Vad-har-staten-gjort-med-vara-pengar_-Murray-N.-Rothbard1

Recommendations

Info

ändrar sig plötsligt när det kommer till pengar. Pengar ärannorlunda, hävdar de envist; de måste tillhandahållas och reglerasav staten. De ser aldrig statlig kontroll över pengar som ett ingrepp iden fria marknaden; en fri marknad för pengar är otänkbar för dem.Staten måste prägla mynt, utfärda sedlar, definiera “lagligabetalningsmedel”, skapa centralbanker, pumpa in och föra ut pengarur ekonomin, “stabilisera prisnivån”, etc. Historiskt sett var pengarbland det första som staten kontrollerade, och sjutton- ochartonhundratalets marknadsliberala “revolution” gjorde inte så stortavtryck på det monetära området. Så det är på tiden att vi riktaruppmärksamheten till ekonomins livgivande blod - pengar.Låt oss först ställa oss frågan: Kan pengar organiseras enligtfrihetsprincipen? Kan vi ha en fri marknad för pengar, precis som förandra varor och tjänster? Hur skulle en sådan marknad se ut? Ochvad har olika statliga regleringar för effekt? Om vi föredrar den friamarknaden inom andra områden, och vill avskaffa statliga angrepppå person och egendom, så är vår viktigaste uppgift att undersökahur en fri penningmarknad skulle fungera.16
2. Pengar i ett fritt samhälle2.1. Värdet av utbyteHur uppstod pengar? Robinson Kruse hade helt klart inte någotbehov av pengar. Man kan inte äta guldmynt. Inte heller Kruse ochFredag, som kanske utbyter fisk mot timmer, behöver bry sig ompengar. Men redan när samhället växt sig större än ett fåtal familjerfinns förutsättningar för att pengar ska uppstå.För att förklara pengars funktion måste vi gå ännu längre tillbakaoch ställa oss frågan: varför ägnar vi oss åt utbyten över huvudtaget? Utbyte är grunden till våra ekonomiska liv. Utan byten skulledet inte finnas någon egentlig ekonomi och praktiskt taget ingetsamhälle. Ett frivilligt utbyte uppstår helt enkelt för att båda parterförväntar sig att tjäna på det. Ett utbyte är en överenskommelsemellan A och B om att byta den enes varor och tjänster mot denandres. Båda tjänar självklart på bytet eftersom var och en värderardet han tar emot högre än det han ger ifrån sig. Låt säga att Krusebyter några fiskar mot timmer. Då värderar han de timmerstockarhan “köper” högre än de fiskar han “säljer”, medan Fredag tvärtomvärderar fiskarna högre än timret. Ända från Aristoteles till Marx harmänniskor felaktigt trott att ett byte visar på någon slags likvärdighet— att om en tunna fisk byts mot tio stockar så finns det någon sortsunderliggande “likhet” mellan dem. I själva verket utbyttesprodukterna just för att varje part värderade dem olika.Hur kommer det sig att utbyten är så universella bland människor?Det beror i grund och botten på naturens stora variationsrikedom:skillnader hos människor och naturtillgångars olika placering. Allamänniskor har olika uppsättningar färdigheter och begåvningar, ochvarje bit mark har sina egna unika egenskaper, sina egna utmärkanderesurser. Byten beror på detta externa och naturgivna faktum avmångfald; vete i Kansas mot stål från Minnesota; någons medicinska17
Page 2 and 3: Vad har staten gjortmed våra penga
Page 4 and 5: InnehållIntroduktion till den sven
Page 6 and 7: Introduktion till den svenska utgå
Page 8: liksom man i Förenta staterna enli
Page 11 and 12: halvfärdiga tills priserna åter j
Page 13 and 14: monetära teori, men med tydlig pol
Page 15: 1. InledningFå ämnen inom nationa
Page 19 and 20: vara man själv behöver, utan mot
Page 21 and 22: Här uppstår en ytterst viktig san
Page 23 and 24: 2.5. Den monetära enhetenNu när v
Page 25 and 26: överflödiga. Därför kommer vi i
Page 27 and 28: Motståndare till privat myntprägl
Page 29 and 30: pengar” är därmed inte ett mark
Page 31 and 32: Konsumentvaror används av konsumen
Page 33 and 34: ytesvärde. Andra varor har olika
Page 35 and 36: av osäkerhet. Folk vet inte exakt
Page 37 and 38: Allmänhetens önskan om minskad ef
Page 39 and 40: Pengar är kort sagt inte en “fas
Page 41 and 42: marknaden lämnas i fred kan den ko
Page 43 and 44: Jones och Smith var kunder hos olik
Page 45 and 46: särskilt länge. Eftersom pengar k
Page 47 and 48: Banken skapar nya pengar ur tomma i
Page 49 and 50: är liten kommer den strax efter at
Page 51 and 52: späda ut effekten av varje guld- e
Page 53 and 54: förorsaka sådan fientlighet som b
Page 55 and 56: kapitalvinster under inflation, som
Page 57 and 58: oupptäckt i generationer fungerar
Page 59 and 60: Ibland begick staten vanligt bedrä
Page 61 and 62: guld, utan dessutom ett uns silver.
Page 63 and 64: ursprungliga betalningsmedlen. På
Page 65 and 66: att avtalsförpliktelser uppfylls.
Page 67 and 68:
utnämnda tjänstemän, och agerar
Page 69 and 70:
Centralbanken förfogade således
Page 71 and 72:
3.9. Centralbanksväsende: Inflatio
Page 73 and 74:
som en enskild banks expansion gör
Page 75 and 76:
Den amerikanska valutan continental
Page 77 and 78:
en nations valuta om folket vid beh
Page 79 and 80:
importen konfiskerar många stater
Page 81 and 82:
men stadiga övertagandet av de mon
Page 83 and 84:
specifik vikt guld. “Dollarn” d
Page 85 and 86:
4.2. Fas II: Första världskriget
Page 87 and 88:
vid Genua-konferensen 1922, när de
Page 89 and 90:
Dessutom ledde det monetära kaoset
Page 91 and 92:
Det fanns gott om utrymme för infl
Page 93 and 94:
4.6. Fas VI: Upplösningen av Brett
Page 95 and 96:
takt, guld fortsatte att flöda ut
Page 97 and 98:
locket knöts till varandra, och US
Page 99 and 100:
Tyvärr har den klassiska guldmyntf
show all

Vad-har-staten-gjort-med-vara-pengar_-Murray-N.-Rothbard1

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?