Skissernas museum:Klart förinflyttningFräscht, ljust och rymligt. Och inga återvändsgränder.I mitten av <strong>januari</strong> la byggarna sistahanden vid Skissernas museum, somhar renoverats, byggts om och till underett och ett halvt år. Det dröjer dock tillhösten innan museet slår upp portarnapå nytt.Den ser inte så märkvärdig ut från utsidan,arkitekten Johan Celsings nya tillbyggnadav museet. Men den sluter välan till fasaden på Hans Westmans storatillbyggnad från 1959. Och inuti visarden sig innehålla generösa utrymmen,både för tillfälliga utställningar och förverkstäder och magasin. Dessutom knytertillbyggnaden ihop museet, så attman kan vandra runt hela första våningenutan att behöva vända och gåtillbaka. Källarplanet har också blivithoplänkat. Ytterligare plus är att museethar fått ett särskilt transportintag, någotsom personalen saknat länge.Museichef Jan Torsten Ahlstrand ärpåtagligt nöjd.– Det ska bli en stor lättnad att flyttatillbaka igen efter ett och ett halvt år iexil ute på Gastelyckan, säger han.Början av decemberUnder tiden som museet har varit stängthar de åtta anställda varit sysselsattamed musealt arbete, bl.a. konservering,inventering och digitalfotografering avmuseets ca 25 000 skisser och modeller.Nu börjar återflyttningen, som kommeratt ta ett bra tag. Inte förrän i början avdecember öppnas museet igen, lagom tillatt det fyller 70 år. Då invigs nya basutställningarmed skisser och modellertill svensk och internationell monumentalkonst.Den nya tillbyggnaden kommer attrymma två tillfälliga utställningar. Påandra våningen visas en utställning omCarl Fredrik Reuterswärds offentligaverk, bl.a. den världsberömds knutslagnarevolvern. I den mindre gallerigångenpå första våningen ställs skisserI den mindre utställningssalen i tillbyggnaden ären hel vägg är uppglasad mot museets nyaskulpturpark, som i sig blir som ett konstverk.till utställningsbyggnader av JohanCelsing ut. Bland dem märks naturligtvisSkissernas museum.Då visas också förslaget till ytterligareen utbyggnad av museet – etapp två– som bl.a. är tänkt att i<strong>nr</strong>ymma ytterligareutställningslokaler samt ett auditoriumoch en ny entréhall med reception,kafé och butik m.m.– Det är en ännu större tillbyggnad änJohan Celsings tillbyggnad till Skissernas museum ansluterväl till Hans Westmans Svenska sal från 1959.På andra våningen i tillbyggnaden ryms två nyautställningssalar för tillfälliga utställningar, bådamed vackra grangolv. FOTO: PETRA FRANCKEden här, och skulle gissningsvis kostabortåt 100 miljoner kronor, säger JanTorsten Ahlstrand, och konstaterar attden tillbyggnaden – när och om den blirav – får bli någon annans bekymmer.Själv behåller han chefskapet överåterinvigningen av museet, men lämnarunder 2005 över till yngre krafter.PETRA FRANCKESöktrycket till högskolan fortsätter att ökaAntalet sökande till socionomutbildningen ökarmed 26 procent jämfört med föregående vårtermin.Svårast är dock att få en plats påpsykologutbildningen. Intresset för att blisystemvetare har däremot halverats. Det visaren färsk analys från Högskoleverket.Antalet sökande till universitet och högskolorfortsätter att öka inför våren 2004. Jämförtmed föregående vårtermin med 8 procent.Störst ökning i antalet sökande har apotekarutbildningenmed hela 31 procent ocharbetsterapeututbildningen med 25 procent.För läkarutbildningen är uppgången 10 procent,psykologutbildningen 13 procent,sjukgymnastutbildningen 12 procent,socionomutbildningen 26 procent och tandläkarutbildningen12 procent.Svårast att komma in på är psykologutbildningen.Där finns det 11 förstahandssökandeper plats. Högst betyg kräver fortfarandeläkarutbildningen.Till lärarutbildningarna ökar antalet sökandemed 19 procent jämfört med föregående termin.Därmed är antalet sökande tillbaka på dennivå som gällde för 4-5 år sedan, det vill sägainnan den nya lärarexamen som är gemensamför alla lärarkategorier infördes. Intresset fövårdutbildningar ökar också, uppgången påsjuksköterskeutbildningen är 4 procent. Juristutbildningenhar också ett växande söktryck.Ekonomutbildningen har däremot färre förstahandssökandeän under förra vårterminen.14
En expansiv 25-åringI år fyller Centrum för genusvetenskap25 år. Tillsammans med Disa, föreningenför genusstudier vid Lunds universitet,firar man med fyra separata temadagar,varav den sista utmynnar i enstor jubileumsfest.– Vi har mycket att fira! Inte minst attså många nya forskare och studentersöker sig till oss. En ny generation ärberedd att ta över, säger studierektornSara Goodman och prefekten Eva Fasth.Centrum för genusvetenskap startadesom Forum för kvinnoforskning. Mansorterade i början under Forskningspolitiskainstitutet och höll till i någrakontoriserade studentrum på Delphi.Redan här började man bygga upp detkvinnovetenskapliga bibliotek som bliviten profil för Lund. Sedermera blevForum en egen enhet inom det tiondeområdet och fick lokaler i Palaestra.Numera ingår man i Samhällsvetenskapligafakulteten och huserar i sammabyggnad som Historiska institutionen.Redan från början gavs friståendekurser, 1995 startades grundutbildningi genusvetenskap och nu finns genusvetenskapsom examensämne för filkand och fil mag. Den stora expansionenkom dock för tre år sedan. I dag harCentrum nästan 150 helårsstudieplatser,och med kort- och nätkurser handlar detom cirka <strong>30</strong>0 personer som läser genusvetenskap.– 95 procent är kvinnor men männenblir stadigt fler och de är mycket välkomna,säger Sara Goodman.Från hösten startar ett nytt genusvetenskapligtutbildningsprogram på120 poäng.Fyra temadagarJubileumsfirandet koncentreras till fyratemadagar.Den 8 mars, på Internationellakvinnodagen, arrangerar Centrum tillsammansmed Avdelningen för medieochkommunikationsvetenskap en konferensom ”Genus, makt och medier” iPalaestra, med föredrag och paneldebatt.Senare i vår ägnas en dag åt ”Genus,makt, migration och globalisering”. Ioktober är temat sexualitet. Och i novemberavslutas jubileumsåret med enkonferens om ”Genus och generation”,dit flera genusforskare som varit medom att starta Centrum har inbjudits somföreläsare. Det blir också företrädare förandra generationer, och även för deyngsta som ännu inte disputerat.Många yngre forskare har för övrigtsökt sig till Centrum på senare tid. Dehar egna forskningsanslag och har valtatt förlägga sina projekt dit. Här finnst.ex. Lena Karlsson från Umeå som harett fyraårigt anslag från Vetenskapsrådetför att studera engelska autobiografierpå nätet. Petra Ragnerstam, forskare iengelsk litteratur, och Carina Listerborn,kulturgeograf, är andra medlängre projekt som sökt sig till Centrum.– Vi är glada för detta, även om vi blirtrångbodda. Det är ett tecken på att vihar en bra forskningsmiljö, menar SaraGoodman.Jämställdhet och ITCentrums egna lärare driver flera forskningsprojekt.Sara Goodman har nyssavslutat en analys med genusperspektivav datorteknikens användning i undervisningi Europa. Tillsammans medShirley Booth, professor i pedagogik,har hon nu ett projekt om genus ochjämställdhet inom området IT och lärande.Hon har också med Centrum-kolleganDiana Mulinari startat ett treårigtArton personer, därav två män, har sökt tjänstensom professor i genusvetenskap vid Lundsuniversitet. Det finns många välmeriterade ochkända namn bland de sökande, t.ex. queerteoretikernoch teaterforskaren Tiina Rosenbergfrån Stockholm och professorn i kulturgeografiTora Friberg, Linköping, som tidigarevarit verksam i Lund.De två männen är engelsmannen JeffHearn, maskulinitetsforskare i Helsingfors ochen av de stora namnen inom genusforskningen,samt Ulf Mellström, socialantropolog frånLund som doktorerade vid Tema teknik och socialförändring i Linköping.De sökande Yvonne Due Billing, sociolog,och Inger Lövkrona, etnolog, båda Lund,sökte professuren också när den utlystes förstagången och var då högt rankade. Andra som nusöker från Lund är psykologen Margot Bengts-Sara Goodman är glad över alla unga forskaresom nu söker sig till Centrum för genusvetenskap.utvecklingsprojekt på uppdrag av Rådetför högre utbildning, med syfte att hittamodeller för att få in ett genusperspektivi utbildningen. Diana Mulinari driversjälv två projekt finansierade av Vetenskapsrådet,om feministisk teori och omkvinnor som väljer att föda med kejsarsnitt.Vidare har Maria Nilsson nyligenfått flera större forskningsstipendier förnya projekt om Birgit Th. Sparre, MargitSöderholm och Det nationella projektet.Christina Carlsson Wetterberg,som det här året är verksam i Köpenhamnför att skriva en bok om FridaStéenhoff, deltar i ett samnordisktgenusprojekt.BRITTA COLLBERGIntressanta sökande till genusprofesssurenson och historikern Monika Edgren, nu verksamvid Malmö Högskola.Den första innehavaren av genusprofessuren,Bente Rosenbeck från Köpenhamn,slutade i augusti.På Centrum för genusvetenskap är man gladöver att så många kvalificerade sökt den ledigaprofessuren. Ett bidragande skäl är förmodligenkonferensen ”Gender and power in the NewEurope” som man arrangerade i augusti somlockade över 700 deltagare.Övriga sökande är: Bozena Webart, Umeå,Antje Hornscheidt, Berlin, Anna Wahl, Stockholm,Ewa Gunnarsson, Stockholm, MariaSjöberg, Åsljunga, Eva-Maria Svensson, Öckerö,Hilda Römer Christensen, Köpenhamn,Gunlög Fur, Rottne, Anne-Jorunn Berg,Trondheim samt Wibke Kolbe, från Bielefeld.BRITTA COLLBERG15