Kritisk kulturteori - Södertörns högskola

”Kulturteori” är ett av CBEES tre prioriterade forskningsteman. Temat arrangerarregelbundet seminarier, workshops och konferenser för högskolans forskare. En avområdets professorer (Göran Bolin) var under en period forskningsledare vid CBEES.Han ansvarade då bland annat för den obligatoriska introduktionskursen för nyantagnadoktorander, vilket gjort att banden mellan området och forskarskolan ytterligarestärkts. BEEGS ger också en kurs i vetenskapsfilosofi i samarbete med ämnet filosofi,vilken följs av de flesta av forskarskolans doktorander.En av forskarna i MKV (Stina Bengtsson) har för närvarande en tvåårigpostdoktorstjänst vid CBEES, och en av CBEES professorer – Irina Sandomirskaja,professor i Cultural Studies – har deltagit i områdets projekt, konferenser och övrigaaktiviteter.Genom CBEES finns även ett formaliserat nätverk tillsammans med AleksanteriInstitute i Helsinfors, och Norsk Utenrikspolitisk Institutt (NUPI) som flera av områdetsforskare är verksamma inom. Nätverket har bl.a. arrangerat doktorandutbyten,sommarforskarskolor och nätverksansökningar. 2007 arrangerade nätverket ennordisk-baltisk forskarutbildningskurs i Tallinn, som flera av Södertörns doktoranderdeltog i.Ett forskningssamarbete finns upparbetat mellan MKV och Institute of Journalism andCommunication vid universitetet i Tartu sedan sent 1990-tal, med regelbundnaarrangemang av workshops och seminarier, samt samarbeten kringmaterialinsamlingar för svensk-estniska komparativa studier. Filosofiämnet är en aktivpart i ett nätverk av baltiska universitet, koordinerat av Helsingfors universitet, somutvecklat en tvåårig masterutbildning i etik och politisk filosofi. Det finns ocksåsamarbete med Centrum för humanistiska studier i Krakow samt med Europeiskahumanistiska universitetet i Vilnius.JämställdhetsaspekterOmrådets könssammansättning är välbalanserad. Bland de sexton handledarna finnslika många kvinnor som män, bland de sexton doktoranderna finns nio män och sjukvinnor. Södertörns högskola eftersträvar att tillvarata de kvaliteter som en jämnkönsfördelning, etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Detta innebär attjämställdhetsfrågorna alltid ska finnas på dagordningen och ges betydelse iutformandet av högskolans verksamhet, genom kontinuerliga diskussioner ochpersonalutbildning.Vid högskolan finns även ett jämställdhetsråd och ett mångfaldsråd, som bägge utgöranvändbara resurser på detta område. Jämställdhet (som formell norm i arbetet) ochgenus (som innehållslig tematik i bl.a. vetenskaplig teoribildning) är visserligen delvisskilda frågor, men det faktum att miljön även omfattar genusvetenskap bidrar aktivttill att sätta såväl formella jämställdhetsfrågor som innehållsliga genusperspektiv pådagordningen i den dagliga verksamheten. Ansträngningar görs bland annat för attsöka vägar bort från den dominans av manliga författare som av tradition präglarkulturteorins kanon.Studiesocial miljöHögskolan har mål och riktlinjer för verksamheten för att uppnå ett gott arbetsklimat.Det handlar till exempel om att både forskning och utbildning sker i en öppen ochvälkomnande miljö. Det handlar också om att sträva efter en jämn könsfördelningsamt etnisk och kulturell mångfald, och naturligtvis att ta till vara de kvaliteter somdetta tillför verksamheten.Grunden till detta arbete är, utöver mer de övergripande målen, högskolanspolicydokument. Här är uppföljande instans personalavdelningen ocharbetsmiljökommittén. Bland policydokumenten kan nämnas handlingsplan förtillgänglighet, policy avseende funktionshinder, riktlinjer för systematisktarbetsmiljöarbete, alkohol- och drogpolicy, mål och riktlinjer för handläggning avdiskriminerings- och trakasseriärenden etc. Här finns väl fungerande rutiner förkontakter mellan prefekter och personalavdelningen för hantering av ärenden. DetKritisk kulturteori33