Stellan Brynell & Tiger Hillarp-Persson - Sveriges Schackförbund
Stellan Brynell & Tiger Hillarp-Persson - Sveriges Schackförbund
Stellan Brynell & Tiger Hillarp-Persson - Sveriges Schackförbund
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ferdinand Hellers<br />
i smygcomeback<br />
Ferdinand Hellers gjorde en<br />
smygcomeback i internationella<br />
sammanhang i en snabbschackturnering<br />
i Liepajas, Lettland.<br />
Den genomfördes under fyra<br />
dagar i slutet av juli.<br />
Tävlingen hade ett intressant<br />
upplägg. Den bestod av en<br />
öppen turnering och en “superturnering“<br />
med fjorton deltagare.<br />
Det kom 136 deltagare till<br />
den öppna turneringen, som spelades<br />
över tretton ronder. De sex<br />
främsta efter åtta ronder fick alla<br />
200 dollar var och var sin plats i<br />
superturneringen, där det också<br />
fanns åtta speciellt inbjudna<br />
stormästare.<br />
Säkert var det en morot för<br />
många av dem som ställde upp i<br />
den öppna turneringen att få<br />
chansen att komma med i toppgruppen<br />
och utmana kända spelare<br />
som Loek van Wely och<br />
Alexander Chalifman. Tio av de<br />
fjorton i superturneringen var<br />
stormästare. Kaido Kulaots, Estland<br />
(som representerar Södra<br />
SASS i Elitserien) kom etta efter<br />
särskiljning och inkasserade ett<br />
delat förstapris på 1750 dollar.<br />
Den totala prissumman i toppgruppen<br />
var 7000 dollar.<br />
Hellers valde att ställa upp i<br />
den öppna turneringen. Efter åtta<br />
ronder hade han fyra vinster, två<br />
remier och två förluster. Han var<br />
inte bland de sex som promoverades.<br />
Hellers slutade på en blygsam<br />
tolfte plats med 8½ poäng.<br />
Med sex toppspelare borta var<br />
det Meelis Kanep, Estland som<br />
vann den öppna turneringen på<br />
10 poäng.<br />
Den öppna turneringen slutade<br />
före superturneringen och för<br />
dem som inte nöjde sig med<br />
att följa stormästarnas snabbschackkonster<br />
arrangerades en<br />
stor blixtturnering. Som sagt, ett<br />
intressant koncept.<br />
Ungdomssidorna<br />
Redaktör: Jonas Eriksson jonas@penquake.com<br />
D en trehövdade svenska delegationens<br />
resa till Ungdoms-<br />
EM i Ürgüp, Turkiet, bjöd på<br />
närmare fyrtio graders värme,<br />
skorpioner, grottpromenader,<br />
brända bullar och ett par intressanta<br />
schackpartier. Resultaten<br />
blev kanske inte vad vi hade<br />
hoppats på, men man måste ta i<br />
beaktande att det inte var helt<br />
lätt för spelarna att acklimatisera<br />
sig i den heta turkiska sommaren.<br />
Turkiet är ett ambitiöst schackland<br />
när det gäller att arrangera<br />
internationella tävlingar. Trots att<br />
det Turkiska <strong>Schackförbund</strong>et<br />
bara existerat sedan 1991 har<br />
man redan hunnit arrangera EM,<br />
VM, OS och nu även Ungdoms-<br />
EM. Dock påpekade arrangörerna<br />
vid invigningen att detta UEM<br />
varit det hittills svåraste arrangemanget<br />
man gett sig på. Främst<br />
på grund av storleken eftersom<br />
det rör sig om cirka 800 personer<br />
(spelare, ledare och föräldrar inräknat)<br />
som ska tas om hand. Det<br />
var därför inte oväntat att det<br />
skulle uppstå en del problem.<br />
Men turkarna lyckades lösa det<br />
mesta med vänligt bemötande<br />
och positiv anda och jag tror att<br />
de flesta lämnade Ürgüp utan<br />
några direkta klagomål, i alla fall<br />
inte mot organisationen.<br />
Det fanns vissa saker som kunde<br />
ha skötts bättre. Vanligtvis på<br />
denna typ av tävlingar så brukar<br />
man bo, äta och spela i samma<br />
område. Så var inte fallet i Ürgüp.<br />
Bussar som saknade luftkonditionering<br />
gick istället dagligen<br />
från hotellet till spellokalerna,<br />
Ungdoms-EM<br />
i Turkiet<br />
två sporthallar i utkanten av<br />
staden. Hallarna var inte heller<br />
luftkonditionerade och värmen<br />
blev därför en faktor att räkna<br />
med under spelet. Förutom<br />
denna brist så hade de svenska<br />
spelarna även klagomål på spelartoaletterna<br />
som var byggda<br />
enligt principen “ett hål i marken“.<br />
Med företaget Vattenfalls<br />
berömda slogan i åtanke kan man<br />
säga att i Sverige har vi två hål i<br />
väggen och i Turkiet har man ett<br />
hål i marken.<br />
På vårt hotell, det trestjärniga<br />
bungalowhotellet Club Ürgüp,<br />
fanns det dock vanliga toaletter,<br />
och i övrigt var det hyfsad standard.<br />
En fördel var att hotellet<br />
var högt beläget vid ett berg och<br />
det var därför möjligt att undkomma<br />
hettan med promenader<br />
uppe på berget. Därifrån hade<br />
man en utmärkt utsikt över staden<br />
och dessutom fläktade det<br />
friskt. Den stora nackdelen med<br />
hotellet var att den på förhand<br />
beställda hotellbuffén varierades<br />
alldeles för lite och att det ibland<br />
hann gå en hel måltid innan man<br />
fick in en flaska vatten. Spelarna<br />
blev snabbt trötta på detta och<br />
en del kvällar valde vi därför att<br />
i stället gå ut och utforska det<br />
lokala köket.<br />
En kväll när vi promenerade<br />
runt i Ürgüps gemytliga centrum<br />
blev vi “inkastade“ på en restaurang<br />
av en trevlig och rundlagd<br />
äldre herre som ville erbjuda traditionell<br />
turkisk kost. Peter ville<br />
inte pröva lyckan och beställde<br />
en pizza, medan Daniel valde en<br />
“säker“ kebab. Som den dum-<br />
TfS nr 7/2004 435
Change language