"Om livet känns hopplöst" (Pdf-fil, 264 Kb)

Stödmöjligheter– en översiktNär det gäller att skapa en stödjande ram runt en självmordsbenägen individstår alltid enskilda personer i första ledet. Dessa behöver i sin tur få stödfrån olika organ i samhället, från polis och socialtjänst, och från sjukvård,den psykiatriska vården och från andra former av stödverksamhet.Nedanstående förteckning är allmänt hållen, men det finns stora lokalaskillnader. För att ta reda på vad som gäller på just din ort behöver du söka itelefonkatalogen.Akut ingripande. Räddningstjänsten (brandkår), polis, låssmed.Ambulans, akutmottagning på sjukhus, primärvård.Jourhavande läkare, distriktssköterska, ungdomsmottagning, psykiatriskklinik för barn och ungdom respektive för vuxna. En del psykiatriskakliniker har också bilburna team, som gör akuta hembesök.Giftinformationscentral, sjukvårdsupplysning, tolkjour.Stödkontakter på ideell bas för personer i kris men också för derasnärstående.Jourtelefoner: Jourhavande medmänniska (Röda korset), Någon att tala med(Samariterrörelsen), Jourhavande präst, Jourhavande pastor. Barnens rätt isamhället (BRIS). Jourhavande kompis (Röda korset). Krisjourer ellerkriscentrum för speciella kategorier såsom kvinnor, män, missbrukare, HIVsmittademed flera.Intresseföreningen, t.ex. SPES, Svenska organisationen för Prevention ochEfterlevandes Stöd (för adress se Litteratur: SPES), olikapatientorganisationer med flera.38