsverksamhet kan blibankrutt bara för att deras kunder bestämmer sig för att återta sinaegna ägodelar. Ingen annan affärsverksamhet skapar fiktiva nya<strong>pengar</strong> som går upp i rök när de testas på riktigt.De ödesdigra ekonomiska effekterna av förekomsten avbråkdels<strong>pengar</strong> kommer att undersökas i nästa kapitel. Här drar vislutsatsen att sådana bankaffärer moraliskt sett inte skulle ha störreexistensberättigande på en verkligt fri marknad än andra former avimplicit stöld. Det är sant att det inte faktiskt står skrivet på sedelneller insättningen att förvaringsfirman lovar att hålla full täckning avguld hela tiden. Men banken utlovar faktiskt inlösen på begäran, såredan när den ger ut falska kvitton begår den bedrägeri, eftersom deto<strong>med</strong>elbart blir omöjligt för banken att hålla sitt löfte och lösa in allasedlar och insättningar. 17 Bedrägeriet begås därför direkt vidskapandet av falska kvitton. Exakt vilka kvitton som är bedrägligakan endast upptäckas efter att bankrusningen inträffat (eftersom allakvitton ser likadana ut) och de sistkommande fordringsägarnalämnats åt sitt öde. 1817 Se Amasa Walker, The Science of Wealth, tredje utgåvan (Boston: Little, Brown, 1867),sid. 139-41; och sid. 126-232 för en utmärkt diskussion om problemet <strong>med</strong> <strong>pengar</strong>uppbackade <strong>med</strong> bråkdelsreserver.18 Ett libertarianskt system skulle kanske betrakta “allmänna insättningar” (som låterförvaringen återlämna vilken enhetlig <strong>vara</strong> som helst till insättaren) som “specifikainsättningar”, vilka precis som biljetter för skeppslaster, pantbiljetter, lastkajsbiljetter etcetablerar ägande till en specifik mängd öronmärkta objekt. För i fallet <strong>med</strong> allmännainsättningar frestas lagret att behandla varorna som sin egen egendom, istället för sinkunds egendom. Detta är exakt vad bankerna <strong>har</strong> <strong>gjort</strong>. Se Jevons, Money and theMedium of Exchange, sid. 207-12.47

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!