Stellan Brynell & Tiger Hillarp-Persson - Sveriges Schackförbund
Stellan Brynell & Tiger Hillarp-Persson - Sveriges Schackförbund
Stellan Brynell & Tiger Hillarp-Persson - Sveriges Schackförbund
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
man ska spela här och man står<br />
lite bättre. Mot en sämre motståndare<br />
vinner jag det här varje<br />
gång.“<br />
SB: Jag låter lite så här: Jag vet<br />
att motståndaren kommer att<br />
vantrivas om vi får upp den här<br />
ställningen. Och <strong>Tiger</strong> tänker:<br />
Remirisken är alldeles för stor.<br />
THP: Med vit, framför allt.<br />
SB: Men jag ser det ju inte alls så.<br />
THP: Det här vinner jag ju aldrig<br />
mot en spelare med över 26. [Vi<br />
talar om elotalet 2600. LG]<br />
SB: Nä, men det gör ju inte jag<br />
heller.<br />
THP: Nä, men det är ju därför du<br />
måste ändra dig.<br />
SB: Det handlar om olika inställning.<br />
Jag vill gärna kunna spela<br />
en variant, en öppning, mer än<br />
en gång. Du bygger mer på överraskningar.<br />
Du kan ha ett starkt<br />
drag i beredskap och när du har<br />
spelat det en gång och det har<br />
kommit in i databaserna, så kommer<br />
folk att sky den varianten.<br />
THP: Nä, nä. Jag har ju ofta<br />
många olika ...<br />
SB: Ja, just det, du har en massa<br />
olika. Men jag behöver bara spela<br />
mitt c3-Sicilianskt, för att nu<br />
ta ett exempel, om och om igen.<br />
Motståndaren tycker att det där<br />
är väl ingenting, men jag tycker<br />
att jag står lite bättre gång på<br />
gång. Så dom fortsätter. Även<br />
om jag vinner så tycker dom att:<br />
äh, det var löjligt, det var stenremi,<br />
han hade ju inget. Så dom<br />
är beredda att gå in i det igen.<br />
Där har vi olika inställning.<br />
LG: Det handlar mycket om<br />
psykologi i ditt öppningsval. Jag<br />
har lärt mig en del av dig när det<br />
gäller sådana överväganden.<br />
SB: Det tror jag säkert. Jag<br />
hjälper juniorerna med förberedelser<br />
och har fått en känsla för<br />
vad man kan servera dem och<br />
hur det ska göras. Jag ger dem<br />
vad de vill höra: här har jag en<br />
jättesmart grej. Den är kanske<br />
inte så jättesmart, men när dom<br />
får höra det så ... Det här är<br />
jättesmart, för det har <strong>Stellan</strong><br />
sagt. Då spelar dom bättre också.<br />
Det är den känslan dom har fått.<br />
Och det är det jag har gett dig<br />
också. Om man tycker att man<br />
har hittat en smart grej, då blir<br />
man bättre.<br />
“Jag skulle inte kunna<br />
tänka mig att spela<br />
c3-Sicilianskt i parti<br />
efter parti. Då skulle jag<br />
hellre lägga av.“<br />
THP: Jag skulle nog sluta spela<br />
schack om jag kände ...<br />
SB: ... om du spelade som jag.<br />
(skratt)<br />
THP: Ja, det tror jag. Jag skulle<br />
inte kunna tänka mig att spela<br />
c3-Sicilianskt i parti efter parti.<br />
Då skulle jag hellre lägga av. För<br />
mig finns det nästan en moralisk<br />
förpliktelse – om man är vit försöker<br />
man spela på vinst.<br />
SB: Men det gör jag.<br />
THP: Jo, men man bjuder upp<br />
till någonting. Man måste hjälpas<br />
åt med marginalerna och<br />
skapa ett parti. Det är det som<br />
gör att jag är schackspelare. Om<br />
man inte gör det så ... Nej, då gör<br />
jag absolut hellre något annat än<br />
spelar schack.<br />
SB: Där har vi olika uppfattning.<br />
LG: Men den här försiktigheten<br />
– handlar det om rädsla?<br />
SB: Så försiktigt är det inte. Det<br />
är bara andra öppningar. Nu spelar<br />
jag inte längre c3-Sicilianskt.<br />
Det spelade jag inte av rädsla,<br />
snarare av lathet. Det är ju rätt<br />
bekvämt att ha system som man<br />
ofta får chansen att spela, som<br />
man kan rätt bra och som går<br />
hyfsat bra speciellt mot lägre ran-<br />
kade spelare. Om man däremot<br />
ska lära in Najdorf så handlar det<br />
om rätt hårt arbete.<br />
THP: Men det är just det som jag<br />
tycker är det roliga.<br />
SB: Jag tittar mycket på öppningar,<br />
men jag tittar gärna på de<br />
där jag är på hemmaplan, något<br />
som jag kan spela mer än en gång.<br />
THP: Jag lägger in alla mina analyser<br />
i datorn, och när jag inte har<br />
använt något på två år så tar jag<br />
upp det igen. Det blir en cyklisk<br />
återkomst till de här sakerna.<br />
– Som du säger, okej, jag har en<br />
preparerad nyhet. Så får jag in<br />
den i ett parti och någon säger<br />
något felaktigt om draget. Då<br />
kan jag kanske spela det en gång<br />
till. Och sedan har jag kanske<br />
andra drag, jag väntar lite, tar<br />
upp en annan variant ett tag och<br />
sedan återkommer jag till den<br />
förra.<br />
– Jag försöker generellt sett ha<br />
minst tre varianter mot alla öppningar.<br />
Det är mitt mål. Det gör<br />
det betydligt svårare för motståndaren<br />
att förbereda sig. Jag<br />
har ofta varit med om att jag ska<br />
förbereda mig mot någon och –<br />
åh nej, det är för mycket. Jag<br />
lägger mig och vilar lite i stället.<br />
“Det spelade jag inte av<br />
rädsla, snarare av lathet.“<br />
SB: Det bästa är att lägga sig<br />
och vila och sedan vara laddad.<br />
Den taktiken tar man ofta till<br />
när motståndaren spelar många<br />
olika öppningar.<br />
LG: Seirawan berättade en gång<br />
för mig att han aldrig skickade<br />
partier till Informator, för han<br />
ville inte bli kartlagd. Det måste<br />
ju vara rena mardrömmen nu<br />
med alla partibaser. När du bröt<br />
igenom <strong>Tiger</strong>, så var du väl i<br />
första skedet inte särskilt kartlagd?<br />
Så plötsligt blir du det.<br />
TfS nr 7/2004 423
Change language