Stellan Brynell & Tiger Hillarp-Persson - Sveriges Schackförbund
Stellan Brynell & Tiger Hillarp-Persson - Sveriges Schackförbund
Stellan Brynell & Tiger Hillarp-Persson - Sveriges Schackförbund
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
pat i en spelöppningsfälla nu igen?<br />
Av tvång men full av onda aningar<br />
slog han så springaren med<br />
7...fxe6 på vilket B snabbt fortsatte<br />
med 8.Lxh6, ett drag som A<br />
givetvis helt hade missat. Han<br />
såg nu till sin fasa att på 8...gxh6<br />
skulle följa 9.Dh5+ Kf8 10.Lxe6<br />
och för att undvika matt på f7<br />
måste han spela 10...De8 och<br />
han skulle då i stället bli mattsatt<br />
med 11.Dxh6 matt. Med denna<br />
skräcksyn på näthinnan letade<br />
han desperat efter en utväg. Han<br />
måste hitta något, annars skulle<br />
han få schavottera i Blasket igen!<br />
Och se! När det ser som mörkast<br />
ut uppenbarar sig ett ljus i<br />
tunneln. Om han spelade sin<br />
springare till b6 så skulle två av<br />
B:s pjäser stå i slag samtidigt och<br />
han skulle dessutom bereda sin<br />
kung en trygg hamn på d7. Sagt<br />
och gjort: 8...Sb6 och nu var det<br />
B:s tur att haja till och börja<br />
tänka. Efter att ha satt sig in i den<br />
nya problematiken drog denne<br />
till sist 9.Lxg7 och A svarade med<br />
det av honom planerade 9...Tg8<br />
och vits två löpare stod fortfarande<br />
i slag. På B:s 10.Dh5+ spelade<br />
A lugnt 10...Kd7 och betraktade<br />
sedan förnöjt situationen medan<br />
han vällustigt lyssnade till tickandet<br />
från B:s klocka.<br />
Döm om A:s förvåning när B<br />
slutligen under dunder och brak<br />
avfyrade en visslande projektil<br />
mot hans flyende kung! Hans<br />
hjärna tvingades registrera<br />
11.Lxe6+!.<br />
Den nyss så optimistiske A<br />
kände sig nu som en dömd man.<br />
Han såg ju att 11...Kxe6 stupade<br />
444<br />
TfS nr 7/2004<br />
på 12.Df5 matt och tvingades<br />
därför till 11...Kc7 varpå B räddade<br />
sin ena löpare med 12.Lxg8<br />
samtidigt som han alltså snappade<br />
upp en kvalitet. Resignerad<br />
slog A tillbaks med 12...Dxg8 och<br />
satte sig sedan att dystert betrakta<br />
spillrorna av sin armé. Hans<br />
kungsflygel var utplånad, majestätet<br />
självt hade gått i nödtorftig<br />
exil på damflygeln och denna<br />
stod i övrigt som paralyserad.<br />
Nu följde det avgörande momentet:<br />
i sitt trettonde drag drog<br />
B med retfull långsamhet sin<br />
hotade löpare tillbaks till h6,<br />
demonstrerande att han minsann<br />
hade räddat sina båda löpare och<br />
att det var dags för en viss person<br />
att ge upp. Samtidigt som han<br />
utförde 13.Lh6 yttrade han: “Ett<br />
parti för antologierna! Men A,<br />
som var livrädd för att en gång till<br />
få figurera som slaktoffer i en<br />
miniatyr, beslöt sig för att fortsätta<br />
tills han inte hade mera trä<br />
att flytta. Det kunde väl inte vara<br />
fel att utveckla en pjäs med<br />
tempo, tänkte han, och spelade<br />
13...Lg4, ett drag som fick oanad<br />
effekt; enligt bakblåsarna D med<br />
kompanjon E, som dykt upp så<br />
snart striden på brädet hettade<br />
till, kunde man se den uppblåste<br />
B bokstavligen krympa och rasa<br />
ihop på sin stol när han nu glosögd<br />
och allt rödare om öronen<br />
febrilt letade efter ett flyktfält<br />
för sin dam: “Vilket rötadrag,<br />
vilket rötadrag“, hördes han<br />
mumla gång på gång ända tills<br />
ett rassel från hans klocka förkunnade<br />
att nu var hans dag<br />
förstörd.<br />
A kvicknade till och lyste upp.<br />
Han hade till slut lyckats upptäcka<br />
att han hade fångat vits<br />
dam på ett inte alls oävet sätt och<br />
gratulerade sig själv till detta.<br />
“Ett parti för antologierna var<br />
det ja“, sa han till den punkterade<br />
ballongen på andra sidan<br />
brädet. “Ja, inte mig emot!“<br />
“Vad skulle löparen på h6 att<br />
göra, var inte Dh6 bättre?“ undrade<br />
nu bakblåsaren D, mannen<br />
som såg allt när han stod bakom<br />
brädet men inget när han själv<br />
satt vid det.<br />
“Jo, Dh6 hade varit klart<br />
bättre“, sa E, bakblåsaren som<br />
alltid upprepade vad D hade sagt,<br />
eftersom denne brukade veta vad<br />
han talade om. Jo, 13.Dh6 hade<br />
sannerligen varit bättre och B<br />
slet sitt hår i förtvivlan då han<br />
insåg detta.<br />
“Skulle jag kunna få dragföljden<br />
i ert parti?“ undrade en ung,<br />
glasögonprydd man som plötsligt<br />
stod där med papper och<br />
penna i högsta hugg. Det var den<br />
alerte redaktören för klubbtidningen<br />
som infunnit sig så snart<br />
han vädrat en saftig nyhet.<br />
“Det skulle kanske passa bra på<br />
miniatyrsidan i julnumret av<br />
Blasket“, tillade han. B bara stönade<br />
men den segerrusige A var<br />
mer än tjänstvillig.<br />
“Ja, det är ju inte varje dag som<br />
man lyckas hitta en damfångst!“<br />
ljög han skamlöst. “Ta gärna med<br />
ett diagram på slutställningen!“<br />
Sedan detta hände har A<br />
proklamerat att han nu, trots<br />
triumfen i detta parti, fått nog av<br />
Hanhamvarianten och B:s “billiga<br />
spelöppningsfällor“. Han hade<br />
dessutom i sin databas påträffat<br />
ett blixtparti mellan Fischer och<br />
Fine, spelat i New York 1963,<br />
som förlöpte på följande sätt:<br />
1.e4 e5 2.Sf3 d6 3.d4 Sd7 4.Lc4<br />
c6 5.0-0 Le7 6.dxe5 dxe5 7.De2<br />
Sgf6 8.Td1 Dc7 9.Sg5 0-0 10.Lxf7+<br />
uppg.<br />
Ja, spåren förskräcker och för<br />
att slippa den där löparen på c4<br />
ska A nu återgå till sitt franska<br />
försvar. Vi får väl se hur det går ...
Change language