11.07.2015 Views

Sigvardsson - Groove

Sigvardsson - Groove

Sigvardsson - Groove

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

dvdAKONHis Story DVDUNIVERSALAtt Akon är en exceptionell producent ochr’n’b-sångare har varit uppenbart ett bra tagnu, vare sig han gör sexiga booty-spår medSnoop och Eminem eller problematiserandeoch mer allvarliga låtar. Så videorna här ärsjälvklart njutbara. Utöver det får vi här följamed Akon till hans hemland Senegal och allhysteri där. Allt kommenterat av honom självdär han prisar sin far och betygar sin kärlektill sitt ursprung. Men på 24 minuter hinnerman inte så mycket, så mer finns att önska.Ser istället fram emot allt Akon kommer attleverera musikaliskt framgent.Gary LandströmBEYONCÉThe Beyoncé Experience LiveCOLUMBIA/SONYBMGVår tids största soulartist sparade inte pånågot när hon lät fansen uppleva henne påturnén tidigare i år. Den här två timmar långakonserten är från Los Angeles och innehålleröverdådig visuell show, diverse medleyn,pojkvännen Jay-Z, vindmaskin som hållerBeyoncés hår fladdrande, mäktig musikaliskuppbackning från en kvinnlig orkester, otaligaklädbyten och en återförening av Destiny’sChild. Vad mer behövs? Inget.Saknar man en mastodontshow med merhjärna än hjärta är Beyoncé drottningen. Mendet är väl svårt att vara personlig och intimnär man jobbar på den här nivån. Även omdet är ens födelsedag.Gary LandströmEMINEMLive From New York CityEAGLE VISION/PLAYGROUNDDet är rätt uppenbart när man ser dennakonsertupptagning från Madison Square Garden2005 att Eminem var en underhållare avvärldsklass. Hans självförtroende lyser starkt,rappen är tajt och showen är stor. Publikenär entusiastisk och med på minsta vink närhan kör igenom Encore-plattan blandat medäldre klassiker och D12-gästspel. Om detta äravskedet som liveartist så var det värdigt.Gary LandströmTHE GAMEGame Recognize GameAZURE ENTERTAINMENTDenna dokumentär om Jayceon Terell Taylorrags to riches-historia är en tafflig film medoinspirerad voice over och riktigt taskigadramatiseringar av exempelvis den gång hanblev skjuten fem gånger. Även intervjuernakänns svaga och spretiga. Hans olika beefs gåsigenom och karriären också utan att man bryrsig så mycket. Kanske är två anledningar attThe Game själv inte syns så mycket i filmen ochatt musiken i princip fattas helt. Usch, inte bra.Gary LandströmKAADA/PATTONLiveIPECAC/BORDERGamle Faith No More-sångaren Mike Pattonhar inte legat på latsidan sedan hans kändisracetog slut. Han har ägnat sig åt ett stort antalprojekt och band som alla har det gemensamtatt de minst sagt kan kallas experimentella.Här delar han scen med norske kompositören/artisten John Erik Kaada på Roskilde 2005 ochframför dennes svulstiga och teatralisk visiontill publikens jubel, allt filmat i kornig svartvitkvalitet. Och det påminner om inget annat. Jo,lite balkaninspirerat är det. Har du förkärlekför dramatik, operafrasering och cirkusinstrumenteringär detta definitivt något för dig.Gary LandströmJERRY LEE LEWISGreatest Live PerformancesTIME LIFEJerry Lee Lewis måste utan tvivel räknas till enav de största pionjärerna inom rockmusiken.Han var med redan när den föddes och ärstill going strong ute på de internationellakonsertscenerna.På denna DVD får vi vara med om hansförsta tv-framträdande, sen den dagen blevrocken sig aldrig mer lik. På olika tv-upptagningarbjuds vi sen det bästa från Jerrys 50-,60- och 70-tal. Här finns klassiska låtar somWhole Lot of Shakin’ Going on och Great Ballsof Fire, men också ett medley innehållande desånger han växte upp med och en fullkomligtlysande version av Kris Kristoffersons Meand Bobby McGee. Jag måste erkänna attegentligen aldrig tagit mig tid att lyssna inmig på Jerrys musik, men jag kan inte annatän imponeras över den låtskatt han sitter på.Dock känns det tyvärr som om hans skandaleroch perioder av missbruk ofta överskuggathans uppenbara talang. Men sanningen äratt Jerry Lee Lewis egentligen borde höjas tillskyarna som en av århundradets allra vassastepianister och entertainers. You Win Again kanför övrigt vara en av världens tio bästa låtarnågonsin.Med som bonus finns dessutom en öppenhjärtigintervju med Jerry från 1993 där hantalar om sin uppväxt, karriär och vänskapentill Elvis Presley. Kort sagt en dryg timmesexcellent portion rockhistoria.Thomas RödinSAXONTo Hell and Back AgainSTEAMHAMMER/BORDERLionheart från 2004 var ett riktigt lyckat albumfrån den brittiska heavy metal-ensemblenSaxon. Uppenbarligen tycker även bandet sådå mycket av innehållet på detta mastiga femtimmarsDVD-släpp kretsar kring inspelning,art work, releaseparty och den efterföljandeturnén.Den andra skivan bjuder på videoklipp avbland annat Beyond the Grave och WitchfinderGeneral samt en spelning på den schweiziskafestivalen Rocksound.Har man något intresse av Biff och hansmanskap är såklart To Hell and Back Againhårdvaluta men håller man Lionheart som ettsvagare album bör man överväga en extra gång.Roger BengtssonDOGGE DOGGELITOSuperclásicoBARBARELLA CLUB/EMIHar Dogge slutligen gått och blivit lika svensksom nubbe och sill, som jordgubbar och getingarpå uteplatsen eller som Ooa hela natten?Ja, diverse tv-framträdanden och reklamjobbhar tagit honom till en ny nivå statusmässigt,på gott och ont. Hans förortskredd har välskavts bort i takt med de skojsiga reklamspottarna,men måste det verkligen vara fult atttjäna pengar på sin kändhet i Sverige?Chepe och Salla har stuckit till USA för attjobba medan Dogge tagit hjälp av gamla InfiniteMass-polarna Rigo och Cribe. De har alla kokatihop en salsa lätt platta som definitivt inte ären superklassiker. Gillar man The Latin Kingssvärta känns Vad händer len och MC Tim-samarbetetJag e def II som höjdpunkter. Bad Boymed Eek A Mouse funkar också. Resten kännssom lättviktig och småunderhållande muzak,lite som valfri Dogge-reklamfilm. Jag kan inteundvika att sakna The Latin Kings om det ärdetta som är alternativet.Gary LandströmDURAN DURANRed Carpet MassacreSONYBMGTre år efter sorgligt förbisedda albumsläppetAstronaut är Birminghams storheter tillbakapå banan igen. Den här gången har man tagitdet säkra för det osäkra och bjudit in namnsom Timbaland, Justin Timberlake och JimmyDouglass till kalaset. Och banne mig om maninte lyckats att få till sitt bästa album sen1986 års Notorious. Det känns fräscht, nytänkandeoch precis lagom hippt för att inte gåöver gränsen till att bli patetiskt.Man går från att återvinna det tidiga 80-taletssound i låtar som Zoom in till att spotta ur sigslick listflirtande radiopop i form av FallingDown och Nite Runner. Och även om firmaDouglass/Timbaland/Danja satt sin prägel påmånga av låtarna så har slutresultatet ändådet klassiska Duran Duran-soundet. Simon LeBon låter bättre än någonsin och det hörs attbandet haft kul i studion den här gången. Ärdet månne upplagt för ännu en comeback ála 1993 års monsterhit Ordinary World? Detgläder i alla fall undertecknad att Red CarpetMassacre innebär en värdig uppdatering avbandets sound och inte bara låter som etttrött försök att låta moderna igen. Klassiskneonfärgad pop i ny fräsch förpackning.Thomas RödinELIAS AND THE WIZZKIDSA Little MessHYBRISDet är kanske svårt att minnas tiden innanmyspace, då musiker inte hade tillgång tillden rejäla skjutsen i karriären som internetkan ge idag, utan fick ta till andra metoder föratt få ut sin musik. Det är bara några år sen,ändå känns det som en svunnen tid.När Elias Åkessons jobb tog slut gav han sigut och spelade på Uppsalas gator. Han gjordesig ett namn ryktesvägen, Elias One Man Band,och fick på så sätt spelningar, bland annatpå Peace & Love-festivalen. För att få bortstämpeln som den roliga trubaduren tillkomett par musiker och Elias One Man Band blevElias And The Wizzkids. Nu släpps deras debut.Kritiker har alltid haft svårt att placera Elias,jämförelser har gjorts med såväl Hellström somDylan, men i grunden rör det sig om popmusik.Föga komplicerad, och riktigt bra. Elias And TheWizzkids kan konsten att göra charmiga låtar omvardagliga ting. Elias sjunger om födelsedagar,arbetsintervjuer och längtan efter mer pengar,och kan med sin röst skapa både trallvänliga ochdesperata melodier.A Little Mess lyckas sticka ut, något somidag är svårt med alla ständiga popdebuter.Faktum är att skivan håller hög klass från detförsta spåret till det sista. Fourth of July, enbister gitarrbaserad melodi som utvecklas tillen vackert sorglig ballad med stråkar är enav höjdpunkterna precis som inledande låtenAcknowledge vars refräng sätter sig direkt ochsingeln Young And Hairy som är full av glädjesom smittar av sig. Jag skulle kunna räknaupp och skriva om alla spår, men sätter punktoch konstaterar att A Little Mess är en poppigliten ljusglimt som kommer värma uppmånga i vintermörkret.Jenny BrinckFJÄRDE VÄRLDENVärldens ändeV2/BONNIERAMIGODet som är skönt med Fjärde världen är att deär helt trygga i sitt sound. Världens ände låterprecis som man förväntar sig av en Fjärdevärlden-platta. Vissa skulle säkert tycka att detvar tråkigt men jag tycker det känns ganskaskönt och tryggt i det här fallet. De försökerinte flirta med diverse influenser och detbehöver de inte heller. Man ska göra det manär bäst på och det gör Fjärde världen.Bra och fyndiga texter med snygga alliterationeroch massa referenser till 90-talet överhårda och svängiga beats är det som gäller.Ännu ett riktigt bra svenskt hiphopsläpp,2007 har varit ett bra år.Sara ThorstenssonHARDCORE SUPERSTARDreamin’ in a CasketGAIN/SONYBMGIntrot till inledande Need No Company ärsuggestivt och man ser för sitt inre en fullsattoch förväntansfull konserthall i mörker, mednågra enstaka spotlights som sveper över lokalen,innan ljuset tänds och infernot brakarlöst. Med taggiga gitarrer och tunga, hårdatrummor. Sen kommer Jocke Berg in och lyftertaket med Sveriges bästa hårdrocksröst.Efter bandets lilla uppehåll för ett par årsedan trodde säkert många kraxande korparatt de var uträknade, men med självbetitladecomebackalbumet bevisade de tvärtom att deblivit starkare, vitalare och slagkraftigare ännågonsin. På denna vägen fortsätter göteborgarnamed nya Dreamin’ in a Casket. HardcoreSuperstar känns dessutom tyngre och mermetal än någonsin förr. Silvers riffande, speciellti titelspåret visar en gång för alla att dettainte är något lättuggat och lättspytt trams.Refrängerna är ”catchy shit” och fastnar ireptilhjärnan som flugor på en klisterremsa.Adde och Martin Sandviks produktion ärmassiv, storslagen och tung. Man skulle kunnatro att de haft Kiss Creatures of the Night ochMötley Crües Shout at the Devil i tankarnaunder arbetets gång. Det är en hel del 80-talsspökenhär. Oavsett vad så är detta en fullträff,strut, bullseye, hole in one och det är bara atttacka, gratulera och höja näven i höjden.Carl ThunmanDARREN HAYMANDarren Hayman and the Secondary ModernTRACK AND FIELD/BORDERFöre detta Hefner-sångaren har med sin andrasoloskiva träffat rätt. Från början till slutär skivan fylld med varm, jordnära folkrock.Inledande Art and Design är en sanslöst charmighistoria om Haymans korta karriär som konstlärare.Banjokompade Higgins Vs Reardon visparupp ett imponerande sväng och får mig attdesperat googla efter Sverigekonserter. I minvärld är det här månadens bästa skivsläpp.Nils Karlén26 <strong>Groove</strong> 10 • 2007

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!