12.07.2015 Views

röster om integration och jämställdhet - Mångkulturellt centrum

röster om integration och jämställdhet - Mångkulturellt centrum

röster om integration och jämställdhet - Mångkulturellt centrum

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Hon menar att det finns för lite resurser både när det gäller utbildning <strong>och</strong>vårdinsatser. Det borde finnas flera konkreta alternativ, till exempel familjehems<strong>om</strong> specialiserat sig på flickor från patriarkala miljöer. Lina jämför medmissbrukarvården där det finns ett spektrum av olika behandlingsmodeller<strong>och</strong> hem att skicka klienterna till.– Om det inte finns flera olika alternativ k<strong>om</strong>mer inte de här flickorna attfå den hjälp de behöver. För flickor s<strong>om</strong> lämnar ett skyddat boende måste detockså finnas flera insatser, till exempel kollektivboende med personal.Men det är bara en bråkdel av de utsatta flickorna s<strong>om</strong> placeras i skyddatboende. Det svåra är att veta hur man hjälper dem s<strong>om</strong> vill bo kvar hemmautan att fortfarande känna sig kränkta, begränsade <strong>och</strong> rädda för att blir bortgifta,menar Lina. Om föräldrarna är öppna för förändringar kan man gå in<strong>och</strong> arbeta med attitydförändringar hos dem. Ett av de få behandlingsalternativs<strong>om</strong> finns i Stockholm är Orienthälsan. Här arbetar man med terapi förhela familjen när kulturkrockar har lett till låsningar mellan föräldrar <strong>och</strong> barn.Men det finns också föräldrar s<strong>om</strong> inte är mottagliga för terapi. Socialsekreterarenmåste då många gånger släppa fallen <strong>om</strong> flickan inte kan <strong>om</strong>händertasgen<strong>om</strong> skyddslagstiftningen LVU, lagen <strong>om</strong> vård av unga.– Flickan går hem <strong>och</strong> vi vet inte vilka hot hon fortsätter att leva under. Detenda vi kan göra då är att förmedla till föräldrarna att vi är oroliga för dottern<strong>och</strong> att vi k<strong>om</strong>mer att fortsätta ha kontakt med henne.Ett annat problem är att lagstiftningen inte alltid är anpassad efter justde här flickornas behov. Om flickan är under 18 år måste hennes föräldrar alltidkontaktas när en utredning startas. Då är det många flickor s<strong>om</strong> backar urav rädsla efters<strong>om</strong> de vet att problem kan bli ännu värre hemma. Enligt Linakan man träffa flickan några gånger i en så kallad förhandsbedömning innanutredningen startas.– Men det är väldigt oklart hur många gånger, här tycker jag att lagstiftningenbehöver ses över. Ofta är vi för rädda för att göra tjänstefel <strong>och</strong> släpperflickorna för lätt. Här kanske man ska visa civilkurage <strong>och</strong> se vad s<strong>om</strong> händer<strong>om</strong> man träffar flickan längre under förhandsbedömningen.– Vi lägger också ofta för stort ansvar på flickan själv. Det är viktigt att lyssnapå henne <strong>och</strong> ta reda på vad hon vill, men hon har samtidigt svårt för attuttrycka en egen vilja när hon är pressad <strong>och</strong> lever i ett så stort kaos. Honmåste få mycket stöd, men ibland är det nödvändigt att gå in <strong>och</strong> bestämmaåt henne <strong>och</strong> <strong>om</strong>händerta henne. Alla flickor i sådana här situationer har rätttill stöd <strong>och</strong> skydd oavsett kulturell <strong>och</strong> etnisk bakgrund. De här tjejerna skaförstås inte behöva tåla mer än svenska flickor.74 • SOCIALTJÄNSTEN

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!