Kritisk kulturteori - Södertörns högskola

filosofiämnet och därför nämnts ovan. Ett nytt lektorat har just utlysts och kommer atttillsättas under hösten. Till kollegiet hör även ett flertal visstidsanställda disputeradelärare. Från hösten 2010 räknar ämnet med att ha tre professorer i ämnet, samt tvådocenter och en lektor, alla tillsvidareanställda.Samtliga tillsvidareanställda lärare är aktiva forskare med internationell inriktning.Lärarna har i genomsnitt halva sin tjänstgöring förlagd till projektfinansierad forskningoch har beviljats anslag från Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond,Östersjöstiftelsen och andra finansiärer. Huvudkompetensen ligger inom områdenafilosofisk estetik, fenomenologi, sinnlighetslära, perceptionsteknologi, modernism ochmodernitet, konstverkets förvandlingar, samt postkoloniala studier. Undervisningen ärstarkt forskningsanknuten. Ämnet fick, trots att det ännu var helt nyinrättat, ett gottomdöme av HSV (2008).Estetiken har ännu inte egna doktorander med finansiering från Södertörn. Dock harkollegiet solid handledarerfarenhet och samarbetar i hög grad med andra lärosäten.Sara Danius har fört fram en doktorand till disputation som huvudhandledare ochhandleder ytterligare fem. Danius har dessutom utvecklat och hållit kurser påforskarutbildningsnivå vid Uppsala universitet, samt vid University of Michigan. CeciliaSjöholm har fört fram två doktorander som bihandledare till disputation. Hon har ävenutvecklat och hållit kurser på doktorandnivå vid DePaul University i Chicago, samt vidUniversity of Minnesota. Stefan Jonsson är huvudhandledare åt en doktorand vidKonstfack i Stockholm. Aris Fioretos har utvecklat och hållit kurser påforskarutbildningsnivå vid Johns Hopkins (1992-94), Rutgers (2002-03), samt FreieUniversität Berlin (2008-09). Samtliga lärare har mycket god erfarenhet avhandledning på magister- och c-nivå.Kollegiet har därtill solid erfarenhet av forskningsgranskning och förtroendeuppdrag.Danius är ledamot av Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora ochsamhällsvetenskap, samt ordförande för beredningsgruppen för de estetiskavetenskaperna. Sjöholm är styrelseledamot av Norska forskningsrådets KULVERprogram.För fler exempel, se lärarnas meritförteckningar.Alla ämnets lärare och forskare samverkar på ett eller annat sätt med det omgivandesamhället. Flera är verksamma som kritiker och kulturskribenter. Andra är verksammasom författare, curatorer, tidskriftsredaktörer och/eller översättare. Några medverkarregelbundet i radio, teve och andra medier. Alla inbjuds med jämna mellanrum atthålla föredrag, i både Sverige och utlandet.Estetikämnet har vuxit fram ur estetikprogrammet ”Samtidens estetik”, en treåriggrundutbildning som lanserades år 1999. Syftet var att skapa ett mångvetenskapligtkandidatprogram som sätter konstverket och den estetiska erfarenheten i centrum.Den styrande idén var att estetiska frågor är centrala för förståelsen av samtiden. Idag kan estetikprogrammet beskrivas som en kulturteoretiskt profileradmångvetenskaplig grundutbildning med humanistisk-estetisk inriktning. Stor vikt läggsvid aktuella frågor inom samtida konst- och kulturliv, såväl det inhemska som detinternationella. Estetikämnet eftersträvar också en dialog med utövande konstnärer,författare och intellektuella.De ämnen som samarbetar inom ramen för kandidatprogrammet är i första handestetik, filosofi, konstvetenskap, litteraturvetenskap och medie- ochkommunikationsvetenskap. 60 högskolepoäng av den treåriga utbildningen ärgemensam för studenterna och ges av ämnet estetik. Därefter fördjupar sigstudenterna i ett huvudämne om 90 hp, vanligen något av de ovan nämnda.Estetikprogrammet avslutas med en termin inriktad mot praktik.År 2006 inrättades estetik som akademiskt ämne vid Södertörn. Syftet var dels attskapa ett estetikkollegium med stark forskningsförankring och internationell inriktning,dels att bygga upp en utbildning på avancerad nivå. Samma år, 2006, gavsmagisterkursen ”Samtidens estetik” för första gången. Det är en så kalladmagisterkurs med bredd. Estetik på avancerad nivå hade länge efterfrågats avstuderande vid estetikprogrammet och andra intresserade. Delkurserna behandlar delsestetisk teori och aktuell forskning, dels konstnärlig verksamhet. Särskild vikt fästs vidde estetiska uttryckens roll i samtiden och hur dessa kan sättas i samband med politik,media, arkitektur, ekonomi och språk. Uppsatsen (22,5 hp) examineras i enlighet medav kollegiet fastställda betygskriterier. Examinator har hittills varit minstKritisk kulturteori18